ANALISA PROFIL USAHA MIKRO DAN KECIL PADA INDUSTRI MAKANAN KHAS KOTA PAYAKUMBUH.

--

ANALISA PROFIL USAIIA MIIGO DAN KECIL PADA
INDUSTRI MAKANAN KEAS KOTA PAYAKTIMRT]H

OLEII

MONA FITRIAM
04 914 038

FAKULTAS PERTAMAN
I'NT!'ERSTTAS ANDALAS
201(t

ANALISA PROFIL USAIIA MIKRO DAN KECIL PADA
TNDUSTRI MAKANAN K]iAS KOTA PAYAKUMBUH
ASSTRAK

lenehie ini dilaksdale

pada


lina indusbi ni]{jo d&

induri kecil
\'rt ncr d'.dLI i dd ne- ' dt n dlr1" ra\ \oc payd ,mbtima
J perhritu rr
dial\r. 1dd:brr rrnr mF" drr.rus/l]Oo tLru !€,.,r.1 r ,t$
uL,e'de.lriorkr orcfilirdd.hri\,ouiior. ;t(tn-dtrt,rl.oh
|'ralxnb f lr ne'e d*. n J i n&at fi /trg ?rdapa, p.Ja, dd . i mrtm d j
inddsui

kel' mJkue ]'hd\ Koh

P3vrr ,mh,h

MrbJe )dg J dukr d.atJh n..J- dc.Golt Vat, r d" berupa
Jr Jel-p.,r k
dd ro.La o...riprir .;1l( uru F,rJ" Ja tu
'd.bril
dc ,ts 1 neid. .r p han aJtu Jt.c.crh,brCrJagre,.ai.de,ss;m,

r" i'; Ta i19 -.rri Dr urlt utb
d-C- .-..i*ip"i.^edla Js.rr
\- il wnu i.a de1Etu eat.t dr rtJh.aru
knaga k"q. poo" -^.oC_r, ,.C

indu\i;
Dari hasil p€nehim, indNn

rerupldu.i

k*il d6 mikro memiliti kesmm vair,

@nrcrm Jdsdid..rd r,u ner'ng^"t pc,Jr;"r

keluasa. Ratajlta pendidikh renasa kerja ymg disuate pada i.durtri adabn
setinBkar SMP dan SMA $denjar. selain itu juBa tcrdapat perbeda taJ.
industi dikrc densd indut i kecil yaitu &ld keaiarm ualmva indisr.i iikro
.ddl n.hru, ,ceurr oroo .
klidJ o,i, d.


"cors"
l.e u1'n,tdrJ.ebaea
p,oJu\ i u.3;, !.*-u-.
p,n
'lm
pcn*-'M ildu.h mitJo hr I nen sr,(.j d .er,E o&a Kok p"rJj,m6;
".r;
F (c,.t .,Jj mcra, d dpJ .du Ko," nriarlr bu1
_Jansts
frn.
,r ',J'
1rdg orbLpi i1dr\h, n m\, .dd.1,.u p.o..\ pen,njhr
ydrs suln don takur tidd( bisa meluasi t!.jme $hinssa neEka berun
nelalukln pinjm&
irdL

r le! l

rcliJ


lue. aidak ad&ya p€nisjne koess,krlfusrya
bahm batu sera lingkal peBaingo ydg cukupltngd
induslri tmg scjenis. DihMpkan kcpadr pibat industi aqar mencdj inrom,(i
ra - 14 knhg . r os Dm .eq pen n d Jn Dadd tcn-bdE. ,. dgd. Ln, ,l
bJr Da'. ,"tu d,'"_1 TcdJ,r konDar F; b.t. 1 derEd FTa.o. ..aJ
dari

nulu

da klahai

dtr.old o.hJ nasri

,.;;u

lcb'h nenijgi"d

T tegbu poro, rnM t' Jt

PENDAIIULI]AN


T.

Pcmb&gud pedmie de.gan
ymg sdgal penling

d.lm

pendekarm agribisDis netupaiM upaya

tujB ybg nendorons sckro.
penaim yds angJ:uh. *Fcrri

nencalai berbssai

pcrrmie ddm mcnciptalb shrktur

meninelG&m nilai kmban produt. ncningkarkm d€visa

"cg&4


neninskalks

lapdsm kerja dm menperbaiki disbibui peh6!m. Pcndckate agnbhnis jusa
tidi& terlepd dan p€nAeDbangan sektor industri, dengs demikim nayara*at
dapd

dir&ke

untuk neningkalkan lewimusahm.ya dari budaya iJadisional

nasyd.lat indNn, sehinggrnilai tamb.l yeg dihailkan
melalui pcnbmsum agnbisnis (Depdlenen Penmim, I 999)

kcpada

dapat rercapai

Pemb sunu pada sktor asnbisnis juga dip€nukat dalm penbrsunan
ekonomi untuk pengembsaan ekonomi nlqar seda dalm mgka oro.odi

drcmn. Penbmgbm rgdbisnis helipuli p€nbtrgmM industn hutu pcdeid,
pcn6dgunan pendi& dalm
seperti aeroindustii

dti lus

s€r1a

pembdgub in.lusri hilir pcnmid

(Seasib, 1999).

Menurul Soekarrarvi (2000) a8mindnsd .hpat dianikd nenjadi

du

hal

]anu agroi.duri adalab indusln ymg b.har balu uhanya bemel dei produk
produk perlanim yMg henekmkh kepada lnod pracz:lin( ma.asenent


ddm
smtu pmdul obnan rtau dengb kah lain nerupald sldu jndNtri yes
nen88ualm
balrar

bah

y

bahan batu

ddi p.rt nimdcnge junlah ninimal20% ddi junlan

s di$natm. Kedua adahn bahs? asroinduslri

suatu lahapan pembugunan peftani€n lelapi
fr encapai tahap pembar8unm

indulri.


Indusd nikro metup.ld us$a
b3fug da& menjadi bddg j.di .tau
bamC jadi dcned

a&}n

4

jmlon

dianild sebagai
sebelh hhap pembargu lcNcbur

yug melaluke

seten8an

pckeija paline


keSiatan pe.golaltm

jadi. beans slens€h jadi ncnjadi

kdikil

satu

omg de palins

b

yak

otue lemauk peng$ana.

Benldekan keputusm Menk€u No. 40 tenhg pendMd kEdil ueba

nikro


'jd

kecil, usAa milro

neruplk

usaha

Fmdullif nrilih kelurya atlu

perorbgd wdga negda ind.nesia ani dengd hasil Fnjulan Dali.c bdyak
adalal Rp l00juIa p(ranun.

Ind$fti kecil nerupxkrn bdgian dd sislcn Frekonomi yme
mcnpuyai pcmm ymg sesal pcnting dalm perekononie. reruhna dalm
neningkarkb tualhidw mdyMl,r setu penciprd stabilits nrsional. Pe.aDan
i.dustii kccil terscbut

F.nenlm

drm

pcndaparan.

lain pcnciprm d,n penenr&n kesempatb

kei4
ndrcnmgi ringkat Fnaanesuro scrla sdda

p€naenbmSan ekononi.

Pbsram pembinen dan penaenbmgm y&grelah dilakukan dapat dilihar

dalh b€fiagri benrul yhg terdin dri keSiatan bcrupa pedgkar lunak naupun
lcr&gkd kerai. BdruM psMgkal lunak dapal lcnihar dd4 bentnk
pcnyelenggarm pendidikm dm !€larihh lnruk meninskatkd pcnAebnlo

kct$mpild basi
dibcdke kcpada

pc.susaba kccil scda kennsaom alau kemudalm
penensaha

kecil dalm nendorcru perkembangd

do

ydg

usana.

botw

peraakar ker6 rerlihal dalm bcntuk plnyedien tempat
us.na lhusus brgi indtstri kecil, penbenan beium pcmodalb, penyedi@
Scdangk6

lsiliB

pelaymm besama pada scntn inddrri kecil

do bcdagt

bemuk

bdru

lanesma kcpada p€n8usaia kecil, bergabue kedalam p€rhimpund alau dalam

be.ruk koperasi sehingAa Japat nenbantu penausaia

"ns

ddh

menperoleh

doa

dibuLuhkm unruh pengembangaD usahanya (Sydil, l99l )

Perkenbmee indu$i di smarera Bamt yalre ncng&ai ke sekror
aeroindlsd dm agnbisnh baik ydg b€drdla tecil naupun ne.cnsan sedalin
peet. Prog@ p€mbansunan indusfti di Strnat€n

Bd.l

relah diarahlcn untuk

ne4oplimal(an sumber daya yans teBedia mpai kepedestr sehjngsa dlpat
oenyerap tenas! ke.ja selempat arau b€rdanpak positif teihadap

poBam industri padal modal do
Kesiat2n

padat

k

pe

emblngan

rya (DcF.rindag. 2002).

asribisnis,os bci.ujua untuL neningt.&e nihi lanbah dar

iuIna hasil tertanid serla neningkarkd pendapald bagi produsen banyak
litcnuto pada indusd indsti di Sunatera Dmr. Salal sarunya KoIa
hy.lunbuh- leddpat
:

'.

:il

lnduti

537 indusrri romal dan 592 industri .on fomal (Lmpnan

du telompok. yaitu (l). Industi kimia agro dd
huun, (2) Indlsd logm, nesin, kinia de mck4 dnma indDslii
ini disolonglan ala

V. KESIMPT]LAN DAN SARAN
lrerdlsrkan hasit penelitim yang tctan dilat