Analisis Histotogi Ginjal dan Insang Ikan Sapu-Sapu (Hypostomus plecostomus Linn.) pada Beberapa Tempat di Batang Harau yang Berdekatan dengan Pabrik Karet di Banuaran Padang.
ANALISIS ftStOLOCI GINJAI D,4N INSANG 1XAN SA?U-SAPU
(E
p.sIoMpINNMLIaa.\
PAI'A BNBERAPA TEMPAT DI BATANC
IIARAU YAI'{G BER'EXATAI{ DENGAN PAAfuK XARET DI
SKRIPSI SAR.'ANA BIOLOCI
OLEB.
JIJRUSAI{
BIOII)GI
IAKTJLTAS MATEMATIKA DAN ILMU PENGETAI{UAN AI,AM
UNIVERSITAS ANDAI,AS
ABSTR^(
A$risis Hislologr Ginjol d.n lnwg rlcn snpu{pu (,1/p,r,o,6
tle@s@ns lm.t Pa& Aeb€EDa lempar D' Bal&g Hdu Ydg Bcdcksbn
DenFn Pnb l\Nt Di asll@ P.deg Erah d"ardcn dr hum Ohob.'
sm;i bdlcn Mci 20 lO dr I obotffiim Shtlu da P.rl?nbangd HsM lhs
Bio;ri I mll4s Md.mulc dtr llnu Pc0sebfim Alm Unrvhr6 Andlla
Peneliir in: men!@a*d mede dskflprir deosr! Fn8mbrl$ ssprl ikan
ood! ti6 lo*4r: loklsl I b.nd. IOO meq dia6 lokxsi psnbuanse hmbah. lolGli
', b;' ** di lotai elutr MbMrm linb€,ll lols; I hmd! I00 m.Gr
dibsmh loisi mbumsan Iinb€n H&sil F.eldu memFlihalkd brhd
hlsoloshi slnial d{ iMg ik st!'sq tltpoton8 pb.aeoM Ltn t lnC
dimbii 0ada idigs lol6r mms,lmi Frubaho melipuri sh *lftmdia $1,.
€du! ;1, hiD€tupi d rcdulai uklfu dmenn6 dibdJdingrn dmgu lonhl
Pd&nd lollne Darah didapott@ Fda lokasl 2 dd 3
Fdejilir.
lcnratre
Pencemdn mcnpakd pcrubahan silar fisikq kimia dnn bioloei vde dda&
dikehendrki lada udar..lanah dan air danju8a medpaln atumllari
drcM
blnan kidla sebaeal aklbd aklvibs ndusla ke
b.6M_
dald llnglangu
yang
m€m&riks pengdh berbandya kehidnPd dMusi4 oqanisoc lainla dm
linclangd (Tusasw.ty, ls37), sahn etu
adabn pe.cendd sunsai,
penduduk
dd
contoh
Htl leebut
pdenamn vmg *rins
redadl
reriadi scirinc denEd p€nunbuhd
industi ydg memanfdlk.n sungai eb.gal lcmpat p.nbldgan
SunSai sejal dahulu sudah b.nya* dlmsnlh.&tn
t6vamlar unllk
PenbwSo linban, p€mb3tgtit tnaga li*nk,
tuspotusi, i.dus!i. fDAM,Detui .p*lkdsde pdivieb.SciiinAdengnn
kepflud
ruman bn3g4
D.tumbsnan penduduk dm p€rkcmbsgan
sungni
i
66i tdn! p€$q na*a Fmmfu2hn
juS! makin mcning*al, Psmdfa.ran sunSli )mg betu.kmem olch
manusia serins mcnimbulkan
oleuise yeC
hidup
Rosso, l996iKd
saloh salu
melah yde seriu
didtlmnt€ (Hswt6,
dan
19?91
baSi nAvaokat naup n
Ro$nber8 dm Rcsh, L99l:
Chq 1999)
nelah
yane cukup s*ius adalah
Pendfed
sungai
ebdgti
lirbah Pabiik kaEi Di Kob Padan& seboeian be*
p€n(ft.6. sunEai diebabks oleb lidb.h plbdk tftt (Bap€dalda, 2007).
tempal pembu&8m
Limbai pabnk *rret leNbut nmpunyai Docnsi
Eengddung banan otga.ik
yde tlnggi.
salah
nm@mi
lingkune@
kffia
stu kddu4o bahs orgdik
nihgen )ans nsupa*ln band penFsun monia (NHt
S.nFwa ors.nik le*ndune di dalm linboh pabrit knrct tesbut dapar
t#bul
odalah
mempengerhi
orgmise-oqanise di dald smCni
peka @rhaiaF
p€nceo'm
ikan S.nyou organik renebul daptl
sunCai adtlan
mdlEngmhi psses Debbollsna ddm
stu orgsnine vdg
Salah
rubun
ikfl. detushjaing-
tuncsi einjal (Oufrls, l93o) Seltin ilu dap€t jusF msmp€.e@hi
)sg
ju$
b.rtrng5i *ba€a orean
ollm insg
el\lF ,Dirqrda- lq31' s.n)"ra olgsil
'
nedpengaruhi darah denEs nenghmbal metabolisma srum proreit
tddapat didalmnya Oewaii. Gill
Salah satujenis ikon
addai
lkn
y
g
kadd DH p!d,
ddpu
hidup di p€EiBn vmg
rMo
linban
Pl.cdon6 Linn) Sp€sics te6.bu1
yug tinggi Drda su.gai{ungai }as hemar dcngd
6,2
3.2
(Ht4
2004) dan prda sungai-suCai y.ng
utu ik
ini adalah alga
dtr cddat
S.uhhorpq Winllet dm Ptone*, l97l) dcned
cfl ello, 20M)
Ke'rmprhJn \f $puvpJ sA,l
iMe
)dg
d Pl q 193?)
loc@ Iosm b€nr epeni Tembts. (cu), Kadmium {cd),
(Nom,
ini
Sapu-epu (HJpost.n6
mempunyai kelimpand
MakoM
dd
usus
t@'M
db timb.l (tb).
sungai (Axcl.odi
Esn4si
aB me.ghiep naksan leebut
l9a8:
rncgi pdda \ungli_Mgr'i ldn8
di kol! Padlng. Demikia juga dengd sun8ai yog i.rcemt ol.h an
bumge linbah pabrik kml. LiDban Ersbul aks medPeng!ruh nNkur
hiiologis ginjal
dt. insng ysg nflD€im
orgdn utana
ek6i
,ag ada.
mcngflai llm Sapu-epu wpdi skl€ng
atlbar adaplasl
ledadap Myawa linbrn
Penelitid
brsonomi, ckolosi
dd dinribEinls. OEnm dd
penctiris meng.Ml daya t
li.shunso.
daedn
cevdlo
86i1. Di
dilakukd
ked
nd
dil,k*m
Dada
Baird (1930) nelo{aks
dan adapbsi spdlcs ledadap p€obahon
(2004) nelaporl{d
IndonesiE
h6ru
pcncll{
nmsd.i
menstnal
iko $pu-epu tensuk
sD€sics
ike
disbibusi
ri?.'v,ta
spu_epu b€lm
ittlduksi
di
bat€t
Berdas&ts hsil tselitian
insds
les
teloh
lku epu{apu (ttaDs,u 4
$nEai tmg b€d.kat6. dfl8e
L
?re.osr,u
pabtik
b
Linn )
IGtt di
ptd.
2
2, Pdboho
bcb€r.pa
Bdum,
Tsrjadi p€dbahm hislolosr sy.lan m€linhs sinj.l
lolosi I,
hisrologis ginjal
dildhrtu m.nsenai
)as
dd
tcnPil di
Pt&ng mskr
dncnuk.tr psda
drn 3 dibandineld dcnee lontrol
hisrologk
tsbut
melituti nersis, eosis (kcmotiu st).
mddg/terusal€n el, hipedopi dd icdutsi utu@ glmenntrs
3. Jmlrh alonrulus metgaldi pdunnu psda k. tiet lokdi Frclitio
dibddinsks ddgd konlrol dcnge juntan gbmenlus peling s'dikit
ditdukn
L
Terjadi p€Dbahm hislologi eyaEn n€linr.ng
3
2.
pada lokasi 3-
pad. loksi l, 2
ds
k tusakn/Fdang scl
don
inse
dibsdingkm dengm kontol
Perubtnd pada histologis nefiputi
s6is sl,
Afandi, R.
dd U,M TMg
2002 ,',:rio/agi
lleea' '1ir' Lrnivenibs
Riau
PE$'
Ano-,Tor\ 1i 0.Ar(roDdt dnnana'NH Hnp fr"hnonrrrm"r'
\ F nr\'
$.V. rl nteA..,ft IlR. L.W. Fnmm., D. vur$o.pe.pubt,sr,o,
'nd
\.In.
r.F.ycity.Nr
\q1t t,oft t nnalfjlft, IfH
B^1elalda.2OOl.Dalu
R*el 'ier.GdoI
ltu*ri Peralzsil,tba,
aJ httpJ/qw'paddS
go
id
Rmaley l9a8. D$ur'ttato HistoloEi Penc$it Ltlagga
BoRL KW dd MR SlPob zOO1 BMdrng .l-m'm'i 'r 'he sd bobv
lPoma,.^hFru. minuE ) one or rre ro{ aoLnddr gob) \p-:P in
he{s rdE. ordegrl urCdan.krsu r{urFcr bald rt)
hstitut ofocenogary' U,''ers,rr ofCdmk vol a6' 3tt13
R.L.'
ci 1933 ak. ttuhn -a ltm@t tllh P.arL t oel Pint'ng
ALhtrm tinivebiN hlulMl l \D€rinen' SE ron Al"bdm' I SA
cih{. J.
A olour sllde
Li6i1ed,Ilrah!.
1976.
to
Jmiliot fesh
M B6n.l992
Dellmb. D. H dan E.
d./ fsh's:
BrtuTek' Hkt losi
Djuhdda'T. 1934.,lultrartrkrt |enehtdojllid
2.
cv
OctoPns B@k
V'tetiEr jaktl,
tumi@
B
dnne
Dultus. H. J. 1930. Ednonne Toricologt L|eltue'i of bawing
Biologi€l Scicn@.H.tiot-Wafr Univ6it)Edinbueg
Eff.nni.. ML 1991. Bjolo|j ?etifuN"
Lrdz$.
2aA1.
t
tlPt
?' turlop
ltrn Btu\
YavM ltsblrt Nueha YoeJatd
r
nPd Aapor nt Pdtn
t t1?ntbas6 ryu'4J lPF BJgor
P?tm'd
dd
t?ta-aa
i
R'au
(E
p.sIoMpINNMLIaa.\
PAI'A BNBERAPA TEMPAT DI BATANC
IIARAU YAI'{G BER'EXATAI{ DENGAN PAAfuK XARET DI
SKRIPSI SAR.'ANA BIOLOCI
OLEB.
JIJRUSAI{
BIOII)GI
IAKTJLTAS MATEMATIKA DAN ILMU PENGETAI{UAN AI,AM
UNIVERSITAS ANDAI,AS
ABSTR^(
A$risis Hislologr Ginjol d.n lnwg rlcn snpu{pu (,1/p,r,o,6
tle@s@ns lm.t Pa& Aeb€EDa lempar D' Bal&g Hdu Ydg Bcdcksbn
DenFn Pnb l\Nt Di asll@ P.deg Erah d"ardcn dr hum Ohob.'
sm;i bdlcn Mci 20 lO dr I obotffiim Shtlu da P.rl?nbangd HsM lhs
Bio;ri I mll4s Md.mulc dtr llnu Pc0sebfim Alm Unrvhr6 Andlla
Peneliir in: men!@a*d mede dskflprir deosr! Fn8mbrl$ ssprl ikan
ood! ti6 lo*4r: loklsl I b.nd. IOO meq dia6 lokxsi psnbuanse hmbah. lolGli
', b;' ** di lotai elutr MbMrm linb€,ll lols; I hmd! I00 m.Gr
dibsmh loisi mbumsan Iinb€n H&sil F.eldu memFlihalkd brhd
hlsoloshi slnial d{ iMg ik st!'sq tltpoton8 pb.aeoM Ltn t lnC
dimbii 0ada idigs lol6r mms,lmi Frubaho melipuri sh *lftmdia $1,.
€du! ;1, hiD€tupi d rcdulai uklfu dmenn6 dibdJdingrn dmgu lonhl
Pd&nd lollne Darah didapott@ Fda lokasl 2 dd 3
Fdejilir.
lcnratre
Pencemdn mcnpakd pcrubahan silar fisikq kimia dnn bioloei vde dda&
dikehendrki lada udar..lanah dan air danju8a medpaln atumllari
drcM
blnan kidla sebaeal aklbd aklvibs ndusla ke
b.6M_
dald llnglangu
yang
m€m&riks pengdh berbandya kehidnPd dMusi4 oqanisoc lainla dm
linclangd (Tusasw.ty, ls37), sahn etu
adabn pe.cendd sunsai,
penduduk
dd
contoh
Htl leebut
pdenamn vmg *rins
redadl
reriadi scirinc denEd p€nunbuhd
industi ydg memanfdlk.n sungai eb.gal lcmpat p.nbldgan
SunSai sejal dahulu sudah b.nya* dlmsnlh.&tn
t6vamlar unllk
PenbwSo linban, p€mb3tgtit tnaga li*nk,
tuspotusi, i.dus!i. fDAM,Detui .p*lkdsde pdivieb.SciiinAdengnn
kepflud
ruman bn3g4
D.tumbsnan penduduk dm p€rkcmbsgan
sungni
i
66i tdn! p€$q na*a Fmmfu2hn
juS! makin mcning*al, Psmdfa.ran sunSli )mg betu.kmem olch
manusia serins mcnimbulkan
oleuise yeC
hidup
Rosso, l996iKd
saloh salu
melah yde seriu
didtlmnt€ (Hswt6,
dan
19?91
baSi nAvaokat naup n
Ro$nber8 dm Rcsh, L99l:
Chq 1999)
nelah
yane cukup s*ius adalah
Pendfed
sungai
ebdgti
lirbah Pabiik kaEi Di Kob Padan& seboeian be*
p€n(ft.6. sunEai diebabks oleb lidb.h plbdk tftt (Bap€dalda, 2007).
tempal pembu&8m
Limbai pabnk *rret leNbut nmpunyai Docnsi
Eengddung banan otga.ik
yde tlnggi.
salah
nm@mi
lingkune@
kffia
stu kddu4o bahs orgdik
nihgen )ans nsupa*ln band penFsun monia (NHt
S.nFwa ors.nik le*ndune di dalm linboh pabrit knrct tesbut dapar
t#bul
odalah
mempengerhi
orgmise-oqanise di dald smCni
peka @rhaiaF
p€nceo'm
ikan S.nyou organik renebul daptl
sunCai adtlan
mdlEngmhi psses Debbollsna ddm
stu orgsnine vdg
Salah
rubun
ikfl. detushjaing-
tuncsi einjal (Oufrls, l93o) Seltin ilu dap€t jusF msmp€.e@hi
)sg
ju$
b.rtrng5i *ba€a orean
ollm insg
el\lF ,Dirqrda- lq31' s.n)"ra olgsil
'
nedpengaruhi darah denEs nenghmbal metabolisma srum proreit
tddapat didalmnya Oewaii. Gill
Salah satujenis ikon
addai
lkn
y
g
kadd DH p!d,
ddpu
hidup di p€EiBn vmg
rMo
linban
Pl.cdon6 Linn) Sp€sics te6.bu1
yug tinggi Drda su.gai{ungai }as hemar dcngd
6,2
3.2
(Ht4
2004) dan prda sungai-suCai y.ng
utu ik
ini adalah alga
dtr cddat
S.uhhorpq Winllet dm Ptone*, l97l) dcned
cfl ello, 20M)
Ke'rmprhJn \f $puvpJ sA,l
iMe
)dg
d Pl q 193?)
loc@ Iosm b€nr epeni Tembts. (cu), Kadmium {cd),
(Nom,
ini
Sapu-epu (HJpost.n6
mempunyai kelimpand
MakoM
dd
usus
t@'M
db timb.l (tb).
sungai (Axcl.odi
Esn4si
aB me.ghiep naksan leebut
l9a8:
rncgi pdda \ungli_Mgr'i ldn8
di kol! Padlng. Demikia juga dengd sun8ai yog i.rcemt ol.h an
bumge linbah pabrik kml. LiDban Ersbul aks medPeng!ruh nNkur
hiiologis ginjal
dt. insng ysg nflD€im
orgdn utana
ek6i
,ag ada.
mcngflai llm Sapu-epu wpdi skl€ng
atlbar adaplasl
ledadap Myawa linbrn
Penelitid
brsonomi, ckolosi
dd dinribEinls. OEnm dd
penctiris meng.Ml daya t
li.shunso.
daedn
cevdlo
86i1. Di
dilakukd
ked
nd
dil,k*m
Dada
Baird (1930) nelo{aks
dan adapbsi spdlcs ledadap p€obahon
(2004) nelaporl{d
IndonesiE
h6ru
pcncll{
nmsd.i
menstnal
iko $pu-epu tensuk
sD€sics
ike
disbibusi
ri?.'v,ta
spu_epu b€lm
ittlduksi
di
bat€t
Berdas&ts hsil tselitian
insds
les
teloh
lku epu{apu (ttaDs,u 4
$nEai tmg b€d.kat6. dfl8e
L
?re.osr,u
pabtik
b
Linn )
IGtt di
ptd.
2
2, Pdboho
bcb€r.pa
Bdum,
Tsrjadi p€dbahm hislolosr sy.lan m€linhs sinj.l
lolosi I,
hisrologis ginjal
dildhrtu m.nsenai
)as
dd
tcnPil di
Pt&ng mskr
dncnuk.tr psda
drn 3 dibandineld dcnee lontrol
hisrologk
tsbut
melituti nersis, eosis (kcmotiu st).
mddg/terusal€n el, hipedopi dd icdutsi utu@ glmenntrs
3. Jmlrh alonrulus metgaldi pdunnu psda k. tiet lokdi Frclitio
dibddinsks ddgd konlrol dcnge juntan gbmenlus peling s'dikit
ditdukn
L
Terjadi p€Dbahm hislologi eyaEn n€linr.ng
3
2.
pada lokasi 3-
pad. loksi l, 2
ds
k tusakn/Fdang scl
don
inse
dibsdingkm dengm kontol
Perubtnd pada histologis nefiputi
s6is sl,
Afandi, R.
dd U,M TMg
2002 ,',:rio/agi
lleea' '1ir' Lrnivenibs
Riau
PE$'
Ano-,Tor\ 1i 0.Ar(roDdt dnnana'NH Hnp fr"hnonrrrm"r'
\ F nr\'
$.V. rl nteA..,ft IlR. L.W. Fnmm., D. vur$o.pe.pubt,sr,o,
'nd
\.In.
r.F.ycity.Nr
\q1t t,oft t nnalfjlft, IfH
B^1elalda.2OOl.Dalu
R*el 'ier.GdoI
ltu*ri Peralzsil,tba,
aJ httpJ/qw'paddS
go
id
Rmaley l9a8. D$ur'ttato HistoloEi Penc$it Ltlagga
BoRL KW dd MR SlPob zOO1 BMdrng .l-m'm'i 'r 'he sd bobv
lPoma,.^hFru. minuE ) one or rre ro{ aoLnddr gob) \p-:P in
he{s rdE. ordegrl urCdan.krsu r{urFcr bald rt)
hstitut ofocenogary' U,''ers,rr ofCdmk vol a6' 3tt13
R.L.'
ci 1933 ak. ttuhn -a ltm@t tllh P.arL t oel Pint'ng
ALhtrm tinivebiN hlulMl l \D€rinen' SE ron Al"bdm' I SA
cih{. J.
A olour sllde
Li6i1ed,Ilrah!.
1976.
to
Jmiliot fesh
M B6n.l992
Dellmb. D. H dan E.
d./ fsh's:
BrtuTek' Hkt losi
Djuhdda'T. 1934.,lultrartrkrt |enehtdojllid
2.
cv
OctoPns B@k
V'tetiEr jaktl,
tumi@
B
dnne
Dultus. H. J. 1930. Ednonne Toricologt L|eltue'i of bawing
Biologi€l Scicn@.H.tiot-Wafr Univ6it)Edinbueg
Eff.nni.. ML 1991. Bjolo|j ?etifuN"
Lrdz$.
2aA1.
t
tlPt
?' turlop
ltrn Btu\
YavM ltsblrt Nueha YoeJatd
r
nPd Aapor nt Pdtn
t t1?ntbas6 ryu'4J lPF BJgor
P?tm'd
dd
t?ta-aa
i
R'au