Pengaruh Struktur Modal terhadap Kinerja Keuangan pada Industri Automotive and Allied Product di BEI periode tahun 2004-2008.

-

PENGARIJH STRI'KTIJR MODAL TDRIIADAP KINERJA
KEUANGAN IN'DUSTRI AUTOMOTIVf, DAN ALLIED PRODUCT DI
BEI PERIODE TAHI]N 2OO4 - 2OO8

SKRIPSI
sara6 stu sltat 1Jntut:t4daili
g.tursa'ME @t

Dlailtza s.6a4ai

Proqre

Stuni

tna4M

MIA ANGGISMI

PROGRAM STUDI MANAJEMEN


FAKULTAS EKONOMI
UNI!'ERSTTAS ANDAI,AS

PADANG
2010

Penearuh Struktur Modal terladap Kin€rF Keuangm pedr IndNrri Automorirc
rnd Allicd P.oduct di BEI periode t hun ?00.1-200a

st i^istoLh:

tu

lnsqishi

!.ncl:'i! ini bcnuj,M ju\ me eui bd8r nm"I8n p-1e3ru- Lr'u mods krhadap
' penode
ilria le@JM Dldr indu.ri a .omori\e ard Jlied Fmdl.r d BF
un tr :00r-


008. Dara yans disunalm pada pe'elitid kdi ini adarrl ,Lu *kunder y g didapar dri dab
CMD2003d pubiiksidiintemdberupa lapom keuan8an pctosantr y s b€ryemidibidaig
utonorjv. md allied podud Sanpel padr penelitim ini b€rjlnlan 9 p€ruehad. Vei$el
ependen pada peieritiatr kali ini adalah kire4a ketusa (.ltulnr dens Rdm on [4"it!) .t^n
eiabeL indep€nden rerdiri dri iruhv nadal ldiukt d E r D.bt to Equity Falio dn Lons
Tm Dpbl b Eq rt Ralio) Dr6 di arisis dcnSan m.nlsuzla procmi sPss/o.
'rtl.wr.
.sil penelirian neldukung brnwa Dzht to Egrit! Rdio(DER) d^n Lans Tem D,bt to
E?'itr,i,/IIrrRl nc'nilikipengarul si8nifikan reAadap Xgtor, rn t4lr), fAOq. Vei.bet DER

lne- r rrg"Jlr' .me 'e 'it!- pr.r,
[eea

F'herp ROI edsele'

ItntF nc pu.r'

h)m".dnr\dks:r'eL.dJoDor lmrllrr pen(h'- ho.nJ.


d.s,idhsFna|id4d[''o

'

eDl'

tsnr

@d.

PENDATIUT-IJAN

Kebunrbe

IMsia

rerlnd,p

rlai nasportai yeg


nohilibs neeka saa ini telsl medadi nd ahu lcbutubd
itu p€miftaa terhadap

kod,la

ke.dM

prdut-pmdnt neEta dengd berb3sai v&isi age
sejeds laimya.

ftdbatu

s pokot.

be@olor

id*

m cipraln


talah b€ging

Dalah nenghadlrai pdsingm di

1ern

dald p€nEin 9t@ ef€kif dd

Iuesi-nDgsi tesebul ydtu pemossEJ\ sub€rdaya
firgsi-nDgsi l.in slalu nmpmyai

d6gd

F slob€lisi

sa.t itri $liap p€nsnm d;tFtlr unrk d.!at nelahle Fes€lola,n
tunssi-nDssi poting yme ad!

K@a


epeni dobil oaupm nolor hdinstal. llal

ini dlpar kila lilal b€situ banyal pmdlM

perus.t@

y

dapal

efisien.

nmui!, pmduki

inplitsi tenadlp keMsm

dlp

dm


*hinssa

n@jer ke@s nemeg&g p€lm ydg ssal Fnting dalu sutu
pen$a!@ (Bnehd dd Housloa 2001).
Pa.la

pri6iptrya s€riap peruehM

ndbnrunto d.m mrrt D.ns€Dbege

bisnjs.ya Meajem€! kcmgm herupale

@jdo

dsm baik

yos bdLtlan

denee Fngelolae d6s dalm bdb€Cai benrut inv€slasi @upu uena
p€nsmp


o dao unfi porbiayd inv6bsi. Dalm

tcwg&, tuj@ tutu lm6ahm

ad.tah

peGpekif

Majden

utul m€oatdm@td

nitai

penbalEln, yoe benrti henobimuDt& kekaym d& k6ejantelM
!€Desee

ehm (Bnghu de


HoEton, 2001). l€b@uhd d.m s!a1u

penstm

darar

b€Esal

dri

P@

iniedul abu

ddm p€rusalm ds dei tw lrau

Majd tewge

noelapkm kebunrhm


pqlu nensfuj.n strultu oorlal .lalm

dm

nodd sing. Apalila sutu

p€nBanm dipeNli d€rgd

pdsolm dolm h

&e ddi d.ld

me4urrbatm smbq

kelergetugmya kepads pihak
s@ua, trEIa

tidlt

ada


€nuhi kebutuhe

,a

ltau

deeta

naka al(tu ne4llmgi

digoatd

fnMins\ n \pv ndqeluorttu snm

equitr frurcing) d.lsm mmenll)j kebunrhe

mengemi sb€Epa

nod, sodin

Apabila sMb€! intem,l sud,n

ulane @ebt

Kepui'M p€nbel j@

ddd

lu.

peNan

upaya

pihan lair selt, hensslisld dea yes b@sat dei

l@ Fruslh@ bail dtri
l,m (4ttetul

eksrenpt

bM

arau

lingkat

d,fuya

kcpunM p€trdsM nmpsl@ kepuiM

pedggw

nlang

dibsdinstm dog& ekuilos

mmbiayai invesiasi perusanm. Tuj@ kepniM pen.hn@ adabn

utuk m€nedtutd tiqkal stDrtu nodal yas optin l. yaitu li.star haufu uLns

do

ekuitar

ydg daFt n€Dat inmke ljlai p€n&iil q. Tinetat

eloit$ peru$Im harulah
SebasaiDm

sintee

tmg diebutta

olen

aCa struku oo.td mdjadi optitual.

Brighd da

Housrm (2OOr),

nengmi shuldu modal m€libaike p€riDbangtu (r,r'u
tinglol peigeDbalio. tusiko yde

cadmg nouru!}d
Bebenpa

snilin

barga sabu,

p€nsdbalim ysg dihds*m

a:ll)

rjnssi ahbat

h

kebjjol!

ora! risito dd
bdamya ut

sl,n &tapi neni4tatlya

ald nmi}l(d

!s

riogkat

husa sai@ r€stnjt.

f.hor ydg uumya dipeflinbangkd dalm nengmbil

keprnxm nengeMj slrukttr nodd pada p.nsa!@

Brignd e00D

d&

urans

n n@t

yaitu $lbnitas p€nju,laa levmge op@si, tiqeat

Houston

dd

perrdbula

PENIITUP
Pada bab

iii ale dijelNld

nens€mi kesinpul , tererbalas pchelide

Penelili ini nenggualm riga vuiabel yaitu Reim oi &uiry
(ROE)sbaCai

v

iabel depddm serla Debt 10 Equiiy Rario @ER),

de

Lons

Tem Debt to Equily Ralio (ITDER) sebasai vdiabel indep.nden. pe.elirie ini

dilaLuld teihadap p€ruen@ indushi autonorile

ed

allied pmduct ydg

lerdana di

BBa

Elek Indor*ia (BED. Dala diolan dengd nenggunakan

Miioeli

celd

SPss

E

t2.A1fatvikdot

pNial, Debt to Equity Ralio (DER)

S@ad

menp€ngaruni

scda

signifik$ negatifterhadap Rdm on Equiry (ROE). Sedegkm Long Tem Dcbt

lo Equiiy Ratio menpengaruhi
Equiiy (RoE).

S(m kesetmh

*cm

sisrifikM posiri{ rerhadap Rctb on

. D€6r to Equny Ratio (DER) dm

Debr lo Equiry Raiio beryengann secm nyata terhad4 Retuh

t

ns Tem

oi Equity (ROE).

Densm denikjm penelitiu

ini nemb.ntu nmjenen Frus.n@ mtul
nosdbil keputum pend.m Frusahad agd perNan@ dapat mencap,i
slruklw modol

5.2

tes

KcterbsrNln P€mtitirn d,n S2r'n
Perelilian

sebagai berihui

L

oplimal.

Smp.l

ini nhpunyai

Enclirid

tam lain

l
pada

t€netitia ini terbahs hay!

jlrtnya

pada

induFi auronotivc ed

yeg tedajir di BEL Dihmptm htut
spel yMg diguakm tebih bmyal ds b€ngm.

auied prodlct

sel

beb€Epa kelerbatase

peneliri

A]tl:m. Deki. 2006. Pehgatuh Sn rur Modal Tefi^dap Rentabititd Ma.tat
Sendni Pdda Intunr! Rok t Yans Listing di Bu.sa Elek Jaldb,pan E

Andini, Sn Sely. 2006. Pe,sruh

Stturit

Kermsm Petuahaan Pan^E

Modal Tdhad@ penkitdan

: FEiJ

Kkqja

A

Anshei, Badd.J.l]r@d. 2005. thnlisis Htbwg@ Sttutd"t Mo.tat .lengan
E ona ic ttatrc Added (Et ,4) G!ru Mehitaj Kindja p*b6ntm (ittu.li

Sah. Lina BankTetbesat BeA6okzn Aset dan Modat di BEJ
Tohn 2403 2AA1). SlEta-ta: Progrm PNa Sdj a Unileditas
Kasw

Muienadiyrh SuEtaria
Bdgnoql. I.Engqe

tid

Dasrd, Yuli Vidia2009.

Joel

l.Hovton.

zOAt. Ma@je en Keuansa^ tzl

Dokumen yang terkait

PENGARUH ANALISIS RASIO KEUANGAN PERUSAHAAN TERHADAP HARGA SAHAM PADA INDUSTRI AUTOMOTIVE AND ALLIED PRODUCTS DI BURSA EFEK INDONESIA PERIODE 2008-2012.

0 2 18

ANALISIS PENGARUH STRUKTUR MODAL, BEBAN BUNGA, DAN RETURN ON ASSET TERHADAP NILAI PERUSAHAAN PADA INDUSTRI AUTOMOTIVE AND ALLIED PERUSAHAAN PADA INDUSTRI AUTOMOTIVE AND ALLIED PRODUCT YANG GO PUBLIC DI BURSA EFEK INDONESIA.

0 0 6

ANALISIS PENGARUH STRUKTUR MODAL, BEBAN BUNGA, DAN RETURN ON ASSET TERHADAP NILAI PERUSAHAAN PADA INDUSTRI AUTOMOTIVE AND ALLIED PRODUCT YANG GO PUBLIC DI BURSA EFEK INDONESIA.

0 0 6

Pengaruh Faktor-faktor Fundamental Perusahaan Terhadap Likuiditas Saham Pada Industri Automotive and Allied Product yang Terdaftar di Bursa Efek Indonesia ( Periode Tahun 2005-2009 ).

0 0 6

PENGARUH PROFITABILITAS, LIKUIDITAS DAN STRUKTUR AKTIVA TERHADAP STRUKTUR MODAL PADA PERUSAHAAN AUTOMOTIVE AND ALLIED PRODUCT YANG GO PUBLIC DI BURSA EFEK INDONESIA.

0 0 84

ANALISIS FAKTOR – FAKTOR YANG MEMPENGARUHI STRUKTUR MODAL PERUSAHAAN MANUFAKTUR DI BURSA EFEK INDONESIA (BEI) TAHUN 2006-2008 ( STUDI KASUS PADA SEKTOR AUTOMOTIVE AND ALLIED PRODUCT ).

0 0 101

Pengaruh Profitabilitas, Likuiditas, Growth Oppotunity dan Struktur Kepemilikan terhadap Struktur Modal Badan Usaha Industri Automotive di BEI Periode 2004-2008 - Ubaya Repository

0 0 1

FAKTOR-FAKTOR YANG MEMPENGARUHI STRUKTUR MODAL PERUSAHAAN DALAM AUTOMOTIVE AND ALLIED PRODUCT

0 0 60

ANALISIS FAKTOR – FAKTOR YANG MEMPENGARUHI STRUKTUR MODAL PERUSAHAAN MANUFAKTUR DI BURSA EFEK INDONESIA (BEI) TAHUN 2006-2008 ( STUDI KASUS PADA SEKTOR AUTOMOTIVE AND ALLIED PRODUCT ) SKRIPSI

0 0 25

PENGARUH PROFITABILITAS, LIKUIDITAS DAN STRUKTUR AKTIVA TERHADAP STRUKTUR MODAL PADA PERUSAHAAN AUTOMOTIVE AND ALLIED PRODUCT YANG GO PUBLIC DI BURSA EFEK INDONESIA

0 0 23