Några avslutande kommentarer och frågor
Några avslutande kommentarer och frågor
I min fördjupade läsning och analys av Mike C. Jacksons (1995) text Beyond the Fads: Systems Thinking for Managers har jag upptäckt ett tema som också har präglat många av
de diskussioner som genomförts under kursen Systemanalys, nämligen frågan om hur begreppet ”system” ska förstås. I texten, och i kursens diskussioner, har begreppet ”system” växlat mellan att vara ett ontologiskt respektive ett epistemologiskt begrepp. Detta växelspel innebär att det systemteoretiska perspektivets ramkonstruktioner och metodologier bär på en paradox som påverkar forskarens position och forskningsuppgift. Vi skulle kunna belysa denna paradox och dess konsekvenser med hjälp av figur 1:
31 Citatet i original: ”The challange for systems thinking and management science is to continue to progress accepting limited vision; and remembering that we have no right to be pessimistic because of the problems
we face and because of the suffering that follows from these […] We have to acknowledge our limitations and always critically reflect in the nature and potential outcomes of the methods and techniques we adopt in seeking to improve social systems” (Jackson, 1995:41)
Att tänka system: möjligheter och omöjligheter i kritiskt systemtänkande
Karin Westerberg
RAMVERK METODOLOGI
ONTOLOGISK
Det moderna samhället
Som forskare strävar vi
SYSTEMSYN
och dess organisationer
efter en säker grund för
är ”systemiska” till sin
vår kunskap om världen
natur
En viktig uppgift för den kritiske
- Systemteoretiskt
systemtänkaren blir därför att tänkande kan därmed försöka förbättra de ramverk som bäst motsvara och teorin bygger på så att dessa beskriva verkligheten ”så alltmer kan spegla (rekonstruera?)
som den är” den faktiska systemiskhet som råder i samhälle och organisation
EPISTEMOLOGISK
- Samhällen och
Uppgift 1:
SYSTEMSYN
organisationer skapas i
- Forskares och
interaktionen mellan
managementkonsulter
aktörer, artefakter och
skapa själva olika bilder
föreställningar
av organisationer
Begreppet ”system” är
Detta har lett till att
ett vardagligt begrepp
utvecklingen av olika
som vi ofta använder för
managementmetoder
att beskriva ”stora saker”
En viktig uppgift för
i samhället
forskaren är därför att
- ”System” ska därför
granska dessa
förstås som en metafor
managementmetoder,
som vi kan tala utifrån
söka och dekonstruera
och med vars hjälp vi
deras ramkonstruktioner
kan fånga in olika bilder
samt ta fram meta-
av dagens samhälle och
metoder som tar större organisationer hänsyn till olika bilder av
vad organisationer är och bör göra
Uppgift 2:
- Olika bilder av organisationer bärs upp av olika aktörer med olika möjligheter att ha inflytande över vad organisationen blir och gör
- En viktig uppgift för
forskaren är därför att skapa arenor för delaktighet i skapandet av organisationens profil och ageranden där dominerande bilder kan dekonstrueras, olika bilder mötas och makt brytas ner
Figur 1: Matrisen vill visa på den inneboende paradox som finns i Jacksons diskussion kring kritiskt systemtänkande och följderna av att tänka "system" som ontologiskt eller
som epistemologiskt begrepp
Att tänka system: möjligheter och omöjligheter i kritiskt systemtänkande Karin Westerberg
Denna paradox väcker viktiga frågor som jag får lämna till mig och till läsaren att grunna vidare över. Kan ett teoretiskt perspektiv med framgång inrymma två så olika grundantaganden? Hur påverkas vår forskning och dess resultat av om vi uppfattar system som en ontologisk beskrivning av verkligheten eller som ett epistemologiskt verktyg? Kan en teori som arbetar med system som metafor sägas vara en systemteori? Är alla i så fall alla teorier som försöker förstå skilda aktörers världsbilder och hur dessa skapas och samspelar systemteorier? Eller kräver systemteori en viss form av världsbild där helheter byggs upp av element kopplade till varandra genom särskilda relationer? Vilka möjligheter till alternativa teorival (världsbilder) öppnar sig genom en sådan precisering av systemteori? Och vad vinner systemteori på en sådan precisering när det gäller en tydligare förståelse för i vilka fall systemteoretisk forskning verkligen kan bidra med något?