Några avslutande kommentarer och frågor

Några avslutande kommentarer och frågor

I min fördjupade läsning och analys av Mike C. Jacksons (1995) text Beyond the Fads: Systems Thinking for Managers har jag upptäckt ett tema som också har präglat många av

de diskussioner som genomförts under kursen Systemanalys, nämligen frågan om hur begreppet ”system” ska förstås. I texten, och i kursens diskussioner, har begreppet ”system” växlat mellan att vara ett ontologiskt respektive ett epistemologiskt begrepp. Detta växelspel innebär att det systemteoretiska perspektivets ramkonstruktioner och metodologier bär på en paradox som påverkar forskarens position och forskningsuppgift. Vi skulle kunna belysa denna paradox och dess konsekvenser med hjälp av figur 1:

31 Citatet i original: ”The challange for systems thinking and management science is to continue to progress accepting limited vision; and remembering that we have no right to be pessimistic because of the problems

we face and because of the suffering that follows from these […] We have to acknowledge our limitations and always critically reflect in the nature and potential outcomes of the methods and techniques we adopt in seeking to improve social systems” (Jackson, 1995:41)

Att tänka system: möjligheter och omöjligheter i kritiskt systemtänkande

Karin Westerberg

RAMVERK METODOLOGI

ONTOLOGISK

Det moderna samhället

Som forskare strävar vi

SYSTEMSYN

och dess organisationer

efter en säker grund för

är ”systemiska” till sin

vår kunskap om världen

natur

En viktig uppgift för den kritiske

- Systemteoretiskt

systemtänkaren blir därför att tänkande kan därmed försöka förbättra de ramverk som bäst motsvara och teorin bygger på så att dessa beskriva verkligheten ”så alltmer kan spegla (rekonstruera?)

som den är” den faktiska systemiskhet som råder i samhälle och organisation

EPISTEMOLOGISK

- Samhällen och

Uppgift 1:

SYSTEMSYN

organisationer skapas i

- Forskares och

interaktionen mellan

managementkonsulter

aktörer, artefakter och

skapa själva olika bilder

föreställningar

av organisationer

Begreppet ”system” är

Detta har lett till att

ett vardagligt begrepp

utvecklingen av olika

som vi ofta använder för

managementmetoder

att beskriva ”stora saker”

En viktig uppgift för

i samhället

forskaren är därför att

- ”System” ska därför

granska dessa

förstås som en metafor

managementmetoder,

som vi kan tala utifrån

söka och dekonstruera

och med vars hjälp vi

deras ramkonstruktioner

kan fånga in olika bilder

samt ta fram meta-

av dagens samhälle och

metoder som tar större organisationer hänsyn till olika bilder av

vad organisationer är och bör göra

Uppgift 2:

- Olika bilder av organisationer bärs upp av olika aktörer med olika möjligheter att ha inflytande över vad organisationen blir och gör

- En viktig uppgift för

forskaren är därför att skapa arenor för delaktighet i skapandet av organisationens profil och ageranden där dominerande bilder kan dekonstrueras, olika bilder mötas och makt brytas ner

Figur 1: Matrisen vill visa på den inneboende paradox som finns i Jacksons diskussion kring kritiskt systemtänkande och följderna av att tänka "system" som ontologiskt eller

som epistemologiskt begrepp

Att tänka system: möjligheter och omöjligheter i kritiskt systemtänkande Karin Westerberg

Denna paradox väcker viktiga frågor som jag får lämna till mig och till läsaren att grunna vidare över. Kan ett teoretiskt perspektiv med framgång inrymma två så olika grundantaganden? Hur påverkas vår forskning och dess resultat av om vi uppfattar system som en ontologisk beskrivning av verkligheten eller som ett epistemologiskt verktyg? Kan en teori som arbetar med system som metafor sägas vara en systemteori? Är alla i så fall alla teorier som försöker förstå skilda aktörers världsbilder och hur dessa skapas och samspelar systemteorier? Eller kräver systemteori en viss form av världsbild där helheter byggs upp av element kopplade till varandra genom särskilda relationer? Vilka möjligheter till alternativa teorival (världsbilder) öppnar sig genom en sådan precisering av systemteori? Och vad vinner systemteori på en sådan precisering när det gäller en tydligare förståelse för i vilka fall systemteoretisk forskning verkligen kan bidra med något?