PENAMPILAN DAN PRODUKTIVITAS ITIK MANILA (CAIRINA MOSCHOTA) DI KOTA JAMBI.

PENAMPILAN DAN PRODUKTIVITAS ITIK MANILA
(Cai nn Morchotr) Dl KOTA.IAMBI

TtrSIS

ROSIIIAN ANWAR
99 204 006

PROGRAM PASCASARJANA
IJNIVERSITAS ANDALAS
PADANG
20n2

PENAMPILAN DAN PRODUKTiVITAS ]TIK MANILA

(CiIRINA MOSCIIOIA) DI KOTAJAMBI

ROSIHAN AN\\T\R
(Drba\rah

topdlasi nrl


bimbrnsln

l.majur

Hafi i Abbas, Rrsidi Saladin

trLl Nla|lla, An-qs!,

d!. Kiltrn

JamLi .Lkup ba.Jak atan leldpi produknnrsnla mxnh
pemelLharaan masih

rE6illl

elle

sll Faltortulto.


unnLl da.rah liota

reidd

karena snefr

Fnlebab

rendahnva

p.oduhr!ird5 l(ik Ilanrla anr.ra lain sei.(!1. kuaiMs dan Luadrno bahro
maliaMn, leterlambata unN

Penelilran

!.na

ra

lah beftelur. lam^n\a ndul mcng$lh


ini dilakulan bul^n l!li 2001 Aguq!s :001

leknik

penganbild sanrlel secira sensN pada pelenrat n k mrnila yane b.nolasi di
Kecamahn Jimbi Selatan 16 rcsfnnd.n, .rambi

-leluk 28

Lnlur

responden dan Pelarangai

l9

Trnur

rl


responden, Danau

rcsponden Tuiuln pen.litian adalah

r.ngerahni laktoFt,rkto. yans domi.an menp.trgaruhi produhr!nds nlk

Maniladencanslslem!.mehhimaoekstcnsif

variab.l D€n.llurn rdaLrh bobol lelur, suhu linrkungrn, Nhu tubrh,
konsumv trrkanxn, inrale prole$ dan rntale energr ilehbolis dan lni d|ebut

iuqa Derbah b.brs

] r!

meNpedgai,rlii ploduks relur

unr(k

mcfgeuhD!


ke..arn htrbuigan

p€n3alaman p€terdar. telomFol pcniLitan dan frckuensi

peneluran d.ngan tudlsh lelur f,cnelas dan hdak nren.las

kuddnr

SedangNrn

d'luirkan nji th'

uotu\ m.ngelahul aatroFlallo. lane

prodLk)vius dilakulan dcnean pethrneann.toda

tun-qsi Cobb

nlempengaruhi


D'uglas

rlasil F€rhrlungan khr kuad.al lernJara ada kceralan hrbunsan
lrckuen! pen.lumi

.dat
nrl

dan

LelomF.li D.mi[lan densanjun]ah teiur

anram

f i'$s dengan

ni.neras (P:o.osl lecuah Fngalaman p.r..nak Pa,i1 Lsrha penrelrharaai

Nlanila secaa.knensil lemyala n1lan lroduLsi lelur 19.121 12,t0 buln da'


dara teusn)a 85,{9

q"

Analrsr .ee.esi Erovah faktor

lh!

domrnan

mefrFng.ruhi produksi lelur adatah kepadahi krndrns drr rnhle ploler'
Sedangkrn laklor lainnta s.penr bobor lelur, konruo$L nnsunr. suhtr lingku gan,

suhurubrhdani.blc€nlrsrnclabolrslec,l hlb ngannvad.ns.nprodrksilelur
Ral.an nasing masing p€ubah anlan
eramieroi,hari, $hu landan! 30,06

re!0r 61,53


r

0.r.1 sr!i1'bul.

i

llln koinmsr Fnsud

1,t,1

'c.

136,6 115119

hr lubuh 18,9610.96 c. bobor

d.n inhke .n.rgi

metabohs 673 9


prur.n

Kesenlangan Lonn'msi

h.\!n

aollra pem'nraro \trn! l.rur

lenlrn p.drnbrha rrmlah p.iduduk. L.n! uan !.--nlrdLlan,
luDgtr)a i lonnan dan kesadartro akxn gLzL (ll.h Lar.da ru LercAci|uan
m€nroglar

prolcin h.sanL sanlxl rerg.nrun-! prdr perlcmb.ng.r produln

dng[a unrul

rnensarasi Let.s.dr^an LnL

mala pemernuh rehh


n.mbudrdr\alln din fr..-lLnr.trn*ai r.nF xn.lr

r.n.l \r !

0frul d tembrn-lLan dr nran)a n,[ Man n li.r.n.

mrdrh drn.lrhxu mrslrxkxl M.nun

tr L

dx!rn-! l.roal rni pidr unur l0 buhn diFar

dan

nftah

ir

DrLm


bcnrpaJa

.ukuf norensirl

ini cultrp drk.na] dai

fcnaapal Srgin{lon!

p.mel'h!fuan trl,lll!nLlrl.bLhnr.trgritLngLan krr.da !.1!ro

I)Fdfrprng {d irLl MrD

r.nil

LIL)86)

p.nLhr! r.lur lusa

inencxpaL 6crxt bxdxd 1.5 h'nqqr

dapxl hrdup !L dn.nh

ll.rasrhr .

ra\r.

$a

b.radaprasi rcrhad.p berbi!ar (ondisr lrnsIun-!an s.na nremL

iIida\a

bhan lrn!gi lerhadap penHkit

lnr

N1m'1.

!.b.nftnra sudah lamx drleDxl o]eh nasvarrkxr d dacnl loh

lambi )ang rcRbxr drri

lnngrotr mergerani

lec

nxtan samfar

1.1u. nram aratr tcLur bcbek. )ang drkctral s.bagai

p.octas rLrmi SNrcm pcine|hara.n

rnngbenilnl tradironal, tasr
d sekira.

rhi

\e pelo$l Fedcsaxn emal

hlr

rril Mrnrh mrsh merlpakrn

d,lcpas unrlh m.ncxfl makan

selolln dxn nxlrrn hx. pu ans

m.nghnsilkri ptuidrlrnilrs

l.

nc!

usaha sambilan

din\a{r\aarau

lrmlans Sr!enr p.nr0l hi.a!n

ilrl Mrnrlx rr$h..

rliL

Jrh ri,r-!

d

andar

in,

d.n!xn

anqka kemarran anak yang tinsgi dan produtsi

tlul

lnduk per lahun rendah

FaLrorlarro. pcntebab rendah0!i prodlkti!tras nik ma0ila anrara lain g.nelLk,
kuahas dan tranrilas bahan malanan yang dibenkan, bobol badan, umtrr nrdrli
kcrcrlanbalan rndul Fnama ka| benelu., lamh)a

ridlk

mengaruh anal. suhu

iingkunsan.suhutubuh,lepadalantandanedanmodaLnas Sebenamlakomodnas
aneka teoak )ang salu rnL

alan mcmberi p€lMns baL( uolul

nenpnnlai polensi rehlrlbesar

pcndaparan pelani kareia

terutama produlsi relur dan dasins Kotuodilas
karena Kora Jafrbi menrpatan hnlas sckloral

Nlanila

t.

,dl

nul

'nembuka

rneiambah

di[emba.gkan

peluanr pdslr

lntuk p.masatan ha!l prodDksi

iik

Bahm dan Srngapuia

aerdasarlian
Produkriritas

llii

hll t.^eblr dL atas perlu ditaji

Usnils (Cdilnrd

'Penanpilan

tlor.l,/d) Di(ota Jrdbi

Dan

.

1.2, Perdnus^n Nasalah

Dalan Fedehiao

inL dapal

drtuhusrld rasalah bah\n laktoFlaktor

apa

yane dapar m.mpensanhi prodlklivnas hik Manila dr kot. Jdnbr sehlngga
drhaFplian hdsilnya lebih baik

ini

benritran

unxrt

nrengelahur laltor

faltor

rane

mempenganrhi produtlivius nik

Manlla

di tola lanrbi sehingga

dapar

Penelitrad

menrn!lark!n usiha l.bihbaik lasi

V,

K[SIilPlrl,Ar_ D.rN srRAN

Berdasarkan ha$ldan pembahasan

d

I

la.g

dikemukaliao diatas maka dapal

arik bebenpa kesimpulan scbagaibenhl

Fatror lali ror

yan g

b

erhubunlan

dc ngan

produkri!itas relur padaprmetihaen

nrk Manila di kora Janbi yailu suhu kddang, slnu rekal, kcFadalan lus
landang dan intalie protern mnsuni

2

Ralaan produksi

3.

Rataan
adalah

lcluririk Manrla adalah 39,12

s$u kanddg adalah 10,06?0

-

12,50 butrr/ekor,'!ari

* l,5rl7l'C

dai ralarn

suhu

relkt

18,9260:0.6564'!

4.

Ralaan kepadalan lLaskan&ne 0,9621= 1.0152 mlekor

5

Raraan Jnrali. proiern ransum adal.h 13, 6

+

18.4

gFn/ekor,hari

Saonyangperlu diperharilon umuk p.remak ilili maiitaa ao tnrn

1

Unluk meningkarkan produkliribs nrLmanila pen u

di pe

rharilian aspek leknis

dalam hrl mengelolalerutama mengaru k.padalan liandane

2

Untuk mengalasi tingginya sLh! Landans dan Nhu lubuh penu drusahakan
pohon pelindun8, pe0gadaan venli!asi

3.

pengaruran jamk

atrk rand!ns

Untuk meninglalkan inhle pro&in maka perlu nemperblnyak jenis dao
jumiah nnsuh rambahan

4

lllr

Pe0linsnya manajemcn !.rkamneai

Adm

Lr!. D

1976 N1.n\ eLamr nxsar 0ertrrsrl.hxi t.l.rinlai d. inr ratr-!ka
memban!un har .sol Br.o Researcb dan Athla! Faliu rN P .tuaLan
llnr\ernas Pad rrx.ar

An$orodr 1985 lLmu N,1a[anan Tehal Unlgas P....b1Untrcr!hs lndoicna

,\n(rni{rra T lA (l Brnrang. Lr Za'nudlLn dan Hrh:bre t9rl Rdsrun
^ nerxb.t6fra Ntiti ih
ana[ enbt b.fm lrhrlajr berbalnL rLnlLxl en.r!]
S.minar Nrnona l,eran Peremrkao r.)trlaor PemLrxigunar D.sa 1enLtrlcat
Yrusnn llnn slrs Drp.neSoro Scminn!

Au(. R .d \l

Neiherm

t9!0 t.Lth

Ph, ad. Dr. Lon.lof

Prodlcr

od l.er &

tebLnrcr

Sra!{rL lrr0(r Lorx Janrb' dltinr.r![r lrhuf i979 tsadan
P.r$!an.an Penrbai!!nai Dr.eh.r.mbj lambl
tunh Cin.ng dan Suq,nem 1977 A aLrlr eFon.mr trsrha 1.rmt njk dL
lid.i.srr Pusar Penel rri dai Pcn!.mbrn-gxr PenniLrn C[]r. Llosor
Hcnn\ Nl lr)31 RcsFn lrik Uali -l.rhadro Pdnrb.ranr Raisud drn mbarrtr
IJadrn Pdsar

"'","''.
Brnft $I 1963 lh.mo.e!u rfon ln Adatr]rion olLtonEn'c
bd.d
b\ L S S Ha,!z Le. & lebrnlrr l,hrlGrLFh i
^n'mat
Br

lu!

AI

Anla$rdlatr'l Susxn! B \\'rlro\o E BasrLno dan S t5kaodar
lC9l lrodrllka! dcilil dengrtr bcrbdsar nrplern.n drtnm patan enroI
\lxLd ah llrs Pcnclrldi lcmll Lrn-!!rr did An.k. T..ra[ I]rLaL

en[[ cLrN Bo!o'
Llu bulc V D lS$l F.ed ig Lxlrng Durlr
tJ l3
Pcneltian'

Nushicm

l9Tl

ln

PLrLltn

]jou rA Jmctudfonal

Puircr otr t..x

&

vo lt

:

F.b'.qcr

aar.\r L B. D C foss rnd D E B.. 1976 tlltict ol Dr.r^rv tners
Co.eotrton.n le.Lrorrncc oiHci\\ Elg ltp. tl.ns ol vanouj Densitr.s
in Cages Pou rjr- Sci
C

5j

1057

1066

R N. l-rsmirnr (1918) Compx.xr\. Pe.fornrincc ol \fu l ltutonllrn
ti!g l-a)'ng Duclhs Centcr lo. An'mrL Reserrch on rhc D.vetopmenr

ha\ez L

Church. l)Cnnd\\ C l,on\l 198:
r.hn Uilc!& Son Nes Yort

llilc

Anrmrl Nrtrilonafd t..cdr.g lnJ

(iinron L CtrndNl llo!{otr l96j lh.lntlu.nccolliN..n.ih l.m|rtrrxnc
L pon lrg! Codr0onrnr.r l).nr:lrc fo\l l)oL r^ SL':t.t ttll