PENENTUAN MUATAN LISTRIK ELEKTRON BERDASARKAN PENGUKURAN VOLUME GAS OKSIGEN DENGAN METODA ELEKTROLISIS AIR.

PENENTUAN ]TT \]iTA:\' LISTRIK ELEKTRO:\- BERDASARKAIi

\ OLUJIE G{S OKSICE\ DE\GAIi IIETODA
.I-EKTROI,'SIS 1IN

\r'IDt.\ sr\csrrr

JUR!S,\N..IOITIA
FAKULTAS IIATEIIATII{A DAN ILIIU Pf,NGETAEUAN
IJNiVERSITAS ANDAI,AS
20t 0

ABSTRAK
PENENTUAI{

MUAT

N

LISTRI( ELE(TRON BTRI'ASARKIN


PF,NGIJKTJRAN VOLTJME CAS OKSIGIN I'IINCAN METODA

ELf,XTROLISISAIR

SarjanaSsin(Ssi)dalanbidan8KimiaF kultasMIPAUnivc*iraAnda16
Dibinbingoleh Dra. Zaha6mi Krnar,Msi dm Dra. Refincl,Msi
Pe.eftuan mulu listik elekh. daritrnsfcr c.oEi lisftik kc encrei kimio melalui
netria el€khlisis air dilelii benilgkan pensuku@ volume grs ol$igen yang
dihdilke ddi poses dissosiasi air HNil penelilian nenunjukkr banua denlo
neningkatkan kekuahn atus lisrrik dtri 0,00045 vd 0.001313 a pada w.kru 30 vd
180 meniljuml3n volrne g.s okisen yms dihailkm ju8a nc.ingkat baik untuk
pemakaian isi pensil sc6agai elellrod! korbon noupun silcl sba8ni eleklrod! sLinlcs
sr@l. Pcnamb€h KCl kedal'n tmrd elekhlit temFla hding*ltkd laju vol@e
as oksigen ydg dibrsilkan bila dib dingkon densm 1a,pa KCl. Pcnentus muld

lienk olekiron yang dihnung d&i h$il percob@ de!!d peoaknid isi

pensil

r l0 C dan 1,63 a l0 C bila dita-bah KCl,

seddsko d€ned siler sobaaai elekrcda srainles srel diperoleh 1,67 x lore c dh
139 x I0 r'c d€nem diLnbah KCl. tl6ilperhirunsm mual& lislrik elektrcn kedu
elekrcda h6il pcmbsn tem)ah Lid,l begnu be.bda dflg nilai mutan lisirik
clcltln ysg dihitung seq6 t€ori y6itu 1,6 x lore C. Tqjadiaya *dildt
Fnyimpangan dei nilai muaran lhlrik elekton ydg dihitung berd$ek^n hail
peMbd bil! dilmbah*an KCI disebabk kden. kerusalm elektrcda akibal
keheEdm €lektolil te6obut.
sebasai elehrcda karbon adalah 1,63

re

e

B BI

rllekl.olisis 0ir

idrl!h \uriu pr{i\d\

pensuraian molclul air


lllrO) ncniadi

gar

d.rgr. cou$ tcJ.icu r [s, hen,ru t..r8
ii{nl Ptu\cs ini dap.l b.rlnnlsun-e dalm suaru Mdrl, lang .lisehui s€l
rlelhrkinri. bcnipa 2 buah elekrroda dilcmpalhd dalm an dd @s scd!.h
hidrogcn

(llr) dd

gas olsiScn (orJ

dilc\ra(an dia.ram kedua elehlrodr (ersebrl.rr P.dx

k ih

dM nDlekul xtr


hererk\i dcnsln neodghp dua clckhn. reredul$i nrcnjadi gas U,

d

ioD

(OH) Scncnrtra ilu pada moda. dud rnolekul iir lair menlrldri
.ksidasi dm tcruni mcnjadi -!.s oksir.D (or. r,uleruskr. 4 nD H rna

hidroksidr

me.!xl;[d c]cktnn ke katodx lo1 Il dln Oll mcngrlmi .cd.lisxsi
rcrbcnluk (emblli b€tuta h.1.kul

neruFk
sehinsga

sualu

!n


trnslcr cndgi dalam ben(uk menglli.krn

prose5 cickl'olisi:

mr iirk

rir drc galdri pcnaumikin mclalui rcarsi icdoks ldg

Snrcdr iDi dnU{alaD mcnprkan suatu

cncrgi

s.car! keselur an

taBf.r

limix. Dahm pro\e5 tnnsler eoeBi

Densalir kcdalam


anju.n.nnln

ridak

dm

yaig discah t..inDkan daltun p.neuaia.

sqhingga

n|']r 0r.
ridak sponter .

lid'ik
'nenradl
rudb l1{riL rLfkhn trng

cncrgl dari cnursi


iii

melcbihi muahn linrik

rlcltt.r

a; melrltri relkli re,l,)lti I

,atrs

Honln..

me.r-xt an rcrullrnr-a korcldi rtrda nualln lisrik yans mcnlllir dcneal
r!tr,l gns ok\igcd rdr dihasilkm di moda .Lib! lcnluhi air sehnresa

..J ',po.-.1.\r^

J f rr

elellor.


o.

p-' J

rj." \.

Pala dlslmrx trmponc. lcmdrine ddnn proses clc\nolisis ini adal.h

elektrodr. elektrolil dm du: lislrik lr.ruL nu dalam penelitier ini dicob!

nucnruk&

'nuartur

lkrik

.lekrrcn mclalLri poses clckrolisis air mcnakai dua

icrkcleklbda riknin yaos mud.h dipe.oleh

]rdnganli kjrb.n drn siler s.baeai pcngrm

dilirsluili, ]r,lo LsiFnsrlseh,$r
{ai.es neL Scb.rai vriasi laD

krl aru\ ]rnr ditrlirkn dan
menclili sejiuh hdr pcnmbalan Kcl lcdalm ft ncnrpcngruhi iuinan gas
oksigcn Fne akan dih$ilkan dielekhda. (ebedasil& pcrobxu r ! dillkukan
dalan penelilian

in

adal"h ni..lvarirsikin junnah

ini dnrii dan nifelajrn d.ned

Dcmbmdinakan

hdil y&g


diperoleh sec{a

p€EobM dengd hrsil yme schmnya dllJeoleh

1.2

Perumusrn

san lori

densnD memakai

M$d!h

Koole6i eneryi berupa nurran listrit ytue dialirte Fhalap Ferubaha lolume
sas oksiBen yang lerjadi di od! tenudio dipalaiks uruk ncnghitue nua&!

lisldt elehron yeg mdgalir dalan sistem elcklrolisis air nemhcrika. bdyok
konve^i bila dilalukar pada p€neliti )uB selErnya Untut itu dicoba
nMetorel6inya dengd menakdi lMus Honinb Percobl8 dilsluku dcnAu

2 buh eleklloda rdlitm (buaran). s€jaun mma kcdua clchtoda

bMi6

ddm pocobm ini. dapar dikor€ksi m.lalui romN HoFnan.
rEnelilid dilalottu nelalui 3 &lrlp:
bekeia

dlpar

Sistermlika

.

MoCronvsi lcrse ss

.
.

MenskoElsi tekdan gd Oksig@ r.lnadap nutan elehon yae nengaliJ.

kesd@

Mcnentuts

uj i

perbilunga

s6d

Tujw

otsisen t€rhatlaptekanan uap

hasil pe@bad

air dmselhih

yds dipeoleh densd hsil

rNn

penelitid adalan nempdajrj sb€npajau! korclai imsler energi tistik

profs eleldioltis an yoiA dinonitor d&i junnatr voluoc eas okrigor
ymg dihailk . Pen€lilid dilrtdrtu doeo menentltd hdga dula elekon
ymE dipemleh seoia perohM dm nenbmdingke denge teon delalui vriai
mttu pmsldian an, kekuatb ms yde digmal,n de pcngani pcnmblie

terhadlp

smh

KCl. Sebagd elekoda dhumkan elckhoda butar silct sbagai elelftroda

slainl6 slel

d

isi pe6il yms ditungsikm sbasai clektlda kdbon.

Dilmlehnya pengal@ dd penselahuo dsd utul $aiu nodcl plrubd
ttusld entrgi yaitu pmss elekrclisis an baeiiD a nedanfaatkd banan

lingkus$ yeg

ada

utu!

dip.kail(m dalm sutu F€@bae pokis.

KESIMPULAN DAN SARAN

Berddarkan

hsil penelitid

cndgi thirik yog dillnkM drlam po$s clckrclisis

dih6ilkan di anoda..rumlah
yons dibenkln dari

clckrclisk

30

td

lM

mtm imsfEr
rndcnAanjunlah g6 oksigen yhg

dapal dkimptrlkan bahua lcrdopot korcl$i

gas oksigcn

]ang dihdilkm ak.n meDltrEkal bila kual arus

dilingkatkan dari0.00045 s/d 0.001818 A

ds lmsw

ru

Pmst\

180f,enil.

HFsil penelitidn jugs mcmbukikan 6ahsa

p$b€dd je.h elekrcda itert tang

diprkaidalam proses elektrolish an, karbo. d.n stdinless st*L lid.k nFmberikan Dro!uk

as

oksi8en

yangbe$.dadieoda. Nilai mualan lktrikclej{tEn ysg dihiiung dui

mo.ilorins volume
r,68

x l0L'C

sd otsied di

anona dcnsan pcmakoian clcklBda karbo. addah

dan dened elektoda slainlB

muah lktiikelekt

on

secl 1.67 x ION

leoi yailu 1,6 r lorec.
menjadir.63xlo$cdd lJ9 x loFc.

seriap percohan elektokinia

C.llsil

perhnunsd

nilainutt n elekton yss
sebrliknya bila ditambrnkan Kcl betubrlr

hsilp€rcoban initcnlata

dihitung seqn

Dalm

h&sil

mendcLnti

agr dijaga kdslabilm

a.us ymg dipalai

el0na

n.ndrij6nh elekroda loi. yong mudah
dipemlch diliqkunaan sebsgai p€ngembmed percobab ini. selmjdlnla m.la*ukat
benuk apliksi lain berupa petob&n lercob@ pEktis yd! nu&h dilakdkh

percobrb berltuAsung K€mudid nenob0

L

Bieft,Chri$oFher.M.A.l99l.llc.hchenistry Pnrcifles, Mcthods ed
Applicati.a Oalord UnivcsityPrcss. Ncw York.

2. MNnjl

ol

S. Prunon 1958 Pri.ciples

L!?dnhic ( h.rye rid

the

Physical

Chd str- rirc nimnilaD

Elekltotrir .t rilztcr (J.um!l

or

chcmi.rl

Lducalion. Vol.77. No.l ).

kli Hidta{ n .lcnsun Eno!:i N ktn
Pru:.: Fllkb.lis^ dah Sluh rcJntninsllmtl SDM Tctnologi

,1. S!1ifry,11,D.2008 Pa6d,Art3n Pnrt

5. Uhdcsood,A..L.l98l. Anaha

6 T

Kimia Kuanlilalil Lidisl keednar Erlrnagr

S. Kusun!. 1931. Elckhiihi& Jutus Ktuia |MIPA Unilesit

s

Andala. Padds, hal 76-?7 dm 8s-37.

?

K. W. Wtriucn. R. E. Davis, M. L. Peck.20()l C!'neral Chenisrq-,6 6 cd..
saundes Collese l'ublishin8. New York. pp 194-297.

8.

A. L Vosel., 1985 Ruku reks

baiis

onolgmik kualilalif nako &

PTKdnd. Media Pusr.ha. Jakarra
Rirai. l99l As6 Peneril@n Kinria

Edisi ke 5,

L ll
10.

Eack n,P.A 200t.

ar6r neasr.heht

oJ

scnidild.

hai 107-132.

Universitas lndon.si! Pess.

tinluhthtul !]!tbit t hur*

on

rr.Svehlqc. 1979. fctt B..k ol na.ro ond s.hin'i.ro Qtulilatiw thotst"ic

,r,ti;r

( Longnan gloup limitdl ).l,ondon

r2. Skchon. 11.2005.

Ddidl/,,ai.)h of.].dtun chutsL It:ins E/edr,ts,r

rn'aD.a?,rj. ITB

Wcst

13.

s.Sla}Ji. 1999.

1,l.

Takeuchi.Y.2008 E/gkfur,.\.htpT/uw.chem-G-l,r.or8/ mal,eri_[imit

linirdas/o|lid6i_da
I

5. HAM. Mulyono. 2005.

Banduns.

rcdukil/clcktolisis/

ra,lr (irta.

Buni Atsan. Beduns.