SYSTEMANALYS MÅLANALYS SIMULERING TIDSGEOGRAFI

SYSTEMANALYS MÅLANALYS SIMULERING TIDSGEOGRAFI

•GateCycle •Powersim •Simulink

FALLSTUDIUM

•Simula •MIND-metoden •Stokastisk simulering

MAKTANALYS

•Tidsstyrd simulering •Händelsestyrd simulering

•Pseudoparallell simulering BESLUTSTEORI

OPTIMERING

•Strukturerad simulering •MIND

TEKNIKHISTORIA •MODEST

•Excel •Matlab •Pinch-analys

OPERATIONSANALYS

Figur 1. Exempel på metoder som kan användas inom systemanalys.

Exempel på MIND-analys

Under drygt ett års tid har energisystemen på tre industrier i Gävle-Sandviken-regionen studerats. Störst fokus har hittills legat på Stora Enso Skutskärs bruk som tillverkar pappersmassa. Arbetet är en del i ett större projekt som även inbegriper de kommunala energisystemen, särskilt fjärrvärmesystemen, i regionen. En huvudfråga är att undersöka vad som skulle hända om de tre ingående kommunernas fjärrvärmesystem byggdes samman. För att besvara den frågan görs beräkningar med optimeringsverktyget MODEST (Henning, 2004).

Systemanalys av industrier med MIND-metoden

Sofia Klugman

Utgångspunkten har från början varit att bygga en MIND-modell över brukets energisystem. Med modellens hjälp ska sedan förändringar i systemet kunna testas. Särskilt intressant är att undersöka hur en ökad möjlighet att sälja spillvärme till fjärrvärme skulle påverka bruket. Som del i arbetet ska också energikartläggning göras i viss utsträckning. Syftet med energikartläggningen är dels att direkt kunna hitta energibesparingsmöjligheter och dels att få indata till MIND-modelleringen. Den preliminära modellen visas i Figur 2.

Insamlandet av data görs främst genom kommunikation med energiansvariga personer på bruket. Genom dem fås tillgång till brukets egna insamlade energidata. En del kompletterande mätningar utförs även. Förutom rena anläggningsfakta av typen ”hur mycket el drar blekerierna per producerat ton massa” behövs också uppgifter på vilka anläggningsförändringar som är intressanta att studera. Det är också betydelsefullt att få veta vilka omvärldsvariabler som har störst betydelse för industrin. Bränsle- och elpriser liksom skatter och avgifter är sådana variabler som är viktiga att ta hänsyn till vid systemanalysen.

Eftersom det har visat sig vara viktigt för bruket att minska sitt beroende av elinköp kommer särskilt fokus ligga på möjligheter att spara in på elförbrukningen och även att producera mer el med den egna turbinen. Eftersom man idag har så mycket varmt avloppsvatten att man måste kyla det i ett kyltorn innan det släpps ut, undersöks möjligheten att använda avloppsvattnets värme till fjärrvärmeproduktion. Ingen ingående analys av de olika processdelarna görs utan analysen utgår endast från de effektiviseringsåtgärder som man redan tänkt på inom bruket. Vissa av dessa åtgärder kommer kunna utvärderas med modellens hjälp.

Att ha ett modelleringsverktyg att anpassa sig till när man ställer frågor till industrin kan visserligen göra att man styrs in på områden som man inte riktigt tänkt sig från början, men det kan också vara ett stöd i arbetet. Det gör det lättare att formulera frågor och blir också en utgångspunkt att diskutera kring när man möter sina motparter. Forskaren som gått vilse bland industrins alla rör och maskiner får ett ledljus i sin tillvaro. Men det är inte säkert att denna ledning är att lita på. Forskaren behöver vara på sin vakt för att inte en vacker dag finna sig framme vid ett resultat som inte alls svarar på frågan som ställdes från början.

Systemanalys av industrier med MIND-metoden

Sofia Klugman

Figur 2. Gränssnittet för MIND. Modellering av ett pappersmassabruk.

Potential

Potentialen hos MIND som verktyg ligger i att man kan räkna på stora komplexa system. På så sätt kan man undvika de suboptimeringar som kan uppkomma om man optimerar komponentvis. Om man effektiviserar en maskin i ett stort system kan det hända att det totalt sett bli mindre effektivt eftersom man inte tänkt på hur just denna maskin hänger ihop med övriga processer.

Katarina Nilsson beskriver MIND-verktygets viktigaste egenskaper i fem punkter (Nilsson, 1993):

1. Flexibel tidsindelning.

2. Möjlighet att välja noggrannhetsnivå.

3. Både energi- och materialflöden kan representeras.

4. Icke-linjära relationer kan representaras.

5. Möjlighet att representera ett totalt system samtidigt.

Dessa egenskaper är just beräkningsverktygets fördelar. MIND är ett alltså ett mycket flexibelt verktyg som kan användas till optimeringsberäkningar med valbar dynamik och noggrannhetsnivå. Optimeringarna kan göras utgående från valfria faktorer, till exempel ekonomi, energi, exergi (ett mått på energins användbarhet), koldioxid, material med mera.

Systemanalys av industrier med MIND-metoden

Sofia Klugman

När man tittar på MIND som metod för analys av industriella energisystem kan man även där se att flexibilitet är stor. Magnus Karlsson sammanställer exempel på vilka olika ändåmål MIND kan användas till. (Karlsson, 2004) Han finner fem typer av frågor som kan besvaras med MIND:

1. Hur totala systemkostnaden påverkas av energiprisförändringar eller förändringar i processutrustning.

2. Hur produktionsoptimeringen förändras vid energiprisförändringar eller förändringar i processutrustning.

3. Vilket investeringsalternativ som är det mest fördelaktiga.

4. Vilken storlek en ny processutrustning ska ha.

5. Vilka investeringar i energihushållning som är mest fördelaktiga.

Varje forskare sätter sin personliga prägel på MIND-metoden. Alla använder den på sitt sätt precis som att varje forskare som genomför en intervju påverkar intervjumetoden. I fallet MIND är dessutom programmet under utveckling och forskarna som använder det har möjlighet att lägga fram förslag på förbättringar. I detta finns ytterligare potential för flexibilitet. Det kan dock göra att det blir svårt att jämföra olika forskares resultat med varann.

Begränsningar

Det här kapitlet görs en översiktlig genomgång av en rad begränsningar hos MIND- metoden. De består dels av inexaktheter och dels av begränsningar av vilka frågor som metoden kan besvara.

Vid alla beräkningar som bygger på en modell måste man bestämma sig för en noggrannhetsnivå. Det går aldrig att få med riktigt allt och särskilt inte med exakthet. Vilken osäkerhetsnivå som är acceptabel är olika från fall till fall och en fråga som är upp till varje forskare att bedöma. Bedömningen görs utgående från forskarens tidigare erfarenheter, hur mycket tid som finns till projektet och anläggningens specifika förutsättningar. Ett visst mått av godtycke är oundvikligt i denna fråga.

Många frågor som rör industriella energisystem kan inte besvaras med MIND. I modellen ingår endast tekniska komponenter. Och inte ens alla tekniska aspekter går att få med, men särskilt omöjligt är det att besvara frågor av social natur. Detta är en begränsning som forskaren bör vara medveten om så att han eller hon inte tror att beräkningen ger en komplett lösning. Det är viktigt att vara medveten om detta och förstå att tekniken manövreras av människor. Det som datorn har beräknat som optimalt kanske inte kan fungera i praktiken till exempel på grund av företagsorganisationens utformning eller av arbetsmiljöskäl. Relevanta aspekter för industrierna såsom maktrelationer gentemot kommuner kan inte beaktas i analysen. Vissa aspekter kommer dock in indirekt genom de val som gjorts. Särskilt för vilka förändringsmöjligheter man ser och vilka faktorer som man tar med i känslighetsanalys.

Systemgränsen vid en modelloptimering blir väldigt skarp. Antingen ligger en komponent inne i systemet eller utanför. En systemsyn med flytande systemgränser kan alltså inte tillämpas i MIND-metoden.

Systemanalys av industrier med MIND-metoden

Sofia Klugman

Ett inslag av godtycklighet kommer in eftersom modelleringen görs av människor som har olika förmåga att se begränsningar och möjligheter. Förståelsen av ett system är alltid individuell och kommer att speglas i modellen. Detta syns till exempel i vilka begränsingar som läggs in och i vilken noggrannhetsnivå modellen har.

Idealet inom teknikinstitutionerna tycks vara att låta problemet bestämma metoden i Churchmansk anda. (Churchman, 1968) I verkligheten är det dock inte så enkelt. Avgörande för vilken metod som används är i slutänden traditionen på institutionerna. Metod kommer att väljas från vilka metoder som är vanliga och erkända där man befinner sig. Detta är inte direkt av ondo, antagligen blir resultaten bäst om man får använda en metod man behärskar, men större ärlighet skulle kunna vara till pass i denna fråga.

Kartläggning och frågeställning

För att göra en modell av en industris energisystem krävs tillgång till bakgrundsdata. Någon form av kartläggning är därför nödvändig. Om energikartläggning redan har gjorts av andra kan man utgå från denna om man finner den tillräcklig. Men vissa kompletteringar krävs för det mesta för att man ska få tag på de uppgifter som modellen behöver. Kartläggning av en industris energisystem görs dels genom kommunikation med anställda inom industrin och dels genom datainsamling och mätningar. Den intervjuliknande situationen medför att man inte kan styra exakt vilken information man får tag på. Det är upp till den intervjuades vilja att berätta. Detta beror i sin tur på dennes position inom organisation, hur mycket förtroende som har upprättats med mera. Om det visar sig omöjligt att få tag på den information man från början tänkt sig, kan det resultera

i att man justerar inriktningen på sin analys.

Cecilia Bengtsson beskriver betydelsen av kartläggningarbetet för det relaterade tekniska energioptimeringsverktyget pinch-analys. ”Input data definition is time consuming and represent a large part of the pinch analysis budget, often up to 75%, which also stress the importance of this subject”. (Bengtsson)

Resultatet av simuleringen kommer att styras av hur modellen är uppbygd. Vilka alternativ som optimeringen ska undersöka beror på vad som kommit fram som intressanta möjligheter i intervjuerna. Vilket fokus en studie har påverkas även mycket av tidsanda och händelser i omvärlden, till exempel växthuseffektproblematiken, oljekriser och elprisfluktuationer.

Resultatimplementering

En brist i metoden att använda datorberäkningar som systemanalys är att det egentligen saknas utarbetad metod för att implementera resultaten av beräkningarna. Detta lämnas upp till respektive industri. Forskaren gör sin beräkning, redovisar resultatet för företagsledningen och går sedan vidare till nästa industri.

Få är nog så naiva att de tror att man som systemanalytiker kan räkna ut den optimala lösningen och sedan förvänta sig att beslutsfattare på olika nivåer helt ska ta till sig resultaten och agera därefter. Risken är överhängande att arbetet hamnar i en låda och

Systemanalys av industrier med MIND-metoden

Sofia Klugman

aldrig läses igen. Detta måste ses som ett misslyckande från forskarens sida, om syftet var förbättring.

Förankring, verifiering och återkoppling – för riktighet och förtroende

Förankring och återkoppling är avgörande för att analysresultaten ska bli riktiga och för att beslutsfattare ska kunna lita på arbetet som utförts. God kommunikation krävs alltså både för att resultaten ska bli korrekta och för att de man samarbetar med ska kunna vinna förtroende för ens arbete. Modellen behöver verifieras av de som kan det verkliga systemet. De måste känna igen sig så att de kan lita på resultaten.

Forskarens ansvar

Tekniska energisystemanalyser görs för att på något sätt förbättra energianvändningen. Det kan vara ett sätt att öka förståelsen för industriers agerande. Varför fortsätter de att elda olja när alla vet hur farligt det är för miljön? Förutom industrier studeras även kommuners, större regioners och hela nationers energisystem.

Särskilt när fler aktörer är inblandade krävs förståelse för de inbördes maktrelationerna och även för vilken roll man själv som forskare har i sammanhanget. Automatiskt blir man budbärare mellan de olika aktörerna och man representerar också ett eget intresse. Om inte annat har man troligen intresse av att forskningen ska visa på intressanta resultat så att institutionen kan få fler uppdrag. Allt detta gör det nödvändigt för forskaren att reflektera över sin roll i spelet och vara försiktig i sina uttalanden.

Under arbetets gång förändras systemet. Inte bara av att tiden går utan i någon utsträckning har även forskaren påverkat de han eller hon varit i kontakt med inom industrin. Att analysera detta ingår dock traditionellt inte i teknikforskarens arbete vilket kan ses som en brist. Påverkan kan vara både positiv och negativ och det skulle behövas en reflektion kring etiska aspekter teknikforskning så som det görs inom andra forskningsområden som använder levande studiesubjekt.

Slutsatser

MIND-metoden är en bland många metoder för att analysera industriers energisystem. Fördelarna ligger i att man kan ta ett helhetsgrepp över de tekniska delarna av systemet vilket gör att suboptimering kan undvikas. Ett stort antal frågor kan analyseras med MIND eftersom flexibiliten är stor.

Bristerna ligger bland annat i att endast tekniska komponenter kan tas med i modellen. Komplettering med metoder från fler forskningsdiscipliner skulle kunna komma till pass såsom föreslås i figur 1. När simulering används som systemanalysmetod är det viktigt att ta i beaktande att det främst är tekniska komponenter som finns med i modellen. Många systemaspekter kan därför inte analyseras på detta sätt.

En mer öppen inställning inför andra tekniska analysverktyg vore önskvärd eftersom det skulle vara effektivare för strävan att hitta bra energilösningar.

Systemanalys av industrier med MIND-metoden

Sofia Klugman

Det vore ärligare att säga att man använder ett visst verktyg för att det är det man kan bäst. Att låtsas att man gör något annat verkar inte helt ärligt.

Resultaten styrs till stor del av hur bra kommunikationen varit med industrins representanter. Utvecklad metod för detta saknas i stor utsträckning.

Implementering är en lågt prioriterad del av arbetet vilket är synd eftersom mycket arbete inte används så mycket som det skulle kunna. Det kommer i varje fall inte till användning på det sätt som forskaren tänkt. Den här delen av arbetet borde uppvärderas.

Forskarens ansvar är en fråga som alltför sällan diskuteras när det kommer till tekniska analyser. Inte ens i sådana här fall när man går in aktivt för att förändra system.

Referenser Bengtsson, C. Process integration in the pulp and paper industry. Kap 3. ?

Churchman, C W. Systemanalys. New York: Dell Publishing Co.,1968

Henning, D. MODEST en optimeringsmodell för lokal, regionala och nationella energisystem. Linköping: IKP/Energisystem, 2004.

Karlsson, M. MIND-metoden. Linköping: IKP/Energisystem, 2004.

Nilsson, K. Cost-Effective Industrial Energy Systems. Linköping: Department of Mechanical Engineering, 1993.

Systems Analysis Group. Systemanalys och operationsanalys. Uppsala: Uppsala universitet, 1996.

Systemanalys av industrier med MIND-metoden

Sofia Klugman

Ett par metoder

Fallstudien som metod

Erik Hektor, Värmeteknik och maskinlära, CTH

Fallstudie inom energiområdet

Patrik Rohdin, Energisystem, LiU

Genomförandet av en intervjustudie – från teori till praktik

Patrik Thollander, Energisystem, LiU

Kvalitativ intervju

Jörgen Persson, Värmeteknik och maskinlära, CTH

Fallstudien som metod Erik Hektor

Fallstudien som metod

Erik Hektor Värmeteknik och maskinlära, Chalmers tekniska högskola

Inledning

I den här uppsatsen studeras fallstudie som metod för att utvärdera ett system. En fallstudie är en undersökning av en specifik företeelse inom ett avgränsat system. I min framtida forskning kommer jag att använda mig av fallstudier för att utvärdera industriella energisystem. Jag kommer att titta på hur olika ekonomiska styrmedel påverkar designen av de här systemen. Men fallstudier har för mig varit ett väldigt oklart begrepp. Anledningen till att jag kommer att använda mig av fallstudier är att metoden är väl förankrad i verkliga situationer och därför kan ge mig en omfattande redogörelse av objektet/fenomenet. Avsikten med den här uppsatsen är därför att studera fallstudie som en metod för analys av ett system. Som bakgrund för studien av fallstudie som metod har jag följande frågor:

• Vad är en fallstudie? • Vad är dess styrka? • Vilka är bristerna?

Jag gör inga anspråk på att fullt ut besvara dessa frågor i uppsatsen, men de har legat som grund för min bearbetningsprocess.

Metodbeskrivning

För att börja tränga in i ämnet så följer här en beskrivning av fallstudie som metod. Den metodologiska bakgrunden bygger till största delen på Merriam (1994), hennes bok bygger i sin tur mycket på ”Case Study Research: Design and Methods” av R. K. Yin, som kan betraktas som något av en guru på området. Det hade självklart varit bättre att basera bakgrunden på Yins bok direkt men den fanns ej tillgänglig för mig att studera.

En fallstudie är en undersökning av en specifik företeelse eller ett specifikt objekt. Fallstudier kan användas både för att utveckla och pröva en teori. Urvalen av undersökningsenheter kan göras på olika sätt och man kan använda sig av både kvantitativ och kvalitativ information. Vilken typ av frågor man ställer, vilken grad av kontroll man har och hur man tänker sig att slutresultatet ska bli är faktorer som man måste ta hänsyn till då man avgör om en fallstudie är det som passar bäst för undersökningen. En annan viktig faktor är att identifiera ett avgränsat system som man kan fokusera sin undersökning på. (Merriam, 1994, kapitel 1)

Vid fallstudier använder man sig inte av några speciella metoder för insamling eller analys av information. Alla metoder för att samla in vetenskaplig information, från test till intervju kan användas i en fallstudie. Det unika med fallstudier ligger med andra ord inte så mycket i det tillvägagångssätt man använder sig av, som i de frågor man utgår från och

Fallstudien som metod Erik Hektor

vilken relation dessa har till slutprodukten. (Merriam, 1994, kapitel 1) Fallstudier grundar sig till största delen på induktiva resonemang. Generalisering, begrepp och hypoteser uppstår ur den information man har tillgång till och som i sin tur har sin grund i den kontext som studien genomförs i. (Andersson och Rollenhagen, 2003, kapitel 7)

Fallstudien som metod är väl förankrad i verkliga situationer och därför resulterar fallstudier i en rikhaltig redogörelse av företeelsen som bygger på en helhetssyn. På grund av detta spelar fallstudier en viktig roll när det gäller att utveckla kunskapsbasen inom ett visst område. (Merriam, 1994, kapitel 2) Valet av fall att studera bygger på en förståelse av att fallet utgör en enskild enhet eller ett avgränsat system, inom vilket det finns otaliga situationer, deltagare, händelser och faser. Eftersom det är omöjligt att intervjua alla, observera allting och samla in allt relevant material måste man välja någon form av urvalsmetod, antingen före eller under datainsamlingen. Kriterierna för urvalsmetoden ska

i varje fall delvis härstamma från teoretiska antaganden, det vill säga idéer om vad som leder till vad. Varje forskare har vissa ”teoretiska predispositioner”, som påverkar vilket fokus studien får. (Merriam, 1994, kapitel 3)

Validitet och reliabilitet

Oberoende av vilken typ av forskning det handlar om, är frågor som behandlar validitet och reliabilitet viktiga. Man kan hantera dessa begrepp genom en noggrann uppmärksamhet på hur man samlat in, analyserat och tolkat informationen. Det som gör en fallstudie vetenskaplig är observatörens kritiska medvetenhet och närvaro i situationen, observationsteknikerna och hypotesprövningen. (Andersson och Rollenhagen, 2003, kapitel 7) Olika typer av forskning baseras emellertid på olika grundantaganden om vad som studeras, och utifrån den ansats man valt besvaras speciella frågor. Därför måste man

ha avpassade krav eller normer när det gäller att mäta validitet och reliabilitet. (Merriam, 1994, kapitel 10)

Här följer nu en genomgång av de begrepp som används i samband med validitet och reliabilitet.

Intern validitet

Intern eller inre validitet handlar om i vilken mån ens resultat stämmer överens med verkligheten. Fångar resultaten verkligen det som finns? Studerar eller mäter forskaren verkligen det han eller hon tror sig mäta? Validitet måste bedömas via tolkningar av forskarens erfarenheter istället för i termer av verklighet, det blir med andra ord forskarens bild av verkligheten som blir referens. (Merriam, 1994, kapitel 10)

Extern validitet

Extern eller yttre validitet behandlar i vilken utsträckning resultaten är tillämpliga även i andra situationer än den undersökta, det vill säga hur pass generaliserbara resultaten är. För att det ens ska vara möjligt att diskutera frågan, måste undersökningen ha en inre validitet, eftersom det inte är någon idé att fråga sig om information som inte har någon verklighetsanknytning kan generaliseras. Man kan å andra sidan gå för långt i sin strävan att kontrollera faktorer som kan påverka slutresultatet, med den följden att resultaten endast kan generaliseras till situationer som är lika strikt kontrollerade och därmed lika

Fallstudien som metod Erik Hektor

konstlade som den i vilken undersökningen utfördes. (Merriam, 1994, kapitel 10) Fallstudiens generaliserbarhet diskuteras ytterliggare i kapitlet om generaliserbarhet.

Reliabilitet

Reliabilitet handlar om i vilken utsträckning ens resultat kan upprepas. Kommer undersökningen således att ge samma resultat om den upprepas? Reliabilitet grundar sig i antagandet att det finns en enda verklighet som kommer att föranleda samma resultat om vi upprepade gånger studerar denna verklighet. (Merriam, 1994, kapitel 10) Den här användningen av begreppet är ur min synvinkel mer applicerbart på kvantitativa metoder jämfört med kvalitativa metoder, där det är svårare att bestämma en entydig verklighet.

Reliabilitet och validitet är starkt förknippade med varandra, eftersom det är omöjligt att

ha en inre validitet utan reliabilitet. Det innebär också att en stärkning av den inre validiteten också ökar reliabiliteten.

Generaliserbarhet

Frågan om generaliserbarhet ses ofta som något problematiskt vid fallstudier. En del av svårigheterna ligger i att man tolkar begreppet generaliserbarhet på samma sätt som när man till exempel pratar om experimentella studier. I det senare fallet försäkrar man sig om en generaliserbarhet genom förhandsbetingelser som bland annat går ut på en överensstämmelse mellan urval och population, kontroll av urvalets storlek och slumpmässighet. Den här typen av generalisering benämns ofta statistisk generalisering. Utifrån det perspektivet är det helt enkelt inte meningsfullt att generalisera från ett enda fall som man valts ut utifrån ändamålsenlighet istället för efter slumpmässighet. (Merriam, 1994, kapitel 10) Vid fallstudier är det mer aktuellt att använda sig av analytisk generalisering. Analytisk generalisering bygger på att en logisk analys av likheter och skillnader mellan studien och ett annat fall avgör i vilken mån resultatet är generaliserbart.

Eftersom det tillhör fallstudiernas förutsättningar att kunskaperna har tagits fram under specifika förhållanden, så måste dessa redovisas och diskuteras så långt som möjligt. Det vill säga, forskaren måste ge en detaljerad beskrivning av den kontext undersökningen genomfördes i. Beskrivningen måste specificera allt som en läsare behöver veta för att förstå resultaten. (Merriam, 1994, kapitel 10) Resultaten måste undersökas i flera steg. För det första ska resultaten utvärderas, för det andra ska det analyseras om resultaten kan användas i andra sammanhang. Ofta kan resultaten inte användas direkt, men ansatsen eller metodiken kan vara en förebild snarare än att man kan tala om direkt tillämpning. Valet av undersökningsobjekt är viktigt för att kunna bedöma resultatens generaliserbarhet, det vill säga är det man studerar representativt eller vanligt förekommande. (Wallén, 1996, kapitel 7) Därför gäller det att vid val av studieobjekt se till att valet faller på ett objekt som där förutsättningarna är generella, så att de resultat man får vid sin studie kan anses allmängiltiga. Med ett sådant tillvägagångssätt behöver inte vara något problem att generalisera resultaten. Ett exempel på detta kan vara om man önska studera massabruk, vilket är vanligt förekommande i min forskargrupp. Om det normala bland världens massabruk är att producera ånga med exempelvis 4,5 bars tryck, så finns det självklart bruk som avviker från detta som kanske producerar ånga med 3 bars

Fallstudien som metod Erik Hektor

tryck. Önskar man då finna resultat som kan få generell tillämpning, så bör man ju då välja ett bruk som tillverkar ånga med 4,5 bars tryck.

Grundidén med generaliserbarhet är ju dels att man skall få fram kunskap om allmängiltiga förhållanden, dels att generaliserbarhet är en grund för tillämpbarhet. Vanligen är det inte en fråga om några absoluta krav på generaliserbarhet utan dessa varierar med problemen, och viktigast är att förutsättningarna för generaliserbarhet diskuteras. (Wallén, 1996, kapitel 7)

Etik

Precis som vid all forskning finns det vid användandet av fallstudier som metod ett mått etiska frågeställningar att ta hänsyn till. Användandet av fallstudier ställer förmodligen högre krav på etiska ställningstaganden än många andra metoder eftersom forskaren kommer så nära sitt studieobjekt. Merriam (1994) har presenterat fem specifika etiska problem fallstudieforskaren måste ta hänsyn till i sitt arbete:

• att forskaren blir alltför engagerad i sina frågeställningar eller i den situation som studeras

• konfidentialitet • anonymitet • att olika intressegrupper vill ha tag i och få kontroll över resultaten från studien • läsarnas oförmåga att skilja mellan själva informationen och forskarens tolkning

av den

När det gäller synen på forskarens engagemang, så ser jag det som så att jag tycker det är positivt om forskaren är engagerad i de frågor han eller hon arbetar med. Däremot tycker jag det är bra med en distans till studieobjektet, det vill säga så att inte kopplingen forskare -studieobjekt blir för stark. Jag ser ett utifrån perspektiv som viktigt för trovärdigheten för studien och dess resultat. Här är det naturligtvis en skillnad när man använder sig av kvalitativa metoder, såsom intervjuer, jämfört med studier som har ett större fokus på kvantitativa metoder. Sedan är ju forskaren aldrig helt neutral utan bär på ett bagage, vilket också är betydelsefullt att vara medveten om. Forskaren måste vara medveten om i vilken grad hans eller hennes närvaro påverkar och förändrar studieobjektet –det inkluderar även det som händer med forskaren själv.

I en fallstudie är det nästan omöjligt att skydda identiteten när det gäller vilket fall det rör sig om. Att skriva om fallet eller på annat sätt sprida resultaten innebär i flera avseenden risker för deltagarna. Det är många frågor som rör forskarens ansvar och det är viktigt att detta klarläggs innan studien påbörjas. Så långt som möjligt bör man informera deltagarna eller få deras godkännande att använda materialet i förväg. (Wallén, 1996, kapitel 9)

Systemanalys

Här följer nu en diskussion om användningen av fallstudier vid systemanalys. Förhoppningen är att kunna belysa de svagheter och styrkor som finns med metoden i detta sammanhang.

Fallstudien som metod Erik Hektor

Att använda sig av fallstudier för att analysera ett system har både för- och nackdelar. Fördelen med fallstudier är främst att man studerar vad som sker under verkliga förhållanden. Det är också en fördel att man kan få mycket ingående kunskap om själva förloppet. Att använda sig av fallstudie vid systemanalys ger också en möjlighet att på nära håll studera hur olika aktörer interagerar. Genom det studerade fallet vet man att en företeelse faktiskt finns, att en viss verksamhet, process och så vidare fungerar. Däremot vet man inte om det man studerar är vanligt förekommande eller inte. Man vet inte heller så mycket om förutsättningarna för att liknande skulle kunna ske i andra fall. (Wallén, 1996, kapitel 7) För att hantera detta bör studieobjektet väljas med omsorg i enlighet med resonemang som förs i kapitlet om generaliserbarhet.

I de fallstudier jag kommer att genomföra kommer jag att studera olika industriella anläggningar och då i synnerhet processindustrier. Som nämnts tidigare försäkrar en fallstudie på en befintlig anläggning att indata, tekniska villkor och praktiska restriktioner tas hänsyn till på ett korrekt sätt. Att använda sig av fallstudie som metod med korrekta data från en befintlig anläggning är också ett sätt att intressera industrin för resultaten.

En fallstudie kan även användas för att ta reda på vilka parametrar som är de viktiga, det vill säga en känslighetsanalys, där man sedan kan gå vidare med resultaten och studera om detta fenomen är allmänt förekommande. Ett annat fall där fallstudien kommer in som ett viktigt verktyg är i samband med att validera andra metoder, man kan genom fallstudien få klarhet i om metoden fungerar i praktiken.

Att använda sig av fallstudie som ett verktyg för systemanalys innebär att information måste samlas in från flera olika nivåer i systemet. Ett problem kan då vara att få tillgång till vissa känsliga interna dokument och liknande på grund av sekretesskäl. För att öka på validiteten i studien kan det, vilket tagits upp tidigare, vara bra att låta informanterna få studera utkast till rapporter och liknande, detta för att undvika att slutsatser dras på felaktiga grunder. En risk med detta är informanterna ändrar sig och inte vill stå för det de tidigare har förmedlat.

För att uppfylla kravet på inre validitet, det vill säga hur väl resultaten stämmer överens med verkligheten, kan det vara viktigt att begränsa sig och inte sätta för vida systemgränser. I annat fall finns risken att studien blir för översiktlig och man missar faktorer som är viktiga. Detta kan i sin tur leda till att studien förlorar sin användning. Samtidigt får man inte sätta för snäva systemgränser eftersom man då förlorar meningen med att göra en systemstudie. Går man för mycket på djupet kan det bli svårt att få en helhetssyn. Man kan även komma för nära sitt analysobjekt och därmed förlora sitt utifrån perspektiv, som jag tycker är viktigt för att studien ska kunna upprätthålla en tillräcklig nivå av trovärdighet. Samtidigt får man vara medveten om att alla delar inte behöver behandlas med samma djup, detta beror självklart på syftet med studien och det är viktigt att det framgår i presentationen av materialet.

Avslutande diskussion

Vad det innebär att använda sig av fallstudier har förhoppningsvis klarnat nu. För egen del har jag insett att betydelsen av val av studieobjekt är större än vad jag var medveten om

Fallstudien som metod Erik Hektor

tidigare. Särskilt som jag i mina projekt vill kunna dra slutsatser av mer allmän karaktär, det vill säga det måste kunna gå att generalisera resultaten åtminstone i viss utsträckning. Men det finns ju också en annan begränsning vid val av studieobjekt, nämligen att det måste finnas ett intresse från, i mitt fall, industrin att delta och ställa upp med assistans. Valet av studieobjekt påverkas ju också av den miljö som man bedriver sin forskning i, forskargruppen jag medverkar i har redan idag kontakt med ett flertal processindustrier, vilket gör att förfrågan i första hand kommer att gå dit.

Fallstudiers styrka ligger i att man kommer nära det objekt eller fenomen som man vill studera och forskaren får på ett handfast sett se vilka de inbördes relationerna är och vari begränsningarna ligger. Forskaren kan också lättare kontrollera att de indata han eller hon bygger sin studie på är relevanta och korrekta. Detta gör att jag kan se ytterligare styrkor för min egna forskning med att använda mig av fallstudier. Som vid användandet av alla metoder, gäller det att iakttaga försiktighet, så att man är medveten om vad man gör och vilka begränsningar det för med sig. Det är också viktigt att vara medveten om vad som krävs för att erhålla en godtagbar nivå av validitet, både intern och extern, och reliabilitet. Erhålls inte en godtagbar nivå av validitet i studien, så överensstämmer inte resultaten i tillräcklig hög grad med verkligheten (intern validitet) och resultaten är inte generaliserbara i den utsträckning som önskas (extern validitet).

Avslutningsvis kommer här ett citat från Merriam (1994):

”Beslutet att använda fallstudiemetoden är beroende av arten av den frågeställning som ska undersökas. Beslutet är också beroende av en förståelse av metodens inneboende starka och svaga sidor. Den holistiska beskrivningen är t ex både en styrka och en begränsning.”

Referenser

Andersson, E. R., Rollenhagen, C. Systemgrupper och innovativ problemlösning. Lund: Studentlitteratur, 2003.

Merriam, S. B. Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur, 1994.

Wallén, G. Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur, 1996.

Fallstudie inom energiområdet Patrik Rohdin

Fallstudie inom energiområdet

Patrik Rohdin Energisystem, Linköpings universitet

Inledning och syfte

Inom ramen för mitt doktorandprojekt, inom program energisystem, ska jag jobba med energieffektiviseringsåtgärder relaterade till stödprocesser, främst ventilation och klimatisering av industrilokaler. Syftet med mitt arbete är alltså att i någon mening skapa förutsättningar för företag att minska sin energianvändning samtidigt som detta inte får leda till icke önskvärda resultat i form av dålig inomhusmiljö eller otillräcklig produktmiljö.

Traditionellt sett, både i konsult- och byggbranchen, strävar man efter att leverera ett specificerat klimat till lägsta kostnad. Denna kostnad ser självklart väldigt olika ut beroende bland annat på hur man resonerar kring initialkostnad relativt exempelvis livscykelkostnaden för anläggningen. (Sveriges verkstadsindustrier, 2001)

Bland annat på IKP energisystem i Linköping jobbar man med att kartlägga olika industriers energianvändning. Dessa företagssamarbeten är tänkta att leda till att företag ska effektivisera sin energianvändning. Det har visat sig att industriföretagen som gjort energikartläggningar endast i liten utsträckning har genomfört de förändringar som energikartläggningarna (Karlsson, 2001; Trygg, 2002) föreslagit.

Själva upptakten till denna essä är en frågeställning som rör ett antal frågor av typen: - Hur resonerar företagen när man värderar förslagen? - Vilket förtroende har man för dessa energikartläggningar? - Hur ser man på energiframtiden? - Är analyserna utformade på en allt för generell nivå, behövs det närmare praktisk

koppling?

Syftet med denna essä är främst att utvärdera om fallstudie som metod lämpar sig för denna typ av frågeställning och hur den då kan utformas. Detta leder till att det till största delen kommer att bli en genomgång av fallstudien som metod då jag inte arbetat med denna typ av metod tidigare. Vidare är det tänkt att använda underlaget i denna essä för att definiera en del av metoden i ett kommande tvärprojekt.

Fallstudier som metod

Begreppet fallstudie eller ”Case study” (Yin, 1994) är välanvänt, men beroende på tradition kan det ha lite olika innebörd. En del discipliner jämställer fallstudier med fältarbete, etnografisk metodik, kvalitativ intervju och pilotstudier. (Merriam, 1994, s 20) Inom marknadsföringslitteratur kan fallstudier beskrivas som ”Termen fallstudier betecknar studier där intresset är riktat mot detaljerade och ofta djupgående beskrivningar och analyser av enskilda fall.” (Lekvall, Wahlbin; 1993)

Fallstudie inom energiområdet Patrik Rohdin

Merriam menar att forskning i en vid bemärkelse handlar om ”en systematisk utredning eller utfrågning.” och att fallstudier är en sådan metod som kan användas för att systematiskt studera en företeelse. (Merriam, 1994, sid 21)

I boken ”Fallstudien som forskningsmetod” görs en indelning av undergrupper till Fallstudier. Först och främst görs en indelning i experimentella och icke-experimentella fallstudier. Dessa två ställer olika krav på sin omgivning och syftet med studien.

Fallstudie

Valet beror på:

1. Vilken typ av frågor handlar det om? (Vad och hur många besvaras företrädesvis med surveyundersökningar 2. Graden av kontroll. Ju större kontroll, desto mer experimentell blir undersökningen 3. Syftet med studien. ”orsak-verkan” eller en mer holistisk beskrivning och tolkning

Experimentell

Icke-experimentell

1. Krav på manipulerbarhet av

1. Deskriptiv

ingående variabler 2. Beskrivning och förklaring snarare än 2. Studera orsak-verkan

förutsägelse utifrån orsak verkan

Kvasi-

Historisk- experimentell

Ex post facto

Survey-

Fall-

undersökning

undersökning undersökning

Kontrollera

Denna metod variablerna så mycket

Ge förklaring och

Normalt

Undersöker

behandlar det som möjligt och

skapa samband

undersöks ett fåtal

många till alla

förgångna, dvs. randomiseringen görs

mellan saker som

variabler med

variabler med

när det inte med bland annat

redan hänt

många

färre under-

sökningsenheter finns någon statistiska metoder

undersöknings-

enheter

som kan berätta

Opinionsundersök

Deduktiv metod

Induktiv metod Induktiv metod

Kontroll över ingående variabler

Bild 2

Stor Liten

Bild 1. Beslutschema över fallstudien som metod.

En experimentell fallstudie ställer krav på att man i studien har möjlighet att manipulera ingående variabler, samt att syftet är att göra förutsägelser utifrån ”orsak-verkan”. Under den experimentella delen tillkommer två undergrupper ”kvasiexperimentell” och ”ex post facto”. (Merriam, 1994)

En kvasiexperimentell fallstudie innebär att man i möjligaste mån försöker kontrollera sina variabler. Detta leder till att det måste finnas möjlighet att kontrollera variablerna samt att man måste ha en uppfattning om vilka som är de viktiga parametrarna.

Fallstudie inom energiområdet Patrik Rohdin

Randomisering av försökspersonerna görs ofta med statistiska metoder. ”Ex posto facto” är en metod där man skapar samband mellan olika företeelser, kausalrelationer. ”Exempel på en sådan uppläggning är när man studerar kopplingen mellan rökning och lungcancer…” (Merriam, 1994, s 21)

En icke-experimentell fallstudie kan delas upp i surveyundersökningar, historiska undersökningar och fallundersökningar. Syftet med merparten av den icke-experimentella forskningen är att beskriva och förklara snarare än att utgöra grund för förutsägelser. Denna typ av studie används när det är:

• omöjligt att manipulera sina studieobjekt • när det är svårt att identifiera variablerna • när man själv är för insnärjd i den företeelse man studerar

(Merriam, 1994)

Surveyundersökningar kan innehålla exempelvis intervjuer eller enkäter och används tex. vid opinionsundersökningar. I den här typen av fallstudier har man ett stort statistiskt underlag och studerar ett begränsat antal variabler. Man bör vara noga med att skilja på surveyundersökning som metod och surveyundersökning för att samla information. Kvasiexperimentella undersökningar använder ofta ”survey” för att skaffa information. (Merriam, 1994)

Historiska undersökningar är väldigt lik fallundersökningar, en skiljelinje kan vara att historiska undersökningar inte använder levande studieobjekt. Fallundersökningar skiljer sig genom vilka tekniker man använder för att samla in information. Här kan man tänka sig allt från direkta observationer, litteraturstudier till systematiska intervjuer. Begreppet fallundersökning ger alltså en stor frihet vid val av teknik. Fallundersökning kan vara en bra metod när man ska studera nutida företeelser eller skeenden. Det överliggande begreppet fallstudie gör avgränsningar på ett sätt som jag upplever påminner om begreppet systemgräns. (Ingelstam, 2002) Det går i princip ut på att som Merriam skriver ”identifiera ett avgränsat system som fokus för undersökningen” (Merriam, 1994, s 24). Det går alltså ut på att undersöka en specifik företeelse och beskriva samspelet mellan viktiga faktorer eller komponenter som kännetecknar företeelsen eller frågeställningen.

I sin bok menar Merriam vidare att kvalitativa fallstudier är partikularistiska, deskriptiva, heuristiska och induktiva. Partikularistiska betyder att de fokuserar på en viss företeelse eller person. Detta gör studieformen lämplig att applicera på praktiska problem, frågor eller situationer. Studien är deskriptiv så till vida att den ska ge en tät och omfattande beskrivning genom att innefatta så många variabler som möjligt och beskriva samspelet mellan dem. Att en fallstudie är heuristisk betyder att den som läser studien ska förbättra sin förståelse av den företeelse som studeras. Fallstudien är induktiv då generalisering, hypoteser och begrepp kommer fram ur den information man har tillgång till som i sin tur bygger på den kontext som bildar ram till det man studerar. Ibland kan man börja med en arbetshypotes som sedan omförhandlas under fallstudiens gång. (Merriam, 1994)

Filosofisk grundsyn

Merriam menar att kvantitativ forskning, med naturvetenskapen i spetsen, har utgångspunkten att det ”… där ute finns en enda och objektiv verklighet som vi kan

Fallstudie inom energiområdet Patrik Rohdin

observera, veta något om och framförallt mäta.” (Merriam, 1994, s 30) Något som jag personligen inte kan föreställa mig, men denna beskrivning duger för att gå vidare. Hon menar sedan vidare att till skillnad från detta synsätt så upplever kvalitativa forskare att det finns många verkligheter, att världen inte är objektivt beskaffad utan snarare består av varseblivning och samspel mellan människor. Verkligheten menar hon är mycket subjektiv och måste tolkas snarare än mätas. Detta leder till att kvalitativa forskare är mer inriktade på process än av resultat och produkt. Den kvalitativa forskaren är då själv det främsta instrumentet. Ett instrument som är känsligt mot kontexten, kan välja lämplig teknik, bearbeta information omedelbart, klargöra och sammanfatta under tiden studien pågår samt har möjligheten att upptäcka motsägande information. (Merriam, 1994)

Tre typer av fallundersökningar

Fallundersökning kan delas upp i tre olika typer, deskriptiva, tolkande och värderande. För att fortsätta på schemat från föregående sida så delas fallundersökning upp i dessa tre undergrupper. De deskriptiva har till syfte att presentera en detaljerad redogörelse av en företeelse. Vidare får den, enligt Merriam, inte innehålla några hypoteser.

Fallundersökning

Deskriptiva

Tolkande

Värderande

Presenterar en detaljerad

Inbegriper beskrivning, redogörelse för en företeelse

Rymmer många beskrivningar

bedömning och förklaring

Deskriptiv information används

Tillhandahåller beslutsunderlag ingen förförståelse

Innehåller inga hypoteser och

för att utveckla begreppsliga

kategorier eller för att belysa,

i och med värderingen

stödja eller ifrågasätta de

Ingen strävan att formulera

teroetiska förutsättningarna för

allmängiltiga hypoteser

studien

Man kan inte formulera hypoteser för att ge struktur åt undersökningen

Bild 2. Beslutschema över fallundersökning.

Den ska inte heller ha till syfte att skapa allmänna hypoteser. Den tolkande fallstudien innehåller även den mycket beskrivningar, men den kan ha till syfte att belysa, stödja eller ifrågasätta.

Fallstudie inom energiområdet Patrik Rohdin

I sin värderande form ska fallstudien innehålla beskrivning, bedömning och värdering av den företeelse som studeras. Det väsentliga med denna form av fallstudie är att den kan användas som beslutsunderlag i många olika situationer.(Merriam, 1994)

Det finns flera anledningar till att använda fallstudier som metod men en viktig orsak är att det ger möjlighet att undanröja felaktiga slutsatser samt få en mer nyanserad bild av problemet.

Tvärprojektet - ett praktisk fall

Under den här rubriken tänkte jag återknyta till inledningen och använda ovanstående beslutsschema för att resonera kring valet av metod för den givna frågeställningen. Som angavs i inledningen gäller bland annat frågeställningen: Varför företagen som gjort energikartläggningar inte genomför de föreslagna åtgärderna?

I studierna kan man i någon utsträckning konstatera att det finns en teknisk besparingspotential, utan att ta ställning till om åtgärderna totalt sett är lönsamma eller ej. Huruvida en åtgärd är lönsam eller ej beror inte bara på om det finns en teknisk potential utan påverkas även av vilka hinder, i form av exempelvis dolda kostnader, osymetrisk information, risk och förtroende för de föreslagna åtgärderna, som finns.

Inom tvärprojektet kommer vi bland annat att följa upp en tidigare studie bestående av 10 företag som genomfört energianalyser. Förutom dessa tio företag kommer vi att föra in två ytterligare företag där åtgärder genomförs eller har genomförts.

Att välja fallstudie som metod ger flexibilitet och skapar möjligheter att studera ett skeende som i det här fallet består av en komplex frågeställning som vi vet relativt lite om. Det finns ett fåtal teorier och hypoteser på området. En av dem som vi kommer att studera mer detalj i tvärprojektet är en teori som utgår från att definiera ett antal barriärer till energieffektivitet. (Sorell, 2000)

Ett företags handlande är något som man som forskare har liten kontroll över (ej manipulerbart) utan måste inrikta sig på att försökta förstå, beskriva och eventuellt värdera. Vi kan alltså sluta oss till att det rör sig om en icke-experimentell fallstudie enligt Merriams definitioner.

Nästa nivå i beslutsträdet är att avgöra vilken av metoderna surveyundersökning, fallundersökning eller historisk beskrivning som lämpar sig bäst för detta problem. Att utesluta den historiska beskrivningen faller sig naturligt då vi främst vill studera levande källor. När det gäller valet mellan surveyundersökning eller fallundersökning handlar valet mycket om vilken förkunskap vi har om problemet. Så här innan undersökningen har startat vet vi inte i detalj vad vi vill ha svar på. En viktig del i undersökningen är att skapa en tätare beskrivning av problemet samtidigt som vi vill kunna värdera och bearbeta det som vi får fram under studiens gång. Vi söker även nya barriärer till varför förbättringsförslagen som genererats av energikartläggningarna inte genomförs. Till detta kommer även att antalet företag som gjort energikartläggningar i denna form inte är så stort och därmed lämpar det sig möjligen mindre bra med en enkät. Med det resonemanget kan vi kanske motivera att välja en fallundersökning.

Fallstudie inom energiområdet Patrik Rohdin

Merriams begrepp fallundersökning delar sedan upp sig i tre ytterligare val, deskriptiv, tolkande eller värderande. Den rent deskriptiva metoden faller på att vi har för avsikt att stödja oss på en, av Sorell utarbetad, barriärteori (Sorell, 2000). Avsikten är att använda denna rapport som teoretisk ram att bygga vidare på. Det övergripande syftet med tvärprojektet är dels att skapa en mer nyanserad bild av frågan, men även att värdera och tolka den för att ge oss bättre förståelse för företagens handlande. I nuläget ser vi inte någon möjlighet att generalisera våra resultat utanför de företag vi kommer att studera. Det är däremot ett tillfälle att få återkoppling från projekten och synpunkter på metoden samt uppslag om hur den skulle kunna utvecklas.

Reflektioner

Begreppet fallstudiers mångsidighet och generalitet som premieras av Merriam kan även sägas vara lite av en nackdel då begreppet tappar spets samtidigt som det blir mer generellt. En fråga som jag ställer mig är: Vad är inte är en fallstudie? Begreppet kan, enligt mig, om man så önskar uppfattas som allt där man studerar ett eller flera objekt. Det leder tanken till att det kanske snarare är de underliggande begreppen som ger struktur åt begreppet. Där upplever jag att de olika nivåerna i trädstrukturen som jag försökt presentera grafiskt kan ge visst stöd.

En annan reflektion är att begreppet fallstudier används oberoende av filosofisk grundsyn, men som ny inför begreppet ser jag inte några större hinder med detta. Det är däremot av stort intresse att reflektera över hur det färgar olika fallstudier.

Referenser

Ingelstam L, System – att tänka över samhälle och system, Kristianstad:Kristianstad boktryckeri AB, 2002.

Karlsson B., Strategi för systemändring av industriell energianvändning, 2001.

Lekvall P, Wahlbin C , Information för marknadsföringsbeslut, Göteborg:IHM förlag AB Göteborg, 1993

Merriam S, Fallstudien som forskningsmetodik, Lund: Studentlitteratur, 1994.

Sorell S, Reducing barriers to energy efficiency in public and private organisations, The uropean commission, 2000.

Sveriges verkstadsindustrier, Kalkylera med LCCenergi. Ekonomisk och hållbar upphandling av energikrävande utrustning, Jönköping:Bratts tryckeri AB, 2001.

Trygg L, Systemförändringar av industriell energianvändning i Oskarshamn, Linköpings universitet, 2002.

Yin R. K, Case study research design and method, SAGE publications, 1994.

Genomförandet av en intervjustudie – från teori till praktik

Patrik Thollander

Genomförandet av en intervjustudie – från

teori till praktik

Patrik Thollander Energisystem, Linköpings universitet

Inledning

Detta arbete ingår i kursen systemanalys med metodexempel från energiområdet som ges inom ramen för den nationella tvärvetenskapliga forskarskolan, program energisystem. Inom ramen för forskarskolan ska doktoranderna under sitt andra år genomföra en större tvärvetenskaplig studie, ett så kallat tvärprojekt. Problemställningen för min kommande tvärvetenskapliga studie är varför energieffektiviseringar inom industrin inte implementeras

i den utsträckning som föreslås vid exempelvis energianalyser. Den huvudsakliga metoden som är tänkt att användas är kvalitativa djupintervjuer och studieobjekt blir 11 företag i Oskarshamnsregionen där större energianalyser utfördes under åren 2001-2002 (Trygg, 2002).

Litteraturen kring problemställningens ämne, barriärer till energieffektiviseringar genomsyras av en oenighet kring grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp, bland annat debatten kring ekonomins olika teoribildningar (Sorrell et al, 2000). Att betrakta denna blandning av olika teoretiska infallsvinklar är emellertid möjligt med hjälp av ett systemanalytiskt angreppssätt. Ett systemanalytiskt angreppssätt innebär i det aktuella fallet en kategorisering av de olika förklaringarna till barriärer, låt oss kalla dessa för delsystem där helheten, hela systemet, betonas snarare än vikten av att hålla fast vi en viss teoribildning.

Systemanalytiskt angreppssätt

Figur 1. Ett systemanalytiskt angreppssätt till begreppet, barriärer till

energieffektiviseringar

Genomförandet av en intervjustudie – från teori till praktik

Patrik Thollander

Det teoretiska perspektivet blir i vårt fall knuten till systemteori snarare än till en viss teori kring ämnet barriärer. En studie, Reducing barriers to energy efficiency in private and public organisations (2000) har försökt göra en sammanfattning av de vetenskapliga förklaringar till olika barriärer som finns presenterade och vår studie är tänkt att utgå från denna sammanfattning. Denna tvärvetenskapliga studie som är tänkt att genomföras av undertecknad under hösten leder oss vidare in i problemställningen för detta arbete, nämligen min egen avsaknad av kunskap och erfarenhet kring den tänkta metoden, kvalitativa djupintervjuer. Steinar Kvale skriver i sin bok:

Att använda sig av intervjun som forskningsmetod är inget mystiskt: en intervju är ett samtal som har en struktur och ett syfte. Intervjun går utöver det spontana vardagliga utbytet av åsikter och blir ett sätt för intervjuaren att genom omsorgsfullt ställda frågor och lyhört lyssnande erhålla grundligt prövade kunskaper. Forskningsintervjun är inte ett samtal mellan likställda parter, eftersom det är forskaren som definierar och kontrollerar situationen (Kvale, 1997).

Jag har som uppgift i denna essä valt att fördjupa mig i ovan nämnda problemställning. Syftet med detta arbete har således varit högst pragmatisk, det vill säga att för undertecknad erhålla en intervjuteoretisk bas inför kommande månads tvärprojekt – att försöka ta fram en struktur för de intervjuer som ska genomföras och diskutera några av de aspekter som jag som intervjuvare måste ta hänsyn till och vidare vilka problem som riskerar att uppkomma under arbetet.

Metoden har främst utgjorts av en litteraturstudie men även en informell intervju av en forskare med erfarenhet från intervjustudier har genomförts per telefon.

På grund av den begränsade tid som funnits till förfogande i denna kurs har litteraturstudierna främst baserats på Steinar Kvales bok Den kvalitativa forskningsintervjun (1997). Vidare har avgränsningen gjorts att enbart studera vägen från teori till en genomförd intervju, det vill säga faserna tematisering, planering och genomförande av intervjun, och inte de nästkommande stegen i en intervjustudie som exempelvis utskrift och analys av de genomförda intervjuerna.

Från teori till praktik

I detta kapitel sammanfattas inledningsvis de väsentliga delarna av Kvales bok Den kvalitativa forskningsintervjun utifrån ovan nämnda problemställning därefter presenteras, främst utifrån boken, en struktur för mina intervjuer.

Att omsätta de teoretiska färdigheterna till en fulländat genomförd intervju är svårt eller hart när omöjligt beroende på att förmågan att intervjua är något man främst erhåller genom att intervjua. Kvale menar att det inte går att lära sig genomföra intervjuer genom att läsa en bok och att intervjuandet är ett hantverk, ett hantverk som till och med kan utvecklas till att bli en konst. I boken Den kvalitativa forskningsintervjun inleder han med att beskriva två metaforer om hur en intervjuare kan betrakta sin forskning. Den ena är malmletaren som gräver fram essensen i malmet/intervjun men själv inte påverkar resultatet. Den andre är

Genomförandet av en intervjustudie – från teori till praktik

Patrik Thollander

resenären som reser omkring för att utforska och beskriva världen men som själv påverkar resultatet där Kvale själv ser på den kvalitativa intervjun som den sistnämnda metaforen.

Teori

Kvale ironiserar över att det är enkelt att forska genom intervjuer, det är ju bara att börja intervjua utan förberedelse eller eftertanke:

Nybörjaren kan ha en god idé, ta en bandspelare, gå ut och hitta några intervjupersoner och börja fråga ut dem…(Kvale, 1997).

Den kvalitativa intervjun kallas även ibland för ostrukturerad eller för en icke standardiserad intervju. Det finns emellertid stora fördelar med detta, bland annat dess öppenhet. Det finns ingen standardteknik, inga regler för en intervjuundersökning som bygger på ostandardiserade kvalitativa intervjuer. Det förekommer dock standardval av metoder vid de olika stadierna av en intervjuundersökning. Intervjuer kan skilja sig åt i struktur - standardfrågor till öppna intervjuer. En indelning som kan göras är mellan en explorativ studie och en hypotesprövande studie. Syftet med den tidigare är att försöka finna och utforska nya samband etc. medan den sistnämnda strävar efter att verifiera eller falsifiera en hypotes. Intervjuer som prövar hypoteser är vanligen mer strukturerade (Kvale, 1997).

Den kvalitativa forskningen har ibland avfärdats med att den inte är vetenskaplig – intervjun som sådan är ingen vetenskaplig metod. Denna fråga, om intervjuande är en vetenskaplig metod eller ej förklarar Kvale med att svaret beror av vilken definition av vetenskap som väljs. Enligt Websters dictionary så är exempelvis intervjumetod ingen naturvetenskaplig metod (Kvale, 1997).

Metodiken i en intervjustudie kan ske i sju steg. De sju stegen är (Kvale, 1997):

1. tematisering med teoretisk reflexion över forskningsämnet och formulering av forskningsfrågorna.

2. planering av undersökningen.

Tematisering Ofta inleds intervjuundersökningar utan någon teori om det ämne som är föremål för

undersökningen och även utan genomgång av litteraturen på området. Denna teoretiska naivitet, som är vanlig i många intervjuprojekt, är inte nödvändigtvis förbunden med kvalitativ forskning. En betydande del av intervjuprojektet bör ha ägt rum innan bandspelaren startas (Kvale, 1997).

Genomförandet av en intervjustudie – från teori till praktik

Patrik Thollander

Planering Under planeringsfasen är det viktigt att hålla i minnet tidsdimensionen från första

tematiseringen och att ha en överblick av hela undersökningen innan intervjuerna inleds. Vidare bör man redan från början skapa sig en bild av slutrapporten. Hur den ska se ut? Ska den bli en bok? Det är också viktigt att försöka göra så mycket som möjligt av de senare stadiernas arbete under ett tidigt skede i undersökningen. I vanliga intervjustudier brukar

antalet intervjuer ligga kring 15 + 10. I planeringsstadiet bör man vidare ta hänsyn till vilka resurser som finns tillgängliga. Hur mycket tid finns till förfogande? Vinner vi på att minska

på antalet intervjuer? Svaret på den sistnämnda frågan blir tyvärr ofta ett Ja när det väl är för sent. Andra frågor kan exempelvis vara: Besitter intervjuaren den sakkunskap som är nödvändig i ämnet och behärskar hon det mänskliga samspelet? (Kvale, 1997).

Intervju Det är viktigt att i inledningen av en intervju, på kort tid, upprätta ett förtroende mellan

intervjuaren och den intervjuade. Det betyder mycket för utgången av intervjun om intervjuaren förberett sig. En västentlig del av intervjun bör ha ägt rum innan bandspelaren sätts på. Nyckelfrågorna gäller vad, varför, hur? Vad? - att skaffa sig förkunskap i om ämnet för undersökningen. Varför? - att formulera ett klart syfte med intervjun. Hur?- att känna till olika intervjutekniker och besluta om vilken som är lämplig i just denna undersökning (Kvale, 1997).

Den intervjuade bör inledningsvis få en bakgrund till intervjun. Intervjuaren berättar kort om syftet med intervjun och om bandspelaren etc. och ställer frågan om det är något som den intervjuade undrar över. Den första minuten är som tidigare nämnts avgörande eftersom den intervjuade önskar få en bild av intervjuaren innan han eller hon vågar yppa något. God kontakt är ett måste! Avsluta med en orientering. Samtalet kan rundas av med frågan: Jag har inga fler frågor, har du något mer att ta upp eller fråga om innan vi avslutar intervjun? När bandspelaren är avstängd går det bra att ytterligare tydliggöra syftet med intervjun etc (Kvale, 1997).

För att underlätta intervjun går det att upprätta en intervjuguide. I en intervjuguide anges de ämnen som ska tas upp och i vilken ordning de ska tas upp. Ju mer spontan struktur en intervju har, ju spontanare svar erhålls och omvänt. Frågorna bör vara lätta att förstå, korta och befriade från akademisk jargong. De akademiska forskningsfrågorna måste ges en lättsam talspråklig form. En forskningsfråga kan betyda flera frågor. Frågorna varför, var och hur får olika roll i forskningsfrågor respektive i intervjufrågor. Det har flera gånger betonats att intervjuare vid uppläggningen av ett intervjuprojekt bör tänka på att frågorna varför och vad bör besvaras innan frågan hur ställs (Kvale, 1997).

I det idealistiska fallet är hypotesprövningar och tolkningar avslutade i och med intervjun: hypoteserna har antingen verifierats eller falsifierats. Kvale ger ett antal kvalitetskriterier från en intervju. Dessa är (Kvale, 1997):

• Omfattningen av spontana, specifika och relevanta svar från den intervjuade • Ju kortare intervjufrågor och ju längre intervjusvar, desto bättre • Den grad i vilken intervjuaren följer upp och klargör meningen i de relevanta

aspekterna av svaren

Genomförandet av en intervjustudie – från teori till praktik

Patrik Thollander

• Den ideala intervjun tolkas i stor utsträckning under loppet av själva intervjun • Intervjuaren försöker verifiera sina tolkningar av intervjupersonernas svar under

intervjuns förlopp • Intervjun är ”självkommunicerande” – det är en historia i sig som knappast kräver mycket extra beskrivningar och förklaringar

De tre sista punkterna härrör från en ideal intervju vilket kräver sakkunskap och hantverksskicklighet och förutsätter att intervjuaren vet varför och hur hon intervjuar samt vad hon intervjuar om (Kvale, 1997).

Det har visat sig att även om den ideala intervjupersonen inte existerar så tycks vissa intervjupersoner vara bättre än andra. Vad gäller den intervjuandes kvaliteter gäller det att hon både är expert på ämnet och på mänskligt samspel (Kvale, 1997).

Att lära sig att bli intervjuare sker genom att intervjua. Att läsa böcker kan ge vissa riktlinjer men praktiken förblir det viktigaste sättet att lära sig behärska konsten att intervjua. Intervjuare vinner självförtroende genom sin praktik. Att genomföra pilotintervjuer före de egentliga intervjuerna ökar förmågan att skapa ett tryggt och stimulerande samspel (Kvale, 1997).

Att riskera att ställa ledande frågor under en intervju är det problem med intervjuer som väckt mest uppmärksamhet. Frågan: Beror inte intervjuresultatet på att frågorna varit ledande? menar Kvale innehåller en paradox i sig själv, en så kallad lögnarparadox. Blir svaret: Ja, det är en allvarlig risk kan det bero på den suggestiva formuleringen av den fråga som ledde till detta svar. Och svaret blir: Nej det förhåller sig inte så, kan detta visa att ledande frågor inte riktigt har det inflytandet (Kvale, 1997).

Ytterligare ett problem som kan uppkomma är när den intervjuade och intervjuaren känner varandra. Ett exempel på detta problem behandlas i Palms avhandling: Makten över energin – policyprocesser i två kommuner (2004).

Hur ska då en intervju registreras? Det finns olika sätt att registrera intervjuer, det går att använda sig av videoupptagning, bandinspelning eller genom memorering av intervjun. När intervjun väl är utförd skrivs den ner och utskriften betraktas då ofta som det enda pålitliga materialet trots att den utgör en konstruktion av ett komplext samspel mellan intervjuare och den intervjuade (Kvale, 1997).

Praktik

För att lyckas med de kvalitativa djupintervjuerna och undvika de fallgropar som Kvale presenterar har en omfattande litteraturstudie genomförts på ämnet barriärer till energieffektivitet och en god sammanfattning av ämnet, Sorrell et al. (2000), kommer att utnyttjas.

I den tvärvetenskapliga studien ingår tre doktorander som var och en ansvarar för en del av projektet där delarna är mer eller mindre oberoende av varandra. Syftet med den tvärvetenskapliga studien och även en disposition för en färdig slutrapport har tagits fram under möten med de andra gruppmedlemmarna. Ett problem som skulle kunna dyka upp är

Genomförandet av en intervjustudie – från teori till praktik

Patrik Thollander

svårigheter med det mänskliga samspelet beroende på avsaknad av erfarenhet kring intervjustudier. Ett problem av denna art skulle kunna undvikas genom att genomföra pilotintervjuer. Den begränsade tid som finns till förfogande i kombination med det stora antalet intervjuobjekt gör emellertid denna lösning svår att implementera. Det är viktigt att poängtera att detta hade kunnat undvikas med bättre planering, det vill säga om vi hade börjat planera tidigare för att genomföra pilotintervjuer.

Ett problem som kan uppkomma är den när den intervjuade har en relation till den som intervjuar. I de 11 Oskarshamnsföretag som ingår finns det risk för att detta problem kan uppstå på ett av företagen, OKG AB, där jag tidigare jobbat. Detta kommer att omnämnas i rapporten, i likhet med det förfarande som Palm (2004) använder sig av. Problemet kommer även att beaktas under analysfasen.

Intervjuerna som ska genomföras är av hypotesprövande art –vilka barriärer påverkar respektive påverkar inte - varför det är viktigt med struktur för intervjuerna. Den struktur som är tänkt att användas under intervjuerna är delvis framtagen med utgångspunkt från Kvales bok, delvis med hjälp av en intervju med en erfaren intervjuare (Westerberg, 2004). Strukturen för intervjuerna är tänkt att genomföras i fyra steg:

• Inledning • Den intervjuade ombeds förklara vilka barriärer som denne anser viktiga • Strukturerade frågor angående barriärer ställs utifrån teoribildningen i ämnet • Avslutning

Intervjuerna inleds med att kort presentera syftet och bakgrunden till intervjustudien samt berätta om förfarandet med bandspelare etc. Själva intervjun inleds sedan med att ställa frågan vilka barriärer som den intervjuade anser vara orsak till att just deras företag inte implementerat de angivna förbättringsförslagen? Otydliga svar följs upp med fördjupningsfrågor och frågor som exempelvis: kan du förtydliga detta påstående? När den intervjuade verkar ha uttömt ämnet övergår intervjun i en strukturerad del där frågor kring ämnet ställs utifrån den teoretiska referensram som har tagits fram. De barriärer den intervjuade anser påverka företaget graderas av den intervjuade i skalan påverkar mycket starkt, påverkar till viss del, påverkar lite eller inte alls. Frågorna tas här upp i turordning där matrisen med de olika barriärerna som visas i bilaga 1 får utgöra en form av intervjuguide. Intervjun avslutas med en orientering och rundas av med en fråga i stil med den som Kvale ger förslag på: Jag har inga fler frågor, har du något mer att ta upp eller fråga om innan vi avslutar intervjun?

Kvantitativ eller kvalitativ?

I den typ av intervjustudie som ska genomföras kan frågan ställas om det verkligen handlar om en kvalitativ studie? Initialt görs en utfrågning av vilka barriärer som den intervjuade anser vara signifikanta och därefter genomförs en kvantifiering av de olika barriärerna. I Websters dictionary beskrivs en kvalitativ analys som en kemisk analys avsedd att identifiera ett ämnes beståndsdelar och en kvantitativ analys som en kemisk analys avsedd att bestämma mängden av ämnets beståndsdelar. Kvale konstaterar att en kvalitativ analys inom kemin utgör en förutsättning för en kvantitativ analys och vidare att det inte finns någon sträng dikotomi mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. I en kvalitativ studie går

Genomförandet av en intervjustudie – från teori till praktik

Patrik Thollander

det dels att göra en binär ”antingen eller” - skala, en så kallad nominalskala eller dels upprätta en så kallad ordinalskala där en kategorisering görs, exempelvis stark, medium eller svag. Kvantitativa studier kan således innehålla vissa former av mätning, exempelvis nominal- och ordinalskalor (Kvale, 1997).

På samma sätt som inom kemin använder den kommande tvärvetenskapliga studien den kvalitativa analysen som grund för att senare göra en kvantitativ bedömning i skalan påverkar mycket starkt, påverkar till viss del, påverkar lite eller inte alls. Detta kategoriserar emellertid Kvale (1997) in i den kvalitativa forskningen varför vår intervjustudie kan sägas utgöra en kvalitativ studie. Det bör dock nämnas att intervjustudiens kontext i vårat fall starkt har influerats av kvalitativa studier med normativa inslag. Vår studie bygger på genomförda energianalyser där energianvändning och möjliga besparingar har kvantifierats. Syftet med energianalyserna var att undersöka hur energianvändningen hade sett ut om företagen legat på kontinenten, dvs. med betydligt högre elpriser. Vidare utgick analyserna utifrån perspektivet att det är kolkraft som producerade elenergin på marginalen (Trygg, 2002).

Slutsats och diskussion

Att som novis på området lyckas genomföra ideala intervjuer är givetvis inget som någon kan kräva. Genom att problematisera själva förfarandet, något som skett i samband med detta arbete, har emellertid en hel del insikter erhållits. En av dessa insikter är att inte ha några förväntningar på att lyckas med de första intervjuerna. Att intervjua lär man sig genom praktik och som Kvale (1997) skriver: inte genom att läsa en bok. Flera potentiella problem har kunnat undvikas genom detta arbete, bland annat har upprättandet av en struktur för intervjuerna gjort att risken att missa några väsentliga frågor minskat betydligt. Ett stort tack ska härmed ges till Karin Westerberg för värdefulla kommentarer kring själva strukturen. I inledningen av teorikapitlet citerades Kvale (1997) där han ironiserade över att det kan tyckas mycket lätt att genomföra intervjuer. Detta arbete har gjort att jag personligen har erhållit en djupare förståelse för de problem som kan uppkomma och kanske ännu viktigare, jag känner mig nu förberedd för uppgiften och ser fram emot stunden när jag får slå på bandspelaren och utropa: Shoot!

Referenser

Karin Westerberg, Linköpings Universitet. Personlig kommunikation. Linköping, Sverige: Tema Teknik och Social förändring, 2004.

Sorrell, S et al. Reducing barriers to energy efficiency in public and private organisations. Brighton, Storbritanien: SPRU (Science and Technology Policy Research), 2000.

Kvale, S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Sverige: Studentlitteratur, 1997.

Palm, J. Makten över energin – policyprocesser i två kommuner. Avhandling 289, Linköping, Sverige: Tema Teknik och Social förändring, 2004.

Trygg, L. Systemförändring av industriell energianvändning – Oskarshamn. Linköping, Sverige: Institutionen för konstruktions och produktionsteknik, 2002.

Genomförandet av en intervjustudie – från teori till praktik Patrik Thollander

Kvalitativ intervju Jörgen Persson

Kvalitativ intervju

Jörgen Persson Värmeteknik och maskinlära, Chalmers tekniska högskola

Inledning

Samtalet är något mycket grundläggande i människans liv. Språket, både det verbala och det kroppsliga, är ett fantastiskt redskap som gör att vi kan utbyta erfarenheter och upplevelser, ställa frågor och besvara frågor. Forskningsintervjun använder sig av detta vardagliga samtal, men det är samtidigt ett professionellt samtal, ett samtal som har en struktur och ett syfte.

Forskningsmetoden intervju kan delas upp i kvalitativ och kvantitativ intervju. Grovt uttryckt undersöker den kvantitativa intervjun egenskaper som är mätbara, medan den kvalitativa metoden undersöker icke mätbara egenskaper, till exempel känslor och upplevelser.

Jag har i denna uppsats främst använt mig av Steinar Kvales Den kvalitativa forsknings- intervjun (1997). Det följande bygger därför till stor del på mina tolkningar av denna bok.

Syfte och problemställning

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka metoden kvalitativ intervju inför arbetet med det tvärvetenskapliga projekt som vi gör i forskarskolan Program energisystem. En av metoderna som jag kommer att använda i tvärprojektet är intervjuteknik. Det jag skall under-söka är hur man använder processdata som insamlas för att kontrollera och styra ett massa-bruks processer. Jag kommer att använda intervjuer i fallstudier på några olika bruk.

Jag har använt detta arbete till att fundera på hur jag kan använda intervjumetoden i mitt arbete, vilka problem som kan uppstå, samt vilka lösningar det kan finns på dessa problem. Samtidigt har jag utnyttjat tillfället till att läsa in mig på ämnet. De problemställningar jag funderat kring är:

Vilka problem innebär det att jag, med en begränsad teoretisk och kanske framförallt praktisk erfarenhet om intervjuteknik, ändå använder mig av metoden?

Vad spelar störst roll – teoretiska eller praktiska kunskaper?

Vilka möjligheter finns det att hantera problemen?

Hur skulle jag kunna lägga upp en intervjustudie i mitt tvärprojekt?

Har intervjun en roll i systemanalysen?

Kvalitativ intervju Jörgen Persson

Intervjun – ett samtal

Intervjun kan enligt Kvale (1997) uppfattas utifrån tre olika kunskapskontexter. För det första, med ett metodologiskt synsätt kan intervjun ses som en samtalsteknik. Kunskap kan erhållas genom samspelet mellan intervjuaren och den intervjuade. Med en epistemologisk utgångspunkt kan intervjun, för det andra, ses som ett grundläggande sätt att vinna kunskap. Med ett postmodernt tänkande kommer vissheten om kunskapen ur samspelet, det vill säga samtalet, mellan människor, inte mellan människor och den icke-mänskliga omgivningen. För det tredje, med en ontologisk förutsättning kan intervjusamtalet uppfattas som en förut-sättning för den mänskliga verkligheten. Utifrån en socialkonstruktivistisk syn kan den av oss upplevda verkligheten ses som konstituerad av samtalet med andra människor. (Kvale 1997, kapitel 2)

Det utmärkande för den kvalitativa forskningsintervjun är att den är ämnesorienterad. Två personer samtalar, den ene ställer frågor som den andre besvarar. Ämnet, eller tema, för samtalet är den intervjuades livsvärld och hennes relation till den. Analysen av intervjun kan sedan ske antingen utifrån den livsvärld som beskrivs eller utifrån personen som beskriver. Huvuduppgiften för forskningsintervjun är att förstå innebörden eller meningen

i centrala tema i denna livsvärld och målet är att ge nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspek-ter av livsvärlden. (Kvale 1997, kapitel 2)

Intervjun kan inte ses som enbart ett antal uttalanden som intervjupersonen gör, utan som ett samtal som skapas tillsammans med intervjuaren. Därmed får intervjun ett mått av subjek-tivitet i den meningen att den inte enbart speglar den intervjuades åsikter och upplevelser utan även intervjuarens. Det är viktigt att ta hänsyn till detta vid planering, genomförande och analys av intervjun. (Kvale 1997, kapitel 10)

Vetenskaplig status

Kvantifieringen av olika fenomen har ibland uppfattats som själva definitionen på vetenskap. Det ligger också i definitionen av kvalitativa metoder att dessa inte är kvantitativa. Den kvalitativa forskningsmetoden har ofta inte ansetts lika objektiv som den kvantitativa, och därmed inte lika vetenskaplig. Här har det självklart stor betydelse hur man definierar begreppet vetenskap. Kvale definierar vetenskap som den metodiska produktionen av ny och systematisk kunskap. Han menar att frågan om kvalitativa metoder är att betrakta som vetens-kapliga eller inte beror på hur man i sin tur definierar de i vetenskapsdefinitionen ingående begreppen. Intervjun kan alltså inte utan vidare kategoriseras som antingen vetenskaplig eller ovetenskaplig. (Kvale 1997, kapitel 4)

Det finns också en annan konflikt mellan kvalitativ och kvantitativ forskning. En kvantitativ intervjumetod, till exempel en enkät, har fördelen att man kan nå ut och fråga väldigt många personer och därmed få ett stort underlag. Problemet är att veta hur tillförlitligt resultatet blir. Man vet väldigt lite om deltagarna och det är svårt att kontrollera om de verkligen svarar ”korrekt”, det vill säga enligt hur de verkligen tycker och känner. Resultatet kan påverkas genom att enkätdeltagarna har missförstått frågorna, att de vill påverka resultatet genom att svara oärligt eller att de har en ”oseriös” inställning. En annan risk med enkäter är att komp-lexa frågeställningar förenklas. Med kvalitativa intervjuer har man däremot helt andra möjligheter att förstå

Kvalitativ intervju Jörgen Persson

intervjupersonernas verkliga åsikter och upplevelser. Nackdelen är att man får ett mycket mer begränsat urval, sällan mer än några tiotal personer, vilket kan leda till problem med generaliseringen. Stora krav ställs också på forskarens analysförmåga för att kunna tolka materialet. Så frågan är om man eftersträvar ett stort urval där man har svårigheter att tolka resultatet eller ett litet urval där man verkligen ”känner” eller förstår resultatet. Självklart har syftet med undersökningen betydelse för metodvalet. Undersökningar av beteendeförändringar inom större grupper, till exempel av hur folk tänker rösta inför ett val, sker lämpligast med kvantitativa metoder med ett så stort urval av befolkningen som möjligt. Om man istället vill närmare undersöka varför några handlar och beter sig som de gör är kvalitativa metoder adekvatare. Det kan också finnas situationer då ingen av metoderna är särskilt lämpliga. Studier av människors beteende kan vara bättre att genomföra med hjälp av fältstudier än genom att fråga ut personerna om deras beteende. Man skall dock vara upp-märksam på att kvantitativa och kvalitativa metoder inte utesluter varandra, utan att de kan utnyttjas i växelverkan med varandra. (Kvale 1997, kapitel 4 och 5)

Kvalitativ intervju – metod

Att genomföra en intervjustudie är en lång process från planering till resultatredovisning. Slarvar man eller går för hastigt fram i något av stadierna riskerar man slutresultatets kvalité eller rent av att man inte klarar av att presentera något resultat överhuvudtaget. Kvale (1997) delar in intervjuundersökningens förlopp i sju stadier. Dessa stadier kommer jag att använda för att presentera den kvalitativa intervjuns metod.

Tematisering

Innan man sätter igång med att välja metod och i detalj planera studiens uppläggning bör man ta sig en ordentlig funderare på undersökningens innehåll och syfte, vad det är man skall studera och varför. Det är viktigt att först analysera det tema som skall undersökas och att formulera problemställningarna innan forskningsmetoden fastställs. Frågorna vad och varför bör alltså föregå frågan hur.

Vad innebär att skaffa sig kunskaper om ämnet och dess bakgrund för att erhålla en bättre insikt i kulturen kring det man studerar. Med en ökad förståelse och kunskap kan det vara lättare att till exempel upptäcka och tolka nyansskillnader i den intervjuades svar.

Frågan varför innebär att klargöra forskningens syfte. Syftet med en forskningsintervju kan vara att samla in empirisk information eller att pröva en hypotes. Intervjumetodens syfte kan också vara att den skall användas som en hjälpmetod till andra metoder, eller att den skall användas i en fallstudie. (Kvale 1997, kapitel 5)

Planering

Vid en intervjustudie kan vikten av planering inför genomförandet av de kommande fem stadierna inte underskattas. Kvale betonar betydelsen av att lägga tillräckligt med tid på tema-tisering och planering för att man skall klara genomföra studien på ett tillfredställande sätt. Redan tidigt i planeringsstadiet bör man ha en bild av hur resultaten slutligen skall rapporteras och vem som är rapportens målgrupp. Bland annat är det viktigt

Kvalitativ intervju Jörgen Persson

att bestämma metoderna som skall användas i de olika stadierna eftersom det finns ömsesidiga samband mellan olika meto-der. Några exempel på metodproblem:

Vilka metoder skall användas? Olika intervjupersoner kräver olika metoder. Det är även relevant att fråga sig om det finns någon annan metod än intervju som är mer lämpad för studiens problemställning. Exempel på tillfällen då man får välja mellan olika metoder är vid upptagning och utskrift av intervjun.

Hur skall man hantera citat från intervjupersonen i slutrapporten? Finns det risk att personer skadas om de citeras med namn i rapporten? Skall de ha möjlighet att kontrollera citeringen innan publicering? Det finns alltså en del etiska frågor man måste ta ställning till i planeringen.

Hur många personer bör ingå i intervjun? Vilket beror på syftet och hur generaliserbar studien skall vara. Har man för få personer kan det vara svårt att generalisera resultatet. Är det för många kan man få problem att hinna med att tolka ett stort material. Man kan också fundera på om man skall intervjua personerna en och en, eller flera tillsammans i fokus-grupper.

Det sistnämnda problemet berör frågan om vilka resurser i form av tid och pengar man har till förfogande. Om man väljer att intervjua för många personer är faran stor att man inte har resurser över till nödvändiga förberedelser och analys av resultaten. Det kan vara en risk att man (omedvetet?) lägger upp en kvalitativ studie efter kvantitativa kriterier, det vill säga att inordningen i kategorier blir viktigare än tolkningen. (Kvale 1997, kapitel 5)

Intervju

En intervju innebär som sagt ett kunskapsskapande samtal mellan människor. Två personer samtalar om ett ämne som intresserar dem båda. En dialog som skapar ny kunskap. Det är dock inget jämställt förhållande, intervjuaren är den som definierar samtalets tema, introduce-rar och styr dialogen. (Kvale 1997, kapitel 7) Eftersom intervjuaren står i en maktposition i förhållande till den intervjuade är det viktigt att betona frivilligheten i intervjun och ge intervjupersonen en reell chans att avstå från intervjun även om han eller hon tidigare har tackat ja. (Kruse och Palm 2004)

Strukturen på intervjun kan variera, allt från välorganiserade, eller strukturerade, som strikt följer ett antal fördefinierade frågor till öppna som följer vissa teman utan att frågorna är förutbestämda. Mitt i mellan ligger den halvstrukturerade intervjun. (Kvale 1997, kapitel 7) Enligt Lantz (1993) avgörs skillnaden mellan strukturerad och ostrukturerad intervjuform snarare av förhållningssättet till intervjuns ämne. I den ostrukturerade intervjun är det den intervjuade som avgränsar och definierar ämnet eller fenomenet för intervjun, medan ämnet redan är definierat och avgränsat av intervjuaren i den strukturerade intervjun. Ju mer struktu-rerad intervjun är, desto är större möjligheten att jämföra resultatet kvantitativt. (Lantz 1993, kapitel 1)

När sedan intervjun väl skall starta kan man lämpligen börja med att ge intervjupersonen en orientering om hur intervjun skall gå till och lite om bakgrund och syfte med den. Sedan kan eller bör intervjuaren följa en intervjuguide. Beroende på hur strukturerad

Kvalitativ intervju Jörgen Persson

intervjun är kan intervjuguiden innehålla de ämnen som skall behandlas i intervjun och i vilken ordning de skall tas upp, och/eller de frågor man har tänkt ställa. Intervjuguiden skall underlätta för intervjuaren att hålla samtalet förankrat i intervjuns tema, samt skapa ett bra samspel mellan parterna. Under intervjun är det viktigt att vara lyhörd för uppfattningar och ämnen som intervjupersonen tar upp för att kunna följa upp dessa med följdfrågor. Efter intervjun kan en uppföljning göras, intervjuaren kan till exempel sammanfatta det viktigaste som kommit fram och fråga om intervjupersonen har något mer att tillägga. Eftersom allt i intervjun inte fastnar på inspelningsbandet – kroppsrörelser, mimik, stämning med mera – kan det vara bra att intervjuaren sätter sig efteråt och reflekterar över intervjun och sammanfattar de viktigaste intrycken. (Kvale 1997, kapitel 7)

Upptagning av intervjun kan ske med främst tre olika metoder: med hjälp av anteckningar under intervjun, videobandspelare eller bandspelare. För man bara anteckningar kan man lättare få med även visuell och social information, dock är man utlämnad till sitt eget minne (vilket inte alltid är lika bra som forskaren själv tror). Minnet arbetar dessutom selektivt och viktig information riskerar att utelämnas. Det kan dessutom vara distraherande för intervjupersonen att man skriver under samtalet. Videoupptagning har fördelen att man även får med den visuella informationen, nackdelen är att det blir mycket tidskrävande att analysera. Känslan av att bli filmad är också något som kan påverka många intervjuade negativt. Bandinspelning är den vanligast använda metoden, men den får inte med den visuella delen av intervjun och inspelningskvalitén måste vara god för att en bra utskrift skall kunna göras. Idealt är kanske en kombination av olika metoder, till exempel bandspelare och anteckningar, men det beror på situation och vad intervjuaren själv tycker känns bäst. (Kvale 1997, kapitel 9)

Utskrift

Då intervjun är genomförd bör den skrivas ut för att underlätta vidare strukturering och analys. Utskriften kan ske med lite olika metoder. Man kan till exempel skriva ut ordagrant, men man riskerar att utskriften blir svårläst och svårtolkat. Eller så kan man samtidigt som man skriver ut redigera replikerna till ett bättre skriftspråk. Kommentarer om det sociala sammanhanget kring intervjun kan också tas med i utskriften. Det man lätt glömmer är att utskrivandet i sig är en tolkande process. Man överför kunskap mellan två olika former, från talspråk till skriftspråk. Därför är det viktigt att ha i minnet till den senare analysen av utskriften att man inte har direkt tillgång till det ursprungliga samtalet, utan endast via en tolkning. Eftersom mycket av det sociala sammanhanget kring intervjun inte direkt uttalas, och därmed ofta inte kommer med i utskriften, kan man säga att utskriften är ”ett samtal utan kontext” eller kanske snarare en skriftlig rekonstruktion av ett samtal i en ny kontext. Utskriften är bara ett hjälpmedel för att underlätta tolkningen av samtalet som fördes under intervjun. (Kvale 1997, kapitel 9 och10)

Om möjlighet finns är det bra att skriva ut bandupptagningen så snart som möjligt efter intervjun, medan man ännu minns sammanhanget. (Wallén 1996, kapitel 4) Utskriftens stil och detaljeringsgrad avgörs av vad den skall användas till. Det är dock viktigt att ange hur utskriften har gjorts för att undvika missförstånd. Att skriva ut intervjuer är också tidsödande och tröttande. Numera finns dock dataprogram som kan användas som hjälpmedel för att strukturera upp och skriva ut utgångsmaterialet. (Kvale 1997, kapitel 9)

Kvalitativ intervju Jörgen Persson

Analys

Analysen av intervjun fogas in mellan den berättelse som intervjupersonen ursprungligen föredrog för forskaren och den slutgiltiga berättelse som forskaren presenterar för sin publik. (Kvale 1997, kapitel 10)

Analysen är arbetet med att tolka intervjumaterialet till en sådan form så att det på ett begripligt sätt går att presentera för andra de viktigaste dragen och andemeningarna i intervjun. Det finns ingen standardmetod för analysen, men Kvale anger fem huvudmetoder för kvalitativ analys (Kvale 1997, kapitel 11):

Meningskoncentrering. Den intervjuades uttalanden kortas ner, så att endast den väsentligaste innebörden kvarstår.

Meningskategorisering. Uttalandena delas in i olika kategorier, till exempel ”+” eller ”–”, eller i en graderad skala. Dessa kan sedan ordnas i mer eller mindre klara tabeller eller figurer.

Narrativ strukturering. Texten organiseras tidsligt och socialt. Av händelser ur intervju- materialet skapas en sammanhängande berättelse.

Meningstolkning. Analysen söker ”djupare och mer eller mindre spekulativa” tolkningar av grundmaterialet. Man försöker även plocka fram och tolka det som intervjupersonen har sagt mellan raderna.

Ad hoc-metoder. En kombination av olika textuella och kvantitativa metoder används fritt för att skapa mening i materialet. Resultatet kan presenteras i form av ord, siffror, figurer och flödesscheman med mera.

Vid analysarbetet bör man se upp med motsättningar mellan tolkningar av enskilda delar och helheten. Man bör ta hänsyn till intervjupersonens bakgrund och syfte. Förekommer det dubbla budskap i det intervjupersonen säger? Hur inverkar situationen kring intervjun på samtalet? Analyseraren får inte heller vara omedveten om sin egen roll som ”medskapare” till intervjun. (Wallén 1996, kapitel 4)

Kvale ger också några tips inför analysarbetet: Bestäm analysmetod innan intervjun utförs, så intervjuguiden kan anpassas därefter. Men inte tidigare än tematiseringens frågor vad och varför har besvarats, för vi måste veta vilket vårat mål är för att hitta bästa vägen (metoden) dit. Låt inte analysen ta för mycket tid! Analysen är enligt Kvale inte huvudsyftet med projektet, utan ett redskap att nå vårat mål. (Kvale 1997, kapitel 11)

Verifikation

Undersökningens verifikationsstadie handlar om att utreda studiens generaliserbarhet, reliabilitet och validitet.

Kvalitativ intervju Jörgen Persson

Generaliserbarhet. Med generaliserbarhet menas här att slutsatser som dragits utifrån en mindre mängd undersökta människor också kan anses vara giltiga för en större population individer som inte har undersökts. (Lantz 1993, kapitel 1) Det bör poängteras att syftet med kvalitativa metoder inte behöver vara att dra generella slutsatser från ett specifikt fall. Syftet kan istället vara att få fördjupad kunskap om just detta fall. Tre typer av generalisering kan nämnas: Naturalistisk generalisering utgår från på den personliga erfarenheten om hur saker och ting förhåller sig. Statistisk generalisering bygger att det i studien ingår ett slumpmässigt urval av intervjupersoner och att resultatet därmed är överförbart till den större gruppen. Analytisk generalisering vilar på att en logisk analys av likheter och skillnader mellan studien och ett annat fall avgör i vilken mån resultatet är generaliserbart. (Kvale 1997, kapitel 13)

Reliabilitet, handlar om resultatets pålitlighet, till exempel ledande frågors påverkan på resultatet. (Kvale 1997, kapitel 13) Intervjuresultatet behöver nödvändigtvis inte stämma överens med observationer, eftersom intervjun inte behandlar den observerbara verkligheten utan intervjupersonens upplevelse av verkligheten. (Lantz 1993, kapitel 1)

Validitet, det vill säga studiens giltighet. Saker som kan avgöra undersökningens validitet är till exempel om de grundläggande teoretiska resonemangen är hållbara, om man använt adekvata metoder och kvalitén på själva intervjun. Därför är det viktigt att också tydligt redovisa sina metoder och hur slutsatserna har dragits så att andra kan bedöma studiens kvalité. (Kvale 1997, kapitel 13)

Rapportering

De resultat man har kommit fram till skall slutligen presenteras för studiens tilltänkta målgrupp. Rapporten skall förmedla ett sammandrag av undersökningens genomförande samt slutsatser och reflektioner. Dessutom utgör rapporten det underlag andra forskare har för att bedöma studiens validitet. Därför är det viktigt att noga redovisa vilka metoder man använt i undersökningens olika stadier.

När man skriver är det viktigt att koncentrera sig på vad det är som man egentligen vill föra fram och berätta, och vilken som är ens publik. Annars är risken stor att rapporten blir långtråkig och inte läses av någon. Alltså: skriv för läsarna! (Kvale 1997, kapitel 14)

Reflektion

Vilka problem innebär det att jag, med en begränsad teoretisk och kanske framförallt praktisk erfarenhet om intervjuteknik, ändå använder mig av metoden?

Personligen har jag ingen tidigare erfarenhet av intervjuer. Men i vårat tvärprojekt skall jag, som jag tidigare nämnt, använda mig av metoden. Eftersom projektet till stor del handlar om varför olika aktörer inom företaget handlar på ett visst sätt så är det svårt att komma åt problemet utan att tala med dessa aktörer.

På min institution där vi arbetar med olika tekniska analysverktyg (till exempel pinch) har vi generellt ingen kunskap om intervjuteknik. Självklart behöver man ibland samla in data genom att kontakta lämpliga personer. Men har det någon betydelse om man bara ringer upp och frågar eller måste man verkligen först vara utbildad på intervjuteknik? Om det

Kvalitativ intervju Jörgen Persson

bara rör sig om temperatur på några strömmar tycker jag inte det gör något att fråga rakt på sak utan någon förkunskap, men då frågeställningen handlar om varför man handlar eller beter sig på ett visst sätt eller inte får man ett svar som behövs tolkas. Därför kan det vara bra att känna till olika metoder för att till exempel lägga upp frågor på bästa sätt och för att kunna analysera svaren. Men samtidigt skall man nog inte överdramatisera konsten att ställa frågor, mycket är trots allt ganska allmängiltig kunskap.

När man väl sitter med ned med sin intervjuperson så har samtalets inledning stor betydelse. Hur mycket man kommer att få ut av intervjun hänger i hög grad på om man lyckas skapa en bra samtalsrelation under intervjuns första minuter. För att få igång samtalet kan det vara bra att ta några uppmjukande frågor om till exempel den intervjuades utbildning för att skapa en trygghet hos den intervjuade. (Kruse och Palm 2004)

Det är bara att inse att jag inte har någon möjlighet att utbilda mig till någon fullfjädrad intervjuare, men jag kommer inte heller att använda intervju som min huvudmetod i mitt doktorandprojekt, utan enbart som hjälpmetod till andra metoder.

Vad spelar störst roll – teoretiska eller praktiska kunskaper?

Man kan skilja på två sorters kunskap om intervjumetoden – teori och praktik. Kvale betonar att intervjuande är ett hantverk. ”Att lära sig att bli intervjuare sker genom att intervjua.” (Kvale, kapitel 8)

De metoder som finns gäller inte oberoende av intervjuns innehåll och det sammanhang den befinner sig i. Han lägger större vikt vid att intervjuaren är kunnig om intervjuämnet. Andra viktiga egenskaper hos intervjuaren han framhåller är känslighet för meningsnyanser, tydlig-het och förmåga att tänka kritiskt. (Kvale 1997, kapitel 5 och 8)

En intervju kan innebära mycket, allt ifrån terapisamtal till hårt strukturerade utfrågningar. Så även om det är betydelsefullt att känna olika metoder för analys med mera är det genom övning man lär sig att använda metoderna vid rätt tillfälle och på lämpligt sätt. Tyvärr kan man inte sitta hemma på kammaren och lära sig praktisk kunskap, såsom med teorin. Visserligen kan man få viss förståelse genom att läsa andra intervjuer och lyssna till inspelade intervjuer, men i princip kan den praktiska kunskapen bara nås ”the hard way”: genom egna erfarenheter av att intervjua.

Vilka möjligheter finns det att hantera problemen?

Av det ovan sagda framgår att praktiken har stor betydelse. Det som jag kan göra innan jag har möjlighet att själv genomföra riktiga intervjuer är inläsning av teori och metod, studerande av andra intervjustudier samt övningar och diskussioner med andra doktorander. Till det sistnämnda har det funnits en fin möjlighet i det intervjuseminarium som genomförts av min doktorandårskurs inom Program energisystem som en förberedelse inför det tvärpro-jektet. Eftersom jag går i en tvärvetenskaplig forskarskola finns det också goda möjligheter att ta del av den kunskap som finns inom andra delar av programmet, då främst inom Tema T i Linköping.

Det är också viktigt att jag tar mig tid till att verkligen fundera igenom vad jag vill ha ut av intervjuerna och hur de skall genomföras.

Kvalitativ intervju Jörgen Persson

Hur skulle jag kunna lägga upp en intervjustudie i mitt tvärprojekt?

Jag har här börjat fundera över främst tematiseringsstadiet i min del av tvärprojektet, det vill säga studiens vad, varför och hur.

Vad. Det jag skall undersöka är hur processdata används i den energiintensiva massaindustrin. I industriprocesser finns i regel en mängd mätpunkter som genererar mätdata. En del av dessa data använder företaget till att styra olika processvariabler, så även energianvändningen. Det är inte säkert att data utnyttjas på bästa och effektivaste sätt (ur energisynpunkt) eller att data används överhuvudtaget fast de samlas in. Min tanke är att jag skall inventera och kartlägga hur insamlad data används för att kontrollera processens energianvändning idag.

Varför. De mätdata som samlas in, kompletterade med nya, skulle kunna användas till att styra processen på sådant sätt att användningen av energi minskar vid processens drift. Det vill säga energieffektivisering genom effektivare användning av mätdata. Jag vill undersöka om man samlar in rätt data om man vill styra processen så energieffektivt som möjligt, eller om man skulle kunna utnyttja de data man redan får på ett bättre sätt. Resultatet är sedan tänkt bilda grund för mitt vidare doktorandarbete, där jag mer ingående skall studera vilka potentia-ler det kan finnas i förbättrad styrning och möjliga åtgärder för att tillvarata dessa potentialer. Orsaken till att jag vill använda intervjuer är främst att jag vill få fram olika aktörers i industrin syn på problemställningen, för att utifrån deras erfarenheter kunna dra vidare slut-satser.

Hur. Jag kommer att använda intervjuer i fallstudier på några, två eller tre, olika massabruk inom olika skogskoncerner. Tanken är att jag skall börja högt i organisationen, på koncern-nivå eller anknytning till ledningen på bruken, och ställa frågor om koncernen har någon policy om datahantering och energistyrning. Sedan kan jag gå vidare till lämpliga personer inom bruket med ansvar för datahantering för att försöka reda ut hur informationen hanteras på deras bruk och hur de på möjligheterna till en bättre styrning av energianvändningen.

Exakt var och på vilket sätt dessa potentialer går att ta till vara vet jag inte. Jag kan därför inte under intervju peka på några konkreta åtgärder där företaget skulle ha kunnat agera annor-lunda. Intervjun blir istället ett sätt att försöka få reda på vad berörda personer på företagen anser om problemet. Den vägen får jag försöka dra vidare slutsatser. Intervjun kan därför inte bli alltför strukturerad, eftersom jag får förbereda mig på att ställa följdfrågor och ändra inriktning allt eftersom samtalet går. Med tanke på min bristande erfarenhet är det dock nog bra att förbereda mig med en så strukturerad intervjuguide som möjligt, men att jag samtidigt bemödar mig om att förutse så många möjliga vändningar av intervjun som möjligt. Skall man följa Lantz (1993) definition av strukturerad respektive ostrukturerad intervjuform så torde mina intervjuer var ganska strukturerade. Jag har redan avgränsat och definierat ämnet.

Har intervjun en roll i systemanalysen?

Ur en teknikers synvinkel är fördelen med att använda intervjuer som metod att man kan täcka in en del aspekter som inte de tekniska analysverktygen klarar av, men som ändå har relevans för sin tekniska forskning. Intervjun kan hjälpa en att se problem från en annan

Kvalitativ intervju Jörgen Persson

synvinkel, eller att upptäcka nya problem. Därmed kan man få ett mer heltäckande systemtänkande.

Referenser

Kruse, C. och Palm, J. Intervjuseminarium. Linköpings universitet, 2004-10-04.

Kvale, S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, 1997.

Lantz, A. Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur, 1993.

Trost, J. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur, andra upplagan 2001.

Trost, J. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur, andra upplagan 1997.

Wallén, G. Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur, andra upplagan 1996.

Fall för granskning

Introduktion av sökandet efter system för värme

Maria Danestig, Energisystem, LiU

Snuttifikationstabellen – för alla att lära

Erica Löfström, Tema Teknik och social förändring, LiU

Tänkbara problem vid användandet av sekundärdata

Johan Klasson, Energisystem, LiU

Systemanalys och bilsamhället – en granskning av trafiken i det moderna samhället

Martin Hultman, Tema Teknik och social förändring, LiU

Introduktion av sökandet efter system för värme Maria Danestig

Introduktion av sökandet efter system för värme

Maria Danestig Energisystem, Linköpings Tekniska Högskola

Inledning

Under Program Energisystems kurs i energisystemanalys har bland annat frågor om vad som kan analyseras med systemteori, vad ett system är och hur systemet ska avgränsas funnits med hela tiden. Olika systemteoretikers tankar har diskuterats och frågorna hur och om man kan ta med både tekniska aspekter och sociala aspekter i samma systembeskrivning har varit bland de svåraste.

Mycket av detta har jag under kursens gång ofta kopplat till det tvärvetenskapliga projekt som jag och en kollega snart kommer att påbörja. Jag har inte förrän nu kunnat påbörja tankearbetet om hur systembeskrivningen för vårt projekt skulle kunna se ut. Som en reservation vill jag också ta med att det kanske visar sig att det inte är just systemteorier som är lämpligast i vår studie. Det finns flera andra intressanta teorier och utan att ha funderat speciellt mycket på det kan jag tänka mig att en blandning av till exempel systemteori och aktörsnätverksteori kan vara möjligt.

Som en av inspirationskällorna till vårt projekt finns en karta över Sverige där nästan samtliga orter har värderats som en del i ett större sammanhängande fjärrvärmenät. Bakom denna karta över hur mycket fjärrvärme som kanske skulle kunna byggas i Sverige står

inte helt oväntat fjärrvärmebranschen 77 . Från att fjärrvärme i huvudsak hittills funnits i relativt små lokala värmenät finns nu en karta som pekar på att fjärrvärmen skulle kunna

utvecklas till ett eller flera stora tekniska system. Mindre orter som idag saknar eller har mindre värmenät skulle kunna bygga fjärrvärmenät som kopplas ihop till större energicentra. Hur detta skulle kunna ske är en intressant fråga. Inte minst med tanke på att ägandet av fjärrvärmeverksamheterna ser så olika ut på olika orter. Till detta kommer många osäkerheter, bland annat om kostnader och dess samband med fungerande och ny teknik. Störst osäkerhet upplever jag dock då det handlar om olika aktörers förmåga och ageranden. Vem eller vilka kan samarbeta och har tillräcklig kunskap för att driva frågorna och samtidigt möta konkurrens på bästa sätt? Vad är det som krävs för att lyckas bygga upp ett stort tekniskt system?

Vi har valt att utgå från en mindre kommun med ett relativt lite utbyggt fjärrvärmesystem. Om bilden med stora ihopbyggda fjärrvärmesystem ska kunna bli verklighet innebär det att nästan samtliga små kommuner i Sverige kommer med i systemen och vi anser därför att det är intressant att göra en fallstudie i en av dessa mindre kommuner. I den kommun vi valt att studera finns dessutom ingen självklar eller färdig lösning för uppvärmningen i framtiden. Med utgångspunkt från de lokala förutsättningarna undrar vi om det finns en bild över ett stort sammanbyggt värmesystem hos de lokala aktörerna eller om de har helt

77 Svenska Värmenät, Fjärrvärmeföreningen 2003, ISSN 1401-9264

Introduktion av sökandet efter system för värme Maria Danestig

andra uppfattningar om hur uppvärmningen av bostäder, lokaler och industrier kommer se ut i framtiden. Intressant är också vilken vilja och möjlighet till samarbete dessa lokala aktörer har med andra värmeaktörer, bland annat med tanke på vilka möjligheter för sammankoppling av värmesystemen som finns.

Det känns ganska besvärande och svårt att ha en frågeställning som handlar om hur det kan komma att se ut i framtiden. En tillräckligt svår utmaning är att försöka ge en bilda av hur det ser ut idag och vad som har lett till detta. Vi har under kursens gång stött på några personer som skrivit om stora tekniska system och även sociotekniska system. Flera har gjort historiska berättelser såsom Arne Kaiser´s i Stadens ljus om utbyggnaden av gassystemet i Sverige eller Thomas P Hughes berättelse om elsystemets framväxt, Networks of Power. Vi hoppas att vi ska kunna fånga olika bilder av framtiden genom att fråga dagens aktörer om hur de tror att värmesystemen kommer att se ut och vad de själva gör för att nå dit. För att kunna värdera och jämföra dessa behöver vi också en beskrivning av vad vi utgår ifrån, det vill säga av hur uppvärmningssystemet ser ut idag.

För att försöka komma närmare en systembeskrivning går jag nu in på ett resonemang där jag provar hur olika delar av det vi läst i energisystemkursen fungerar i vårt projekt. Ansatsen är att tänka på om det är lämpligt med systemteorier och hur det fungerar för att

ge en bild av hur bostäder, lokaler och industrier kommer att tillgodose sitt värmebehov i en mindre kommun om cirka tio år.

Vad är ett system?

Jag har valt att ta till mig delar ur systemteori som jag tror kan vara användbara i det här inledande resonemanget. Det mesta är hämtat från Lars Ingelstams bok, System –att tänka över samhälle och teknik. Jag konstaterar att det jag vill studera är ett system som ser till att värme finns i bostäder, lokaler och industrier och att detta system har en materiell

gestaltning 78 i varje byggnad. Det här stämmer på så sätt att det i varje byggnad finns ett distributionssystem för värmen till exempel vattenradiatorer, direktelradiatorer,

fläktkonvektor och/eller ventilationskanaler. Oftast finns också en apparat för omvandling av värme för att passa distributionssystemet till exempel en fjärrvärmeundercentral, olje-, ved-, elpanna eller dylikt. Vidare består systemet enligt systemteorin av två olika storheter det vill säga av komponenter och samband mellan dessa. För att komma vidare, i just denna studie, verkar det redan nu lämpligt att göra en förenkling genom att bestämma att varje enskilt uppvärmningssystem i en byggnad är en komponent (trots att de i sig kan bestå av fler komponenter med samband emellan) i det kommunala värmesystem jag vill beskriva.

En del av ”komponenterna” i värmesystemet sitter ihop rent fysikt via fjärrvärmeledningar och elledningar. Andra har lösare samband som att samma tankbil åker runt och fyller på olja i byggnaderna. Två aktörer kan till exempel knytas samman genom att de gemensamt utnyttjar en energikälla (Ingelstam s 21). Det finns också värmesystem där det är svårt att hitta några fysiska samband och som då också får tanken, om att det är ett fysiskt system det handlar om, att vackla. Enligt Wiener kan sambanden utgöras av till exempel informationsutbyte och kommunikation (Ingelstam s 22). Jag tänker mig att ett samband

78 Lars Ingelstams bok, System –att tänka över samhälle och teknik, s. 4.

Introduktion av sökandet efter system för värme Maria Danestig

till exempel kan vara att en fastighetsägare har flera fastigheter med egna ”uppvärmningskomponenter” men att drift och underhåll hålls samman av fastighetsägaren. Steget från att enbart tekniska komponenter till att även människor finns med i systembeskrivningen känns här inte så stort. Däremot ökar komplexiteten för att kunna analysera systemet enormt mycket, eftersom jag inser att jag inte kan anta att människor fungerar som maskiner. Det finns nu risk för att en hel del händelser, som jag kommer att få svårt att överblicka, kan inträffa med värmesystemet. Hur kan jag fånga upp detta i en systemanalys? Kan jag lägga in några andra ”teorier” som tillsammans med systemteorier hjälper mig här, eller kan jag sammanföra olika system till exempel tekniska och sociala för att kunna förstå hur det framtida värmesystemet kan se ut? Detta tas också upp av Ingelstam (s 67) som en central fråga: vilka anspråk finns inom systemteorin för att lösa samhällsvetenskapliga problem?

Nästa uppgift, då det gäller att bestämma vad systemet är, är att det bör finnas en anledning till att just en viss mängd av komponenter och samband valts ut för att vara systemet och att bilda en helhet. För att passa studien kan jag ”konstruera” en helhet som består av komponenter av byggnader som behöver värme. Anledningen till att jag vill göra detta är min tänkta bild av ett väl utbyggt fjärrvärmesystem i kommunen som kanske finns ihopkopplat med ett ännu större fjärrvärmenät. Det är svårt att avgöra hur dessa antaganden påverkar objektiviteten i studien det vill säga om det finns risk för att en felaktig bild av det framtida värmesystemet i Söderköping kommer fram på grund av vissa förutsättningar i studien.

För att kunna urskilja systemet i förhållande till resten av världen vill jag spontant sätta en geografisk avgränsning eftersom min tankebild om ett utbyggt fjärrvärmesystem innebär att komponenterna sitter ännu mer fysiskt kopplade till varandra, och att det geografiska avståndet har stor betydelse för fjärrvärmens utbredning.

En viktig del av beskrivningen av systemet är systemets förhållande till sin omgivning, det vill säga den del av resten av världen som inte hör till systemet men på något sätt har betydelse för det. Den här delen uppfattar jag som central för möjligheterna för att använda systemteori i vår studie. Att försöka reda upp hur förbindelserna med omgivningen kan se ut tror jag kan fånga in centrala frågor i vår studie som till exempel handlar om vilka aktörer som kan och vill påverka utvecklingen av värmesystemet. Samtidigt inser jag återigen svårigheterna med att avgöra vad som verkligen tillhör systemet och vad som ligger utanför. En viktig aspekt på detta är att användandet av systemteori inte får medföra att studier och viktiga slutsatser om omgivningens betydelse begränsas på grund av hur systemgränserna har satts. Allt kan inte ingå i systemstudien och dess omgivning, men med utgångspunkt från en tydlig frågeställning tror jag att lämpliga avgränsningar av omgivningsstudierna kan göras. Jag har svårt att tolka kriteriet på vad som tillhör systemet eller inte då det framställs som att det är något som någon aktör kontrollerar, medan det han inte kontrollerar tillhör omgivningen. Detta beror kanske på den oklara innebörden i ordet kontrollera. Jag vill i varje fall tro att även om en aktör inte direkt kan styra vad som händer i ett system på kort sikt kan denna kanske påverka och därmed styra vad som händer på längre sikt. Därmed blir det oklart vem som ska tillhöra systemet på grundval av möjligheten att kontrollera det.

Introduktion av sökandet efter system för värme Maria Danestig

Efter dessa resonemang som har lett många frågor men förhoppningsvis ändå ska kunna fungera som en guide genom huvudfrågan om systemteori kan fungera för vårt projekt går jag vidare och tar med det konkreta caset i resonemangen.

Fallstudie av värmesystem i Söderköping

Söderköpings kommun 79 har cirka 14 000 invånare. Kommunen har en borgerlig majoritet

i kommunstyrelsen. I mitten av 1990-talet såldes både det kommunala elbolaget och närvärmebolaget ut från kommunens verksamhet. Kvar som ett helägt kommunalt bolag finns bostadsbolaget Ramunderstaden AB. Kommunen har bland annat ansvaret för renhållning (upphandlas externt), vatten och avlopp. Tjänster för gat- och parkunderhåll köps in av Ramunderstaden AB. Bostadsbebyggelsen består av 2145 lägenheter i flerbostadshus och 3765 småhus. Kommunen är Söderköpings största arbetsgivare (1125

st. anställda år 2003, enligt Svenskt Näringsliv 80 ). Den största industrin är Fläkt Woods AB (ventilation) med 225 st. anställda följt av Polimoon AB med 125 st. anställda.

Därefter följer två företag med cirka 75 st. anställda och mer än tio st. företag med cirka

35 anställda. Företagens energianvändning är för tillfället okänt i fallbeskrivningen.

Cirka 38 procent av småhusen är helt eluppvärmda (23 procent har direktel). Ingen tendens till att eluppvärmningen har minskat mellan åren 1998 till 2002 finns, snarare har en ökning skett 2001 och 2002. En trend de senaste åren har varit att hushåll med oljepanna som värmekälla har minskat samtidigt som antal hus med värmepump har ökat (ungefär lika många). Den fjärrvärme som finns når 127 kunder enligt värmeföretaget,

men i en undersökning Värmegles 81 från 2003 (statistik t.o.m. 2002) finns inga småhus med fjärrvärme. Fjärrvärme finns främst i kommunala fastigheter och

flerbostadsfastigheter.

Uppvärmningen av småhus sker på många olika sätt (Värmegles): Panna för enbart olja Panna för olja och biobränslen Panna för olja, biobränslen och direktel Enbart direktelvärme Enbart vattenburen elvärme Panna för biobränsle och el Panna för enbart biobränsle Värmepumpar Fjärrvärme Panna för olja biobränslen och el Panna för olja och direktel Panna för olja och vattenburen el Panna för biobränsle och el

Dessutom finns en lokal entreprenör som tagit fram en kombination av solvärme och värmepump för uppvärmning av småhus. Hur spridd denna lösning är i

79 Söderköpings kommuns hemsida: http:\\www.soderkoping.se 80 Svenskt Näringsliv, hemsida: 81 Svensk fjärrvärme, Värmegles nr. 2003:1.

Introduktion av sökandet efter system för värme Maria Danestig

Söderköpingstrakten, och om antalet hus med denna lösning dolts under t.ex. värmepumpar i de statistikuppgifter som finns med här, är okänt.

Om huvudfrågan i den tänkta systemstudien är: Vad finns det för troligt scenario över hur uppvärmningen av Söderköpings bostäder, lokaler och industrier kommer att se ut om tio år? Hur kan en systembeskrivning för att hitta svaret på denna fråga då se ut?

Vilka aktörer kan och vill påverka hur uppvärmningen ska ske i Söderköping om 10 år? Tidshorisonten är så kort att många som idag har möjlighet att påverka kommer att påverka även då. Besluten för hushållens del handlar antagligen mycket om hur priserna på el, olja, biobränsle och fjärrvärme kommer att förändras. Vilka beslut som fattas beror på vilken information och vilken kunskap hushållen har då de måste fatta beslut för att tillgodose sina egna behov. Vilka aktörer förser hushållen med kunskap och information? Prisinformation kommer bland annat från befintliga leverantörer av olja, el, fjärrvärme, biobränsle m.m. Media tar upp debatter om t.ex. kärnkraftsavvecklingen, skatteväxling, gröna certifikat, växthuseffekten m.m. Bakom medias intresse finns t.ex. regeringsbeslut, branschorganisationers, intresseorganisationer, enskilda företag m.fl. utredningar och ageranden. Nära hushållet finns vänner, grannar, bekanta, personliga specialister som får stor påverkan på hushållens beslut. Massiva marknadsföringskampanjer från olika företag som vill sälja sina idéer har stor påverkan. Regler, bygglov, miljötillstånd m.m. från Länsstyrelse, kommun m.fl. påverkar besluten. I denna beskrivning är det den person eller den organisation som har uppvärmningsbehovet som ska fatta beslut. Detta leder till att denna person eller organisation hamnar i centrum som den viktigaste aktören för hur uppvärmningssystemet till slut kommer att se ut.

”Forskare”

Intresse organisation

Värmepumps-

Fjärrvärme-

försäljare

företag

VVS-butik

Hantverkare Branschorgan el, VVS, rör

Uppvärmning

Oljebolag Personliga

Regeringen Länsstyrelsen

Figur 1. Aktörer kring uppvärmningsbehovet

Introduktion av sökandet efter system för värme Maria Danestig

En annan tanke kan vara att man skulle kunna bortse helt från den som har själva uppvärmningsbehovet. Om man antar att det ändå är alla intressenterna runtomkring ”uppvärmningsbehovet” som har makt att påverka valet. Är det då viktigare att studera vad dessa intressenter har för möjligheter att påverka framtidens uppvärmning? Här är jag skeptisk bland annat med tanke på hur stor påverkan t.ex. en personlig kontakt har för vilket uppvärmningsalternativ som väljs och att t.ex. offensiv marknadsföring kan ha en lika viktig roll att spela som hur bra den tekniska lösningen egentligen är. Med tanke på de senaste årens trender med ”avreglering” inom såväl energibranschen som andra branscher är det enligt min uppfattning inte lättare för t.ex. fjärrvärme att etablera sig än för värmepumpsbranschen, snarare kanske svårare. Detta beror dock inte på att fjärrvärme är ett sämre alternativ för uppvärmning. Fjärrvärme kan inte tvingas in som uppvärmningsalternativ utan måste marknadsföras och framställas som det mest attraktiva alternativet för att få genomslagskraft. Här tror jag att t.ex. värmepumpsbranschen idag har ett övertag eftersom man tidigt har varit tvungen att lära sig marknadsföring och nu också når viss framgång med detta. För att fjärrvärmealternativet ska kunna konkurrera måste det enligt min uppfattning vara bättre på att nå ut till kunderna än t.ex. värmepumpsalternativet eftersom det också innebär större investeringar och större risker för de som ska investera.

För att återgå och knyta an till systemteorier kanske det går att klassificera uppbyggnaden av olika värmesystem på olika sätt där uppbyggnaden av ett fjärrvärmesystem tillhör ”large technical systems” medan värmepumpsbranschen har en mer decentraliserad struktur. Dessa olika system konkurrerar och befinner sig dock på samma plats och knyts därmed samman starkt. Jag vill därför studera de olika värmesystemen innanför samma systemgräns.

Utan att gå djupare in på den detaljerade systembeskrivningen i denna text (det kan jag däremot få anledning att göra en annan gång) vill jag komma fram till hur ett system kan undersökas och analyseras. Här tänker jag mig att Churchmans systemanalytiska hållning och Ingelstams korta minneslista för denna skulle kunna vara en bra inledning för tankearbetet. Jag ser det som att dessa punkter kan fungera som frågor till och det definierade systemet:

1. Sök systemets målsättning och prestationsmått

2. Beskriv systemets komponenter

3. Fastställ vad som är omgivning: restriktioner som inte kan påverkas

4. Vilket är systemets resurser?

5. Identifiera ledningen av systemet.

Svaret på den första punkten skulle kunna vara att leverera värme till bostäder, lokaler och industrier i Söderköping på bästa sätt. Nästa steg blir att precisera vad ”bästa sätt” innebär. Jag tänker mig att man kan sätta upp krav på kostnader, miljöpåverkan, möjlighet till egen påverkan, krav på tillgänglighet och säkerhet med mera som prestationsmått för detta.

I punkt två ser jag ett behov av att försöka dela upp det tekniska systemet i flera delsystem. Med utgångspunkt från olika uppvärmningsalternativ sorterar jag in i apparater, bränslen och leverantörer, se bilaga 1.

Introduktion av sökandet efter system för värme Maria Danestig

Efter sorteringen kan fem olika grupper av tekniska system för uppvärmning identifieras:

System 1. Pannor med bränsle från oljebolag och eventuellt egen ved. Apparater från VVS, rör och elfirma. System 2. Pannor med egen ved. Apparater från VVS, rör och elfirma. System 3. Direktel med apparater från elfirma. System 4. Fjärrvärme med apparater från närvärmebolag. System 5. Värmepump (ev. kombinerat med sol) från värmepumpföretag (kan lokalt vara samma som VVS o rör).

Till varje system hör förutom tekniken, ägare, entreprenörer, användare med flera. Här krävs mer fakta om respektive system för att kunna gå vidare och hitta vilka som klart tillhör systemen. För bestämning av vad som är omgivning hänvisar jag till mina tidigare resonemang och till figur 1. Jag behöver sätta ”riktiga” namn på de olika aktörerna och tänka igenom och undersöka vilken påverkan de har på systemen och vilken påverkan systemen har på dem. Det här uppfattar jag som något som inte kan göras innan själva studien av systemet startar utan att det i själva verket är en stor del av innehållet i studien. Detta gäller även frågan om vilka systemets resurser är och hur ledningen av systemet sker.

Är en systemstudie möjlig och lämplig för fallstudien om Söderköpings värmesystem?

Inledningsvis i denna introduktion till systembeskrivning av uppvärmningssystemet i Söderköping oroade jag mig för hur jag ska kunna få med olika aktörers förmåga, ageranden och samarbetsmöjligheter mellan aktörer i en systemstudie. Här saknar jag fortfarande en teori eller metod som konkret hjälper mig att få svar. Systemanalysen innebär att jag ska försöka klargöra hur dessa aktörer förhåller sig till systemet (innanför såväl som utanför, i min tolkning). Jag inser dock att jag måste få hjälp från andra teorier för att till exempel studera samhällsvetenskapliga problem. Ett annat problem med systemstudier är att flera parametrar måste bestämmas i förväg, innan studien har påbörjats. Till exempel kommer jag på mig själv med att sätta en systemgräns som bygger på ett antagande om att det är möjligt att bygga ett stort sammanhängande fjärrvärmenät, kommer detta att påverka studien i alltför stor omfattning? Jag har också kommit fram till att jag ofta är mer intresserad av att studera omgivningen till systemet än systemet självt. Är det då lämpligt att använda systemanalys? Själv tror jag att det går, men då måste det vara tillåtet att arbeta ordentligt med frågan om hur omgivningen förhåller sig till systemet. Något som jag också tror är användbart är att lyfta in och lyfta ut en aktör ur systemet för att fråga och hitta svar på vad som händer i de olika fallen. Jag har också upptäckt att det tidsperspektiv som man har på sin studie avgör huruvida en aktör finns innanför eller utanför systemgränsen. En fråga som jag brottats med flera gånger under funderingarna är vad som ska finnas i centrum för studien till exempel användaren, företaget eller tekniken. Här anser jag att det finns en fördel med att använda systemstudier (även t.ex. aktör nätverks teori m.m.) eftersom det inte behövs ett centrum, flera delar kan placeras innanför systemgränsen och tillsammans utgöra det behov av fokus eller ”centrum” som kan finnas för en studie. Vad som ska studeras kan sedan styras av en frågeställning som t.ex. hur kan uppvärmningssystemet att se ut i Söderköping om

10 år.

Introduktion av sökandet efter system för värme Maria Danestig

Avslutningsvis finns det en viktig och för mig avgörande insikt om min syn på systemteori. Det är att jag inte tror att samhället speciellt ofta , kanske aldrig, i verkligheten är eller fungerar systemiskt. Den starka kopplingen mellan de tekniska ”system” som jag vill studera och det sammanhang som de finns i, bland annat de människor som påverkar och påverkas av systemen, gör att jag inte kan tänka mig att använda systemteori till något annan än en ett verktyg för avbildning, eller modellering av verkligheten, där jag utför mina studier.

Referenser

Ingelstam Lars, System –att tänka över samhälle och teknik, Linköping/Bromma 2001.

SCB, hemsida: http:\\www.scb.se

Svensk fjärrvärme, Värmegles nr. 2003:1, Nulägesanalys – Värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus.

Svenska Värmenät, Fjärrvärmeföreningen 2003, ISSN 1401-9264

Svenskt Näringsliv, kommunfakta hemsida: http:\\www.kfakta.se

Söderköpings kommuns hemsida: http:\\www.soderkoping.se

Introduktion av sökandet efter system för värme Maria Danestig

Bilaga 1

Bränslen Entreprenörer

Typ av uppvärmnings

Olja Bio-

El Fjärr- (Sol

VVS o rör-

El-

Värmepump-

Närvärme-

system

bränsle

värme

?)

firma

installatör

firma

bolag

Panna för enbart olja

Panna för olja och

XX X X

biobränslen Panna för olja,

XX X X X

biobränslen och direktel Direktelvärme X X Panna för vattenburen

X XX elvärme Panna för biobränsle och

XX X X

el Panna för enbart

biobränsle Värmepump X X X X Fjärrvärmecentral

X X Panna för olja biobränslen

XX X X X

och el Panna för olja och direktel

Panna för olja och

vattenburen el Panna för biobränsle och

XX X X

el (Solvärmeanläggning och

X X XX X värmepump?)

Leverantör Olje-

Oljebolag,

Elleve-

Närvärme-

Fritt

bolag

privat m.fl.

rantör

bolag

Introduktion av sökandet efter system för värme Maria Danestig

Snuttifikationstabellen – för alla att lära Erica Löfström

Snuttifikationstabellen – för alla att lära

Erica Löfström Tema Teknik och social förändring, Linköpings Universitet

Inledning och syfte

Vi vet alla att vi bör spara energi, men vi vet inte nödvändigtvis varför. Energi är ju enligt termodynamikens första lag outplånlig 82 - så varför spara på den? De kampanjer som förts

för energibesparande åtgärder har hittills haft endast begränsad effekt och framförallt har denna effekt endast kunnat iakttas på kortare sikt. I stort har den svenska medborgarens medelenergikonsumtion gått stadigt uppåt sedan Sverige elektrifierades på 40-talet. Detta trots påkostade kampanjer från samhällets sida för att få oss att ändra våra vardagliga aktivitetsmönster. I följande essä kommer jag att föra en diskussion om lärande på individuell medborgerlig nivå, med fokus på hushållsmedlemmar, med avseende på energi och energianvändning. Syftet är att föra ett resonemang om eventuella hinder som föreligger för att kunskap om energi ska nå ut till medborgarna. Som stöd använder jag mig av tre böcker; Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, System – att tänka över samhälle och teknik samt Kampen om kunskapen, vilka samtliga är skrivna av professor emeritus Lars Ingelstam. Mitt avstamp ligger också delvis i system och systemtänkande, vilket varit fokus såväl för de kurser jag deltagit i inom Program Energisystem såväl som i Lars Ingelstams böcker.

Bakgrund – på väg mot en Snuttigare värld?

Vi har kommit en lång väg från forna tiders oreflekterade rabblande av fakta i skolgången. Det är länge sedan en sådan färdighet som att kunna multiplikationstabellen utantill betraktades som kunskap. Ledande pedagoger och andra berörda tycks snarast vara mer eller mindre överens om att utbildning och lärande i dagens samhälle handlar om att se helheter och att veta hur man finner nödvändiga fakta när ett reellt behov av dessa aktualiseras, inte minst eftersom vad som är fakta idag kan vara inaktuella uppgifter

imorgon. 83

Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att

tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. 84

Samtidigt lever vi i ett samhälle med stora mängder av information som söker nå lämpliga mottagare och tillsammans söker tränga igenom det brus där de själva bland andra ingår. I ett brus där konkurrensen om uppmärksamheten är stor är det givetvis rationellt att spetsa till och koncentrera för att vinna mottagarens uppmärksamhet, om än bara för kort tid.

82 Termodynamikens första huvudsats (T1) Energi kan varken förintas eller nyskapas; den kan bara omvandlas mellan olika energiformer.

83 Givetvis förekommer skillnader mellan enskilda pedagogers uppfattning och undervisning, men i den senaste läroplanen framgår att den typ av kunskap som förordas är av ett annat slag än den i föregående

läroplan 84 Förordning (SKOLFS 1994:1) om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet, Lpo 94, utkom från trycket den 14 mars 1994

Snuttifikationstabellen – för alla att lära Erica Löfström

Resultatet däremot befrämjar inte verklig kunskapsbildning och kritisk reflexion. 85 Det är inte rationellt ur ett lärandeperspektiv.

Redan 1988 delade Lars Ingelstam med sig av följande angående det stundande informationsklimatet:

Om ingen drastisk förändring i politik eller värderingar inträffar kommer vår vardag att bli allt mer präglad av enkelriktad, massproducerad

information. 86

Utan att gå djupare in på detta kan vi konstatera att Ingelstam till stora delar fått rätt i detta antagande. Fenomenet, som brukar kallas Snuttifiering, inträffar när kunskap eller information uppträder i ett antal tämligen oberoende småpaket eller snuttar. Riskerna med en sådan utveckling är att kunskapen desintegreras, löses upp. Det blir svårt för människor att skapa sig en helhetsförståelse baserad på sådana små osammanhängande informationspaket.

Snuttifiering är, enligt Ingelstam, i nästan alla sina yttringar ett utslag av höga, men missriktade ambitioner. Man försöker ”hinna med” så mycket som möjligt på en

begränsad tid. Överblick riskerar då att ersättas av ”orientering” och kunskap 87 av information 88 . Om man spetsar till det, och dessutom tillåter sig att vara en smula

pessimistisk, kan man säga att vi har gått från ett meningslöst rabblande av detaljer till en ytlig, oreflekterad samhällsorientering. Eftersom osammanhängande eller ytlig kunskap om ”stora” sammanhang knappast är bättre än orelaterade detaljkunskaper har vi härmed

ett problem med lärandeprocesserna i samhället. 89 Detta problem grundar sig i att vi varken har tillräckligt med tid eller överblick för att sätta samman de snuttar av

information vi tillhandahåller till större interagerande helheter. 90 Snuttifieringen är en av

de utmaningar vi står inför då vi betraktar Sverige ur ett sociotekniskt energisystemperspektiv där vi ska försöka förmedla en överskådlig helhetsförståelse av energisystemet till medborgaren.

I försöket att bringa reda i detta kaos har vi delat in samhället i olika sektorer, vilka skall hålla koll inom sina respektive ansvarsområde. Detta har fått till följd att specialister på olika saker har svårt att nå fram till varandra i bruset. Även politiker, som förmodas

företräda ett brett medborgarintresse, trycks tidigt in i en nisch. 91 En sådan nisch är givetvis Sveriges energipolitik. Vi är, menar Ingelstam med flera, i skriande behov av en

helhetssyn för att kunna överbrygga denna fragmentarisering. 92 Problemet med informationsbruset har beskrivits mycket träffande av Ingelstam i följande uttalanden:

Alla ökar röstnivån för att komma fram med sitt budskap, med resultat att ljudnivån bara ökar och ökar och ingen till slut hör någonting. Bland

85 Ingelstam, Lars, Kampen om kunskapen, s 203 86 Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, s 17 87 Vilket betyder samma sak som snuttifiering 88 Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, s 48 89 Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, s 11 90 Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, s 94 91 Vi har till exempel i Sverige en skolminister, en näringsminister och en energiminister 92 Ingelstam, Lars, Kampen om kunskapen, s 203

Snuttifikationstabellen – för alla att lära Erica Löfström

ingenjörer är detta fenomen känt som positiv återkoppling och risk för självsvängning. 93 (sic!)

Och vidare:

Om alla höjer rösten på informationens arena hör ingen bättre, men alla mår sämre och några drabbas av lomhördhet. 94

Lärande – Kunskap vs Information

Det är oriktigt och en smula bedrägligt att söka identifiera information med kunskap. 95

Det finns många mer eller mindre komplicerade definitioner av kunskap. De har dock alla det gemensamt att vad vi räknar som kunskap skall vara i någon mån förädlat. Den enskilda människan skall ha tillägnat sig och införlivat kunskapen. Kunskap beskrivs ofta som bearbetad information, och de flesta som sysslar med inlärning lägger stor vikt vid att information förvandlas till kunskap först i och med att den relateras till den kunskap som

människan ifråga redan har. 96

Ett överutbud av signaler och en hotande överstimulering genom för mycket ”information” leder till två slags problem då människan skall försöka lära sig något. Det första problemet är att värja sig mot den stora mängd information som erbjuds människan. Detta gäller inte minst ifråga om energipolitik och enskilda hushålls såväl energiförbrukning som val av såväl energitillförselsystem och slag som val av enskilda leverantörer. Det är för den enskilda människan inte lätt att sortera, uppsöka och utvälja relevant information att ta till sig. Hur ska man egentligen hitta den personligt relevanta

kunskapen? 97 När detta sedan väl är gjort är det en kanske ännu större utmaning att förstå den information man har utvalt och göra den till en del av den egna kunskapsbasen. 98 Ett

ytterligare problem är givetvis att olika information passar olika bra in i olika individers respektive kunskapsbas. Det finns inte ett slags information som är den bästa för alla människor. Istället är det så att det som är ”samlat” eller ”integrerat” ur en iakttagares

perspektiv kan vara splittrat och osammanhängande ur en annans. 99 Den enda som rimligtvis kan bedöma huruvida ett helhetsskapande och verklig kunskap kommit till är

vidare givetvis den enskilda individen själv.

Den stora utmaningen är följaktligen att inte bara nå ut med information om energi, energipolitik och olika val i samband med detta, utan istället att få den information som faktiskt når fram att också införlivas och bli till verklig kunskap i hushållsmedlemmarnas vardag.

93 Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, s 23 94 ibid 95 Ingelstam, Lars, Kampen om kunskapen, s 202 96 Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, s 27

97 Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, s 51 98 Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, s 26 f 99 Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, s 10

Snuttifikationstabellen – för alla att lära Erica Löfström

Kunskap är Makt och Makten håller på 100

Kunskapen

Ny teknik stärker så gott som alltid de existerande maktstrukturerna – på kort sikt. 101 Det är, menar Ingelstam, helt naturligt att de som har makt också använder sin makt för att

kontrollera och utnyttja teknik på sätt som åtminstone inte försvagar den egna ställningen. På längre sikt kan däremot en ny teknik ibland ha revolutionerande och systembrytande

egenskaper. 102 Det är dock relativt ovanligt att ny teknik ”sliter sig” och sätter makt och resurser i händerna på dem som tidigare varit mer eller mindre maktlösa. Sannolikare och

vanligare är att det i övergången från en äldre teknik till en ny sker en ganska förutsebar stafettväxling från en maktelit till en annan. Detta fenomen har kallats ”dynamisk

konservatism”. 103

Om vi betraktar Sveriges energipolitik och de tekniska system som sammantaget utgör Sveriges energitillförselsystem som ett sociotekniskt system, med makthavare inom såväl politik som näringsliv, kommer vi att kunna identifiera de som är innehavare av olika former av makt inom systemet. De som är lättast att identifiera är sannolikt ägarna av politiskt eller materiellt kapital, såsom politiker specialiserade på energifrågor och högt uppsatta inom de större energibolagen, som exempelvis Sydkraft och Vattenfall. Bilden av vilka som har makten varierar vidare med systemgränsens placering och huruvida man räknar in endast formell makt. Om man tar med informell makt i systemet tillkommer medias kunskaps- och informationsförmedlande roll i maktstrukturen. Kända personer kan här också de väga tungt om de yttrar sig i energidebatten och får stor exponering. Ett sådant exempel är när Hasse och Tage gjorde sin sketch om kärnkraft efter tillbudet vid kärnkraftverket på Three Mile Island nära Harrisburg 1979. Avgörande är också ur vilket perspektiv man betraktar energisystemet; ser man till exempel på elmarknaden ur ett ekonomiskt vinstperspektiv och i så fall för vem – brukarna eller nätoperatörerna eller kanske för Sveriges energipolitik som helhet?

Det finns dock ytterligare en maktfaktor i detta system. En maktfaktor som jag tror att vi som forskare - av förklarliga skäl - har lätt att glömma bort. Klart är att den som har såväl breda som djupa specialkunskaper inom ett område har också makt över detta. Detta gäller givetvis även makten över energin. Exempel på människor eller grupper, utöver politiker eller ekonomiska vinstdrivande företag, med sådan makt är ingenjörer och vetenskapsmän.

Dessa kallas ibland för Intelligentian 104 och har inte behövt gå den politiska vägen för att nå inflytande och kontroll. 105 Vi forskare bör, menar jag, försöka placera in oss själva som

en maktfaktor i systemet. Vi innehar nämligen en särställning i systemet eftersom vi, i egenskap av Intelligentia, har möjligheten att bestämma vad som skall räknas som problem och vilket slag av problem en fråga skall anses vara. Vi har ständigt

tolkningsföreträde eller permanent problemformuleringsprivilegium 106 och makten handlar till stor del om vem som har tolkningsföreträde i olika sakfrågor:

100 Alternativ formulering: håller inne med 101 Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, s 18 102 ibid 103 ibid 104 Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, s 19 105 ibid 106 Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, s 20

Snuttifikationstabellen – för alla att lära Erica Löfström

Den som får ”lägga första kortet”, den som kan gripa chansen att beskriva vad ett framväxande men ännu inte etablerat fenomen är, kan skaffa sig ett

övertag i makt och inflytande. 107

Å andra sidan är det, enligt Ingelstam, inte säkert att Intelligentian kommer att slå sig samman och forma ett eget maktblock. Lika troligt, eller kanske ännu mer troligt, är att de

redan mäktiga lyckas inlemma Intelligentian i sina redan starka organisationer. 108 Vi forskare riskerar alltså att bli till redskap eller talesmän för dem som är mäktiga inom

Sveriges energisystem.

Detta resonemang kan, menar jag, med fördel appliceras på dagens energipolitiska arena där till exempel vind- och solkraft ibland framställs som orealistiska alternativ till

exempelvis kärnkraft. 109

Vilka som inte har makten över Sveriges energi är måhända lättare att identifiera. Det är, menar jag, enskilda hushåll och de individer som ingår i dessa. Det vore naivt att tro att det inte finns starka intressen för att dessa även i fortsättningen skall hållas utanför beslutsfattanden inom energiområdet. Inom energiområdet, liksom inom andra områden, gäller nämligen att den som sitter på makten inte gärna lämnar den ifrån sig:

Mäktiga intressen drar nytta av att tillräckligt många, tillräckligt underdånigt, accepterar att ”vi är på väg mot” till exempel ett informationssamhälle, och hjälper oss på traven genom att tillskriva detta

samhälle vissa egenskaper. 110

Ett sätt att hålla kvar makten är att se till att hålla dem som skulle kunna tänkas vilja ha del av den i okunnighet. Det är trots allt så att det är lättare att manipulera människor som har

en fragmentariserad och splittrad bild av sitt samhälle. 111 Därför är det, menar jag, långt ifrån självklart att alla verkligen vill att enskilda individer i hushållen egentligen ska lära

sig så mycket mer om energi och val kring detta. Lika lite som det handlar om riktig demokrati att kunna rösta i kommunal- och riksdagsval handlar det nämligen om verkligt

deltagande i energipolitik att välja mellan olika elleverantörer 112 .

Inflytande och Delaktighet – en möjlig lösning?

Att det med makt också följer ett ansvar skulle sannolikt de flesta skriva under på. Vi har,

i egenskap av Intelligentia med tolkningsföreträde, makt inom det Svenska energisystemet och med denna makt följer ansvaret att åtminstone inte själva utgöra ett hinder för att kunskap om energi ska nå ut till medborgarna. Om vi inte själva inser vår maktposition och särställning inom energipolitikens område tror jag att vi riskerar att bli till ett sådant

107 ibid 108 ibid 109 Anshelm, Jonas, Mellan frälsning och domedag - Om kärnkraftens politiska idéhistoria i Sverige 1945-

1999. s 219ff och World Coal Institute http://wci.rmid.co.uk/uploads/coaldev.pdf 110 Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, s 14

111 Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, s 41 f 112 Eller minska sin elkonsumtion, byta uppvärmningsform et.c

Snuttifikationstabellen – för alla att lära Erica Löfström

hinder. En annan risk är att vi blir till talesmän för övriga makthavare inom energiområdet. I och med att vi undanröjer oss själva som hinder har vi sannolikt kommit närmare en lösning på hur kunskap om energi ska nå ut till enskilda medborgare.

Verklig 113 kompetens eller kunskap kommer till genom att den enskilda individen får möjlighet att bearbeta information och att den nya kunskapen vidare måste relateras till en

redan existerande kunskapsbas 114 . Därigenom kan vi här dra paralleller till en av demokratins paradoxer, nämligen; att den enskilda medborgarens förmåga att själv bäst

bedöma sitt eget bästa eller sina intressen är en färdighet som utvecklas och förändras bland annat genom deltagandet är alltså deltagandet en förutsättning för kompetens och

vice versa. 115

I kölvattnet av detta resonemang skulle jag vilja föreslå att vi släpper in medborgaren, den enskilde hushållsmedlemmen, i energibeslutsprocesserna - och helst då redan i problemformuleringsfasen – och låter henne komma till tals i en dialog med oss

som tillhör Intelligentian 116 inom energiområdet. Ett första steg i denna riktning tror jag kan vara att vi placerar den enskilde individen i centrum av vårt sociotekniska system –

oavsett var vi väljer att lägga den yttre gränsen. Då glöms hon åtminstone inte bort eller hamnar i systemets periferi. På det sättet har hon åtminstone en chans att göra sin stämma hörd och sannolikt på kuppen lära sig mer än att bara rabbla Snuttifikationstabellen utantill och snällt välja mellan de elleverantörer som står till buds. Det finns nämligen, vilket den store inspiratören bakom denna essä konstaterat, ”en stark tendens att forskningen akademiseras, skapar sina egna kriterier och skärmar sig från den verklighet som den

ursprungligen tillkom för att tjäna”. 117

Källförteckning

Anshelm, Jonas, Mellan frälsning och domedag - Om kärnkraftens politiska idéhistoria i Sverige 1945-1999, Symposion Stockholm 2000

Förordning (SKOLFS 1994:1) om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, utkom från trycket den 14 mars 1994

Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, Utbildningshuset Studentlitteratur Lund 1988

Ingelstam, Lars, System - att tänka över samhälle och teknik, Energimyndighetens förlag, Kristianstads Boktryckeri AB, 2002

Ingelstam, Lars, Kampen om kunskapen, Lärarförbundets Förlag, Kristianstads Boktryckeri AB, 2004

113 Se Förordning (SKOLFS 1994:1) om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, utkom från trycket den 14 mars 1994

114 Ingelstam, Lars, Snuttifiering – helhetssyn – förståelse, s 27 115 Löfström, IT - ett redskap i demokratins tjänst? - teorierna i samhällsdebatten kontra ett lokalt praktiskt exempel, s 6

116 tidigare konstaterat ingenjörer och vetenskapsmän, till vilka jag här räknar samtliga deltagare i Forskarskolan Energisystem

117 Ingelstam, Lars, Kampen om kunskapen, s 234

Snuttifikationstabellen – för alla att lära Erica Löfström

Löfström, Erica, IT - ett redskap i demokratins tjänst? - teorierna i samhällsdebatten kontra ett lokalt praktiskt exempel, Linköpings universitet, Tema Kommunikation, 2002

World Coal Institute (på Internet): http://wci.rmid.co.uk/uploads/coaldev.pdf

Snuttifikationstabellen – för alla att lära Erica Löfström

Tänkbara problem vid användandet av sekundärdata Johan Klasson

Tänkbara problem vid användandet av

sekundärdata

Johan Klasson Energisystem, Linköpings universitet

Inledning

I det här kapitlet ges en kortfattad introduktion till avhandlingen inom ”Förnybar energi och energieffektivisering – två komplement i regionala energisystem”. Vidare beskrivs den här studiens syfte och avgränsningar. Kapitlet avslutas med en kortfattad redogörelse för avhandlingens metodik.

Introduktion till projektet

Juni 2003 påbörjades projektet – ”Förnybar energi och energieffektivisering – två komplement i regionala energisystem”. Projektet går i grova drag ut på att inom bebyggelsen, dvs. inom småhus, flerbostadshus och lokaler reducera koldioxidutsläppen. Till skillnad från många andra liknande projekt, som primärt studerar tillförsel- eller användarsidan, är tanken i det här projektet att fokus ligger på båda sidorna. Det kan antingen vara tilläggsisolering, användande av mer energieffektiva fönster, solvärme o.s.v. men också byte från fossila till förnybara bränslen, eller kombinationer av effektivisering och byte av bränslen.

Baserat på randvillkoret, dvs. en minskning av CO 2 , kommer de mest ekonomiska alternativen att modelleras fram. Detta är även avhandlingens huvudsyfte, att kartlägga vilka åtgärder som är mest ekonomiska. Åtgärderna modelleras fram med ett tidsperspektiv om 25 år. Den specifika efterfrågan på värme kan ersättas av en kombination av värme och effektivisering, se bild nedan.

Värme Värme

Värme Värme

Efterfrågan Efterfrågan

Efterfrågan Efterfrågan

X kWh/m X kWh/m 2 2 ,år ,år

X kWh/m X kWh/m 2 2 ,år ,år

Effekti- Effekti- visering visering

Figur 1: Efterfrågan är X kWh/m 2 och år. Den tillhandahålls i

grundstadiet enbart av värme. I modelleringsstadierna tillhandahålls samma efterfrågan,

men både med värme och effektiviseringar. Källa: Egen bearbetning

För studien kommer optimeringsprogrammet Modest (Henning, 1999) att användas. Hypotesen i forskningsprojektet är att värme, till skillnad från el, inte alltid ska sparas. Det

Tänkbara problem vid användandet av sekundärdata

Johan Klasson

beror på att värme producerad i ett kraftvärmeverk 118 kan ses som en biprodukt samtidigt som el ersätter Kontinentaleuropeisk el (antingen exporteras eller ersätter import) som ofta

är kolkraftsproducerad. I studien antas att kolkondens ligger på marginalen och att fri import och export råder. Första delen av studien görs i Enköpings kommun medan det är tänkt att i den andra delen ska hela Mälardalsområdet, förutom Storstockholm, modelleras.

Mycket av forskningen går ut på att samla in sekundärdata för att få fram energianvändningen hos bebyggelsen. Sekundärdata baseras på den statistik som finns

tillgänglig inom området, nämligen SCB 119 , boken Nulägesanalys - värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus 120 av Torbjörn Sandberg och Conny Overland från

Handelshögskolan i Göteborg (vilket ingår i ett större forskningsprojektet som initierats av Svenska Fjärrvärmeföreningen) samt data från Svenska Värmepumpsföreningen. Mycket utav statistiken från Värmegles bygger på SCB:s undersökningar, dock inte statistik rörande antalet värmepumpar och fjärrvärme.

Tyvärr innehåller statistiken en rad brister, framför allt inom lokalsektorn, där inga större kartläggningar har gjorts, sedan STIL-studien (som gjordes av Vattenfall i början av 1990- talet). För att få en uppfattning om det framtida energibehovet samt priser på råvaror kopplade till energiområdet (olja, kol) har en scenariostudie gjorts, som bygger på Simon

Harveys studie 121 , IVA:s tidskrift ”Vad hände sedan”, Nordleden-projektet samt IEA- studier om det framtida Energi-Europa.

Kostnader för olika bränslen baseras på scenariostudierna samt ExternE. Information om externa kostnader, baserat på ExternE, kan hämtas på http://externe.jrc.es/

Syftet

Den här studiens syfte är att diskutera olika problem med att använda sekundärdata för min avhandling.

Avgränsningar

o Scenarierna i studien, som också är sekundärdata, analyseras inte. o Diskussionerna kring olika felkällor är fokuserat på SCB. Detta eftersom de

andra källorna (Värmegles och Svenska Värmepumpsföreningen) till stora delar bygger på SCB. För att exemplifiera möjliga statistiska fel används information från Värmegles och Svenska Värmepumpsföreningen.

o Ingen analys görs av scenariestudierna.

118 Kraftvärmeverk producerar ca 1/3 el och 2/3 värme 119 SCB är Statistiska Centralbyrån 120 Hädanefter kommer Värmegles att användas istället för

Nulägesanalys - värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus 121 Scenarios for Evaluating Future Process Integration Measures in Large Energy Systems

Tänkbara problem vid användandet av sekundärdata

Johan Klasson

Avhandlingens metodik

Eftersom avhandlingens syfte är att reducera bebyggelsens CO 2 -utsläpp, vilket indirekt är att analysera data av sifferformat, har jag valt att göra en kvantitativ studie (Lekvall och Wahlbin, 1993). Ett tänkbart alternativ till en renodlad kvantitativ studie vore att komplettera denna med en kvalitativ, och värdera beteendet hos ett fåtal aktörer från lokalsektorn. Detta skulle förvisso ge mer information kring huruvida det modellerade datat överensstämmer med verkligheten, men av tidsaspekter väljer jag att inte göra detta. Av tids- och kostnadsskäl baseras studien enbart på befintlig statistik, s.k. sekundärdata (Lekvall och Wahlbin, 1993; Churchill, 1999). Churchill (1999) skriver bland annat att:

”Do not bypass secondary data. Begin with secondary data, and only when the secondary data are exhausted or show diminishing returns, proceed to primary data.”

Om primärdata ska användas behöver en mall skapas, fältarbete göras (enkätundersökningar), inmatning av data i statistikprogram samt analys av detta. Förmodligen hade en kombination av primär- och sekundärdata gett ett bättre resultat än enbart en sekundärdataanalys. Samtidigt är det inte självklart eftersom en enkät, av kostnadsskäl, skulle vara färre till antalet än SCB:s. Därmed är risken stor att enkätens data är mer snedvridet än SCB och inte överensstämmer med målpopulationen (Lekvall och Wahlbin, 1993).

Tänkbara felkällor för avhandlingen

Det här kapitlet problematiserar kring tänkbara felkällor i avhandlingen. Studien bygger på Lekvall och Wahlbins modell (1993) om felkällor, som ursprungligen är konstruerad för en marknadsanalys, men som också är tillämpbar inom andra områden.

Lekvall och Wahlbins felkällemodell

Lekvall och Wahlbin (1993) ger en sammanfattande bild av tänkbara felkällor för en undersökning, se bild nästa sida. De kryss som finns i nedanstående bild existerar inte i originalmodellen. Kryssen här innebär att ingen diskussion kommer att föras, dvs. följande områden kommer inte att tas upp: ”Felkällor i beslutsanalysen, ”Undersökningsuppgiften preciseras” samt ”Bearbetnings och tolkningsfel”

Tänkbara problem vid användandet av sekundärdata Johan Klasson

Besluts- Besluts-

Precisering av Precisering av

Besluts- Besluts-

situation situation

undersöknings- undersöknings-

analys analys

uppgiften uppgiften

Fel syfte Fel syfte

Fel inriktning Fel inriktning och innehåll och innehåll

Val av Val av ansats och ansats och metod metod

Under- Under-

Bearbetning, Bearbetning,

söknings- söknings-

Insamling Insamling

analys och analys och

resultat resultat

tolkning tolkning

av data av data

Inferensfel Inferensfel

Mätfel Mätfel

Bearbetnings- Bearbetnings- och tolkningsfel och tolkningsfel

Figur 2: Tänkbara felkällor vid en undersökning. Val av ansats och metod samt Insamling av data behandlas som en enhet i den här rapporten. Källa: Lekvall och Wahlbin, 1993

Felkällor vid Insamling av data är i Lekvall och Wahlbins bok (1993) primärdatafel. Eftersom den här studien enbart baseras på sekundärdata har jag valt att slå samman Ansats och metod med ”Insamling av data” till en enhet.

Val av ansats och metod – Insamling av data

Det finns främst två nackdelen med att använda sekundärdata. Det ena är att informationen som samlats in är för ett annat ändamål än det man själv har. Det kan innebära att datat som samlats in fyller ett annat syfte än ens eget eller att statistikens gränser skiljer sig från ens egna intervall. Den andra nackdelen med att använda sekundärdata är att lång tid kan

ha gått mellan det att statistiken samlats in tills den publiceras. (Churchill, 1999; Lekvall och Wahlbin, 1993).

SCB:s syfte med rapporterna är att kartlägga energianvändningen, vilket för avhandlingen är ett delsyfte. För att kunna kunna bestämma vilka åtgärder som ska modelleras fram behöver en kartläggning göras. Ändamålet kan därför sägas överensstämma mellan SCB och avhandlingen.

Avhandlingens gränser sammanfaller inte med SCB:s. Nedan ges två exempel på detta.

o SCB:s information publiceras inte kommunvis utan oftast på Sverigenivå, alternativt regionvis, där Enköping ingår i Östra Mellansverige. Detta kan

innebära att vissa uppvärmningsslag lokalt är kraftigt över- eller underrepresenterat i statistiken. Bland annat är det en differens mellan antalet hushåll som har fjärrvärme enligt SCB och vad Värmegles redovisar i sin rapport. (SCB, EN16 SM0201;)

o För vedeldning redovisas exempelvis enbart två alternativ; eldas mindre än 1m 3 är det hobbyeldning och hushållet definieras därmed som ”Hushåll som

Tänkbara problem vid användandet av sekundärdata Johan Klasson

har elvärme, antingen direkt eller vattenburet. Eldas mer än 1m 3 antas hushållet värmas upp i en kombination av elvärme och biobränsle (elvärme är i båda

fallen exempel, en annan tänkbar kombination är biobränsle/olja). (SCB, EN16 SM0201)

I SCB förs en diskussion kring samtliga utgivna statistiska meddelanden inom energiområdet (småhus, flerbostadshus och lokaler), som rör statistikens tillförlitlighet. Tre fel redovisas; nämligen mätfel, bortfall och urvalsfel. För undersökningen av småhus skickades ca 6500 enkäter ut, för flerbostadshusen undersöktes ca 7000 objekt samt för lokaler ca 8300 objekt. Informationen grundar sig på för småhus – SCB EN16 SM0201, för lokaler - SCB EN16 SM0203 och för flerbostadshus SCB EN16 SM0303.

I den här studien förs inget resonemang kring respondentfel och intervjuareffekter (båda ingår i mätfel).

Ramfel

Övertäckning eller undertäckning är typiska ramfel, se figur 3 nedan. Övertäckning innebär att hushåll undersöks som inte ingår i målpopulationen medan undertäckning är det motsatta, att hushåll som ska ingå missas att undersökas (Lekvall och Wahlbin, 1993).

SCB redovisar ramfel i sitt statistikmaterial, bland annat hur många fastigheter som

Nettopopulation Nettopopulation

Undertäckning Undertäckning Övertäckning Övertäckning

Bruttopopulation, Bruttopopulation, urvalsram urvalsram

Målpopulation Målpopulation

Figur 3: Population i en undersökning. Källa: Lekvall och Wahlbin, 1993

uteslutits ur målpopulationen. Bland lokaler har knappt 1700 av 8200 objekt uteslutits, bland annat beroende på att fastigheten är obebyggd, uppvärmda ytan är mindre än 200 m 2

samt att uppvärmningen sker mindre än 30 dagar per år (SCB, EN16 SM0203). Flerfamiljshusens övertäckning är mycket låg, enbart 0.7% av de undersökta objekten har uteslutits främst beroende på att de är ”utrymda pga. ombyggnation” (SCB, EN16 SM0203).

Bortfallsfel

Bortfallsfel är att respondenter inte svarar på en enkät och att man därmed inte lyckas undersöka de som ska undersökas. Risken är att de som skulle undersökas avviker från de undersökta. I SCB utgör bortfallsandelen ca 20-25%, beroende på målpopulation (högre för småhus, lokaler och flerbostadshus har ungefär samma bortfallsprocent). Korrigering

Tänkbara problem vid användandet av sekundärdata

Johan Klasson

för bortfallet görs med antagandet att bortfallet innehåller samma övertäckning som de svarande (SCB, EN16 SM0201; EN SM0203; EN16 SM0303)

Urvalsfel

Är urvalet inte representativt för målpopulationen är det ett s.k. urvalsfel. Urvalsfel kan vara två olika typer, dels systematiska – ett snett urval erhålls, dels stokastisk – slumpen avgör vilka hushåll som ska ingå i undersökningen (Lekvall och Wahlbin, 1993).

SCB:s undersökning bygger på urval, där det redovisade materialet skattas fram. Urvalsfelet skattas enligt stratifierat urval 122 med obundet slumpmässigt urval inom strata.

I anslutning till respektive skattning redovisas urvalsfelet som skattning ± medelfel. SCB anger att populationsvärdet finns inom intervallet med 68% sannolikhet (SCB, EN16 SM0201;. EN16 SM0203; EN16 SM0303).

Typiska urvalsfel som framkommit under avhandlingsarbetet är följande två exempel:

• Det råder en stor differens mellan antalet hushåll som har värmepump, enligt SCB,

och antalet värmepumpar som sålts perioden 1980-, enligt Svenska Värmepumps- föreningen.

• Antal hushåll som har fjärrvärme skiljer sig åt mellan vad SCB och vad Värmegles

redovisar.

Mätfel hos småbostadshus

Att det är så pass få hushåll som undersöks innebär att det kan vara en differens mellan det ”sanna värdet” och det som observerats. Värt att notera är att SCB inte har undersökt ett eventuellt mätfel i sin studie av småhus.( (SCB, EN16 SM0201)

Mätfel hos flerbostadshus och lokaler

Det är framför allt tre typer av mätfel som förekommer hos flerbostadshus och lokaler; de är area-, förbruknings- och ombyggnadsår-relaterat.

Arean har en tendens till att överskattas, beroende på att uppgiftslämnaren anger förvaltningsenhet istället för arean för de utvalda fastigheten eller att bränsledebiteringsarean anges istället för den verkliga. Förbrukningen kan vara fel beroende på att fel period avlästs eller att den inköpta mängden redovisas istället för den förbrukade. Det händer även att uppgiftslämnaren angett ombyggnadsår istället för byggår, med följd att de hus som byggts efter 1975 förbrukar mer än de faktiskt gör eftersom äldre hus även kan ingå. (SCB 03 EN16 SM0203; SCB EN16 SM0303;)

Slutsatser

Användandet av sekundärkällor medför en rad problem som på något jag på något sätt behöver ta hänsyn till, förmodligen med olika känslighetsanalyser. Nedan listas olika tänkbara felkällor:

122 Stratifierat urval innebär att populationens element (enheter) delas in i (stratifieras) i grupper av element, kallade strata. Ur varje grupp dras sedan ett slumpmässigt antal av elementet.

Tänkbara problem vid användandet av sekundärdata

Johan Klasson

o SCB:s energikartläggning av Sverige är ett delsyfte för avhandlingen. o Avhandlingens och SCB:s gränser överensstämmer inte.

I rapporten visas att SCB har en snäv gräns på biobränsleeldning i kombination med något annat uppvärmningssätt. Olika uppvärmningssätt redovisas på Sverigenivå i SCB medan studiens område är Mälardalen. Pga. av regionala skillnader kan detta medföra att vissa värmeslag är över- respektive underrepresenterade.

o Bortfallsfel – enkäter har inte besvarats: 20-25% av samtliga enkäter har inte besvarats. Risken är därför stor att det kan

förekomma avvikelser mellan de som har besvarat enkäten och målpopulationen.

o Urvalsfel – urvalet är inte representativt med målpopulationen.

Främst två fel finns i avhandlingen som pekar på ett snett urval, antalet värmepumpar är förmodligen för lågt i SCB:s statistik i förhållande till andra statistiska data. Antalet småhus med fjärrvärme är förmodligen också felaktigt.

o Mätfel

– inga studier har gjorts

på småhus

Trots få enkäter (6600 över hela Sverige) har ingen studie gjorts mellan det sanna värdet och det skattade värdet på småhus.

Källförteckning

Böcker:

Churchill Jr. Gilbert A., Marketing research, methodological foundations -seventh edition, 1999, The Dryden Press Orlando, ISBN: 0-03-023816-1

Henning Dag, Optimisation of Local and National Energy Systems – Development and Use of the MODEST Model, Energi System Linköpings Universitet, Unitryck/Linköpings Tryckeri AB, Linköping, ISBN: 91-7219-392-1

Lekvall. Per och Wahlbin. Claes, Information för marknadsföringsbeslut – tredje upplagan, 1993, IHM Förlag AB, Högbo Grafiska AB Göteborg, ISBN:91-86460-64-1

Internet och databas-källor:

Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler kan hämtas från: http://www.scb.se/templates/publdb/katLista.asp?id=2125&area=EN&date=all&selPubtyp e=all

Energistatistik för småhus 2001 - EN 16 SM0201, Statistiska Centralbyrån och Energimyndigheten, ISSN 1404-5869

Energistatistik för flerbostadshus 2002 - EN 16 SM0303, Statistiska Centralbyrån och Energimyndigheten, ISSN 1404-5869

Energistatistik för lokaler 2001 - EN 16 SM0203, Statistiska Centralbyrån och Energimyndigheten, ISSN 1404-5869

ExternE – information om externa kostnader kan laddas ned från http://externe.jrc.es/. Besökt den 2004-10-01

Tänkbara problem vid användandet av sekundärdata Johan Klasson

Systemanalys och bilsamhället – en granskning av trafiken i det moderna samhället Martin Hultman

Systemanalys och bilsamhället – en granskning av trafiken i det moderna

samhället

Martin Hultman Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet

Inledning

I det moderna projektet, eller – som Anders Gullberg påpekar i sin artikel Bilen som första statsmakt – den tredje långa expansionsvågen i den kapitalistiska världsekonomin, har bilismen tillsammans med elektrifieringen varit en omformande och pådrivande kraft (1990:62). Bilismen har i ljuset av detta alltid varit omdebatterad. Ända sedan 1900-talets början har kontroverser utspelats på dess spelplan, men på grund av att bilen redan från början introducerades som ”[…] ett tecken på framgång, framstegsanda och virilitet” påpekar Gullberg att bilen inom det moderna projektet har etablerats som en frihets- och framstegssymbol (1990:62). Att bilen är en del av materialiserandet inom den tredje långa kapitalistiska vågen är en övertygelse som dess företrädare, såväl som dess kritiker är överens om. Som historiken Paul Johnson, en ivrig företrädare för bilen uttrycker det om vad som hände när vårt konsumtionssamhälle uppstod, ”Kärnan av uppsvinget i konsumtion utgjordes av privat transport” (83/91:280). Bilen kan i skenet av detta inte förstås som en avskild eller enskild artefakt som svarar mot ett oberoende behov hos människan, utan en del av en större helhet, nämligen bilismen och det moderna projektet.

I denna artikel har jag tänkt studera hur ett systemanalytiskt angreppssätt till bilismen kan se ut och vilka fördelar samt nackdelar det finns med en sådan tankeram. Ambitionen är att visa på kritiska punkter i systemanalystänkandet och relatera dessa till hur frågor lösts i relation till bilismen. Jag antar i essän ett granskande tonläge eftersom jag anser att möjligheten att förstå bilismen måste breddas och inte handla om reduktionism. Detta granskande tonläge kan kanske ibland uppfattas som alltför ensidigt och anklagande. Men ibland kan också ett sådant kritiskt perspektiv se saker som inte uppfattas av andra perspektiv.

Bilismens svenska historia

Bilismen har alltid varit föremål för kontroverser men processen där bilen laddas med symboler för framsteg och tillväxt har haft ett starkt grepp om utvecklingen under 1900- talet. Det har varit en process där samhällets toppar introducerade bilismen som ett ideal av modernitet, teknik samt framsteg och lät de lägres önskan om att vara normala och framgångsrika skapas genom bilismen, säger Svante Beckman (1990:62).

Bilismens ideologi Emin Tengström som bland annat har forskat om bilismen, menar i sin artikel

Bilsamhället:Bilens makt och makten över bilismen att bilismen har bidragit till att omforma den industrialiserade människans uppfattning om vad som är normalt vad avser förflyttningar och detta en utveckling där företag och stat i Sverige under 1900-talet gått

Systemanalys och bilsamhället – en granskning av trafiken i det moderna samhället Martin Hultman

hand i hand. Studier av propositioner och lagstiftning visar att ”Från politiskt håll gjordes aldrig något allvarligt försök att hålla tillbaka bilismen” (1990:13). Istället påvisar Tengström att bilismen av politiker samt industrin har kopplats samman med andra starkt positiva ideal som demokrati och frihet (1990:14). Den positiva bilden av bilismen har konstruerats som en sammanhållen ideologi, främst uppburen av Socialdemokratin stödd av partierna höger ut på den politiska skalan samt den privata industrin där:

demokrati + tillväxt + arbetarnas intressen = bilismen

I denna ideologiska konstruktion har ”[…] motororganisationerna i regel sökt att undanröja olika upplevda hinder för vad de beskrivit som bilismens ’naturliga’ utveckling (Tengström 1990:31). Denna ’naturliga’ utveckling, eller kanske snarare en inveckling och sammanflätning av fler och fler delar, är alltså vad som skapats genom en specifik ideologi som innebär, i korthet, att fler bilar är detsamma som en bättre demokrati. Motororganisationerna har i Sverige fungerat som lobbyorganisationer för industrin och mycket aktivt medverkat i försöken att övertyga resten av samhället om bilens förträfflighet jämfört med andra transportmöjligheter. I trafikplan 1960 skedde detta i motsats till vad som var fallet vid denna tid nämligen trots att ”[...] huvudelen av arbetsresorna och i synnerhet de till innerstaden antogs företagna med kollektiva transportmedel är de föreslagna investeringarna och ingreppen i landskap och bebyggelse mycket omfattande” (Gullberg 1990:75). Bilismen etablerade alltså vad som inom ekonomisk historia brukare betecknas som ett utvecklingsblock där en lång rad verksamheter som exempelvis bostäder, hushållskrediter, förändringar i lönearbete, mentalitet och livsstil förändras i dess spår (Gullberg 1990:63). Denna ideologi har också inkluderat bilismen som stadsbyggnadsideal vilket gör att beteckningen bilsamhället kanske inte längre ter sig speciellt underligt. Som Gullberg uttrycker det ”Bilens makt handlar med andra ord om hur den förändrar våra liv både genom att (mera direkt) påverka det vi gör och det vi tänker och (mera indirekt) våra möjligheter och tvångslägen att handla och att tänka på olika sätt” (1990:59). Genom att se den stora bilden av bilismen förvandlas ‘det enskilda valet’ att köpa bil till något lite mer komplicerat. Jag skulle till och med föreslå tolkningen att den stora bilden gör det omöjligt att prata om ett enskilt val som skulle bygga på en individuell efterfrågan. Den stora bilden gör det dock möjligt att placera in artefakten bilen som en del av en hel ideologi, en ideologi som dock varit kontroversiell och inte självklar varken nu eller tidigare.

Kritiken mot bilismen vinner mark Bilismen har som sagt var alltid varit kontroversiellt och i slutet av 60-talet ökade

protesterna återigen. Organisationer som Alternativ Stad bildades med en vision om en stad där människan var i centrum som skapande varelse istället för bilen och kommersialismen, enligt trafikforskaren Ulf Stahre (2004:173). Människor som fått nog av den funktionella planeringen som hade satt bilen och kommersialiseringen av stadskärnorna i främsta rummet, formulerade nu en annan tanke om vad staden skulle vara till för. Många uppmärksammade och uttrycksfulla aktioner följde. Bland annat organiserades cykeldemonstrationer, bildandet av Mammons barn som höll möten i köpcentrum för att påvisa de religiösa inslagen i shoppingen och den bärbara bussen som en informationscentral för kollektivtrafik (Stahre 2004:138ff).

Systemanalys och bilsamhället – en granskning av trafiken i det moderna samhället Martin Hultman

Konsekvenserna av människornas protester blev stora och visar vid en historisk återblick på vilka möjligheter organisering har. Bland annat framfördes krav på en stadsplanering där stadens medborgare fick större inflytande. Detta fick till följd att under 1973 och 1974 pågick det mycket omfattande så kallade Trafikrådet där ett stort antal medborgare deltog i formuleringen av en ny trafikpolitik. Ytterligare en konsekvens av protesterna mot bilismen blev att inga nya stora trafikleder byggdes i Stockholm mellan 1970 och 1990 (Stahre 2004:297).

Bilismens återkomst i (ny)gammal skepnad Som svar på kritiken mot bilismen som formulerades på 1970-talet initierade

motororganisationerna två massiva annonskampanjer i slutet av 70-talet och början av 80- talet (Tengström 1990:38f). När 90-talet började så menar Stahre att kritiken mot bilismen har fått dra sig tillbaka och det var ”Ganska påfallande är att det i stort sett saknades ett ifrågasättande av storstadstillväxten i sig [av 90-talets miljörörelse], en skillnad jämfört med det sena sextiotalets och det tidiga sjuttiotalets stadsmiljödebatter” (Stahre 2004:31). Samtidigt, menar Stahre att hänsynen till miljön har förskjutits på ett avsevärt sätt vilket innebär att nya trafikleder inom Stockholm redan från början projekterades att ligga i tunnlar (Stahre 2004:45).

Även den stora kommunikationsutredningen som presenterades 1998 (KomKom) var i sin ambition påverkad av 70-talets kritik mot bilismen. Carl Melin påpekar i avhandlingen Makten över trafikpolitiken där han analyserar KomKoms tillkomst genom intervjuer med

de deltagande aktörerna, analys av massmedia och dokument samt deltagande observationer att ”I direktiven markerades det tydligt att framför allt miljöhänsyn skulle vara en utgångspunkt i utredningens arbete” (Melin 2002:125). Melin menar att KomKom utredningen visar att det finns åtminstone två relevanta konflikter inom trafikpolitiken. Dels handlar det om konflikten mellan transporter som motiveras på ekonomiskt rationella grunder och miljön, dels om regional balans och miljö (Melin 2002:51). Dessa båda konfliktområden blev tydliga när utredningsprocessen kom igång. Bland annat visar Melin

genom att intervjua vägföreningens 123 ordförande att deras projekt ”Sverige i rörelse” - som bland annat inkluderade en omfattande reklamkampanj där den (ny)gamla

ideologiska konstruktionen av demokrati+tillväxt+arbetarnas intressen=bilismen återigen formulerades - handlade om att stoppa eller omformulera de ursprungliga direktiven totalt. Under den mest intensiva utredningsperioden arbetade 7-9 personer heltid åt lobbygruppen med dessa frågor (Melin 2002:132). Följden av detta arbete blev bland annat att massmedia under utredningsfasen dominerades kraftigt av pro-vägintressen både

i debattartiklar men framför allt i redaktionellt material. Melin säger att ”I över 86% av de artiklar som hade en tydlig tendens gynnade detta vägsidan” (Melin 2002:221).

Som en sammanfattning av sin avhandling skriver Melin att den slutgiltiga propositionen mest betonade den privata industrin på bekostnad av miljön. Allra tydligast var detta i fallet med dieselskatten. Höjd dieselskatt var ett av de förslag som framfördes som viktigt

i direktiven för utredningen. Men dieselskatten höjdes inte och detta var även det förslag som bilintressena utförde mest lobbying emot. Privatiseringen av den långväga

123 En organisation som idag leds av bland annat Kjell-Olof Feldt och härbärgerar i princip hela den privata transportsektorn. Deras tidning Sverige i rörelse har tagit namnet från den kampanj som startades i mitten av

90-talet. http://www.vagforeningen.se/ 22/9 2004 kl.14:52

Systemanalys och bilsamhället – en granskning av trafiken i det moderna samhället Martin Hultman

busstrafiken var en annan fråga som avgjordes till fördel för avregleringsideologin (Melin 2002:222). Melin påpekar att massmedia och dessa samspelspartner reklamen hade spelat stor roll. Han menar att ”Vägintressena hade lyckats skapa ett sådant opinionstryck [mot höjning av dieselskatt] att en sådan eventuellt kunnat leda till stora väljarförluster” (Melin

2002:226). 124 Melins beskrivning av tillkomsten av den nya kommunikationpropositionen visar att ett stort antal aktörer försökte påverka politikerna genom framför allt informella

påverkansmetoder. En mycket stor andel av detta arbete bedrevs enligt Melin genom massmedia, genom ett systematiskt och genomtänkt lobbyarbete från vägintressenas sida innehållande debattartiklar, nyhetsartiklar samt reklamkampanjer (Melin 2002:227).

Bilismens konflikfyllda kärna

I två avhandlingar skrivna av Sofie Storbjörk och Karolina Isaksson har kontroverser kring etableringen av vägar utforskats. Båda avhandlingarna påvisar de ständigt aktuella konflikterna i bilismens kärna. Båda påvisar att det handlar om olika visioner om framtiden som kan förstås på lite olika nivåer (Isaksson 2001; Storbjörk 2001).

En av konfliknivåerna är mellan olika möjligheter att framföra sina argument mot bilismen. Isaksson har studerat konflikterna kring det så kallade Dennispaketets nya motorvägar i och kring Stockholm, vara eller icke vara under 1990-talet. Hon säger att konflikterna påvisade att prioriteringsordningen mellan innerstad och ytterstad var tydlig och innebar att stockholmsregionens centrala delar fick mer uppmärksamhet samt ensidigt fokuserades. I förlängningen innebar detta att trots vetskapen om att motorvägar skapar mer trafik formulerades inte problemet som mer total trafik, utan problemet som skulle lösas var att mindre trafik skulle hamna i innerstaden (Isaksson 2001:242). Denna prioriteringsordning gjordes på grund av att ”[...] det var de välbeställda stads- och regionsdelarnas miljö som ägnades störst uppmärksamhet och engagemang” (Isaksson 2001:244). Avgaserna kunde ges olika innebörder och spela olika roller om de släpptes ut

i de centrala delarna eller i förorterna. Enligt Storbjörk, som studerat konflikten kring planeringen av riksväg 50 vid Vadstena, uppvisar även den konflikten formuleringmotsättningar. Där handlade det om att kommunledning, företagar- och köpmannaföreningen var överens om att vägen var positiv för bygden medan en tidigare anonym allmänhet som argumenterade utifrån miljöhänsyn motsatte sig byggandet (Storbjörk 2001:243).

Den stora konflikten som både Storbjörk och Isaksson påvisar är mellan ekonomisk, reduktionistisk samt funktionell syn på plats och utrymme i kontrast till en syn på utrymme som en plats med särskild identitet, historia, helhet och miljövärden (Storbjörk 2001:243; Isaksson 2001:244ff). Olika aktörer gjorde alltså anspråk på samma landskap och försökte att formulera detta landskap i de termer som skulle möjliggöra att deras egna vision skulle bli den som beslut togs utifrån.

I båda fallen tvingades de som argumenterade utifrån helheten och miljön till att spela på den reduktionistiska planhalvan. I fallet med Dennispakatetet innebar detta att den grundläggande kritiken mot bilismen utdefinierades som ickerelevant medan den kritik som byggde på samma logik som den överordnade, alltså reduktionistiska argument, fick

I detta sammanhang kan det vara intressant för läsaren att dra sig till minnes hur den offentliga diskussionen gick för ett par veckor sedan när regeringen föreslog ökad bensinskatt med 25 öre/litern.

Systemanalys och bilsamhället – en granskning av trafiken i det moderna samhället Martin Hultman

mycket uppmärksamhet, bland annat i massmedia (Isaksson 2001:249). I exemplet med väg 50 innebar det att de samrådsgrupper som bildades för att diskutera konflikten ledde till att frågan formulerades utifrån en systemanalytisk agenda vilket innebar att värderingar som utgick från ett annat sätt att tänka om plats och miljö än det reduktionistiska inte fick plats (Storbjörk 2001:250). Storbjörk menar att ”[...] i detta avseende kan samrådsgrupperna ses som ett försök att tona ner planeringens värdekonflikter, som ett försök att homogenisera och reducera kampen om rummet” (Storbjörk 2001:250).

Det så kallade enskilda valet att skaffa bil på ekonomiskt rationella grunder (ett grundantagande i systemanalytiskt tänkande), stöter på patrull som förklaringsmodell för varför människor skaffar, använder och vill ha en bil om man intresserar sig för bilismens historia. I en svensk kontext har bilen kopplats samman med demokrati och tillväxt vilket inneburit att de ledande politiska och kapitalintressena samverkat så att naturen och värderingar har omformats och sammanfogats till ett bilsamhälle. Konflikterna om bilismen och dess konsekvenser är ständigt närvarande. Under 70-talet verkar ett kritiskt perspektiv vunnit mark som omformulerade vissa centrala delar av den rådande ideologin men under 90-talet verkar detta kritiska perspektiv återigen backat samtidig som konflikterna återkommer igen och igen mellan ett reduktionistisk ekonomiskt perspektiv och ett perspektiv där platser har särskild identitet, historia, helhet och miljövärden.

Hur kan vi då förstå ett systemtänkande i denna kontext? Vilka möjligheter har systemtänkande haft och har för att förstå, analysera och hantera bilismen?

Systemanalys och bilismen

C.West Churchman början sin bok Systemanalys med ett antal exempel på situationer där systemanalys bör beaktas. Han tar bland annat upp politiska striden mellan duvor och hökar angående Vietnamkriget som han anser på ett enkelt sätt kan klaras ut om en systemanalytiker kallas in som medlare (1968:14). Ett annat exempel på systemtänkande som Churchman tar upp är trafiken. Han anser att ”Behovet av hjul är kanske en av de viktigaste orsakerna till stockningarna i trafiken och olägenheterna med den nuvarande bilen” (1968:21). I hans analys av bilismen bryter han ner bilen till vad han anser vara dess funktion, nämligen att ”[…] en bil är ett mekaniskt medel för att transportera ett antal personer från en plats till en annan till en viss bestämd kostnad” (1968:21). Utifrån denna funktion anser han sedan att man bör tillämpa logiken och en vetenskaplig metod för att underlätta trafiken och undvika stockningar.

För att kunna rationalisera ett system och underlätta dess tillväxt ställer Churchman upp fem väsentliga problem om ett systems innehåll (1968:35):

1. Målsättningar och prestationsmått för systemet i sin helhet måste identifieras

2. Hur ser systemets omgivning ut? Vilka är det fasta restriktionerna?

3. Vilka är systemets resurser och hur stora är dessa?

4. Vilka är systemets komponenter?

5. Hur ser ledningen av systemet ut?

Systemanalys och bilsamhället – en granskning av trafiken i det moderna samhället Martin Hultman

Den ideologi som genomsyrat och samspelat med ett systemanalytisk sätt att formulera bilismen har haft tillväxt som sitt målsättning och prestationsmått för systemet som helhet. En tillväxt som inneburit att fler bilar har ansetts positivt. De fasta restriktionerna, i Churchmans ögon, verkar ständigt ha omformats. Mer mark har tagit i anspråk och mer avgaser har släppts ut i luften. Likadant gäller systemets resurser som under bilismen ständigt verkar utvidgas. När det gäller systemets komponenter går det enkelt att identifiera bilen som en komponent i en systemanalytisk modell. Ledningen av systemet har varit en sammansättning av industri och politiker. När bilismen förstås utifrån en systemanalytisk problemformulering ser vi att de båda kan sammansmälta både i analysmetod och förändringsambition. Bilen kan enkelt studeras som en funktionell artefakt som ska ta oss från en plats till en annan där mängden förflyttningar ger upphov till mer tillväxt i BNP termer, eftersom BNP mäts i ökat antal transfereringar (Hermele 1995:47).

Ett systemanalyskt tänkande har varit framgångsrik när det gäller bilismen. Bilismen ökar ständigt i antal bilar samt olika näringsgrenar som är beroende av dem. Sedan 50-talet har bilismen inkluderat nya boendemiljöer, stormarknader, pendling samt vårt förhållande till väder och vind i den mentalitet som bilismen ständigt omskapar (1990:63). Denna framgång har i förlängningen inneburit att Sverige, enligt Svante Beckman, betraktas i olika statliga utredningar gjorda på 1980-talet som ett bilsamhälle.

Frågan är dock hur väl ett systemanalytiskt angreppssätt stämmer med verkliga konflikter kring bilismen, om systemanalys kan medverka till en förändring som inte innebär tillväxt samt om systemanalysen verkligen kan försvara den rationaliseringspotential den säger sig

ha.

Värderingar och politik – Systemanalysens blinda(nde) fläckar

Det systemanalytiska tänkandet bygger på en ekonomisk grund och har svårt att ta sig ur dess förutsättningar. Enligt Churchman blir därför demokrati och politik problem för en systemanalytiker. Han menar att: ”Det behöver inte särskilt framhållas att vår systemanalytiker är antipolitisk helt enkelt därför att politiken så ofta lägger hinder i vägen för hans rationella konstruktioner” (1968:46). Men samtidigt som Churchman försöker framhålla att systemanalytikern ogillar politik så är nog systemanalysen beroende av politik eftersom möjligheten att utföra analyser alltid är beroende av de idéströmningar som finns i samhället. Ett exempel på det är hur bilismen kunde analyseras utifrån ett systemanalytiskt schema från 1950-talet och framåt medan det blev mindre trovärdigt att genomföra dessa analyser under 70- och 80- talet då andra värderingar än bilismens ständiga tillväxt gjorde sig påminda.

Målproblematik Systemanalysen är tänkt att kunna användas för att optimera ett system. Churchman tar

som exempel alkoholproblemen i USA för att visa på möjligheterna med ett systemtänkande. Här syns målproblematiken tydligt. För att kunna optimera ett system krävs det först att de olika delarna i systemet omvandlas så att de passar in i det system som forskaren ska studera. Alkoholproblemet måste också kunna mätas och därför

Systemanalys och bilsamhället – en granskning av trafiken i det moderna samhället

Martin Hultman

omformulerar Churchman problemet med alkohol till att bli ett arbetarproblem. Det Churchman menar sig kunna mäta blir inte hur hälsan förbättras utan hur många fler timmar som arbetarna kan vara på jobbet (1968:79ff). För att kunna passa in i systemanalytikerns ekonomiska rationalitet måste alltså ett hälsoproblem omformuleras som ett ekonomiskt problem främst för att den ekonomiska rationaliteten kräver en ständig ökning i sin logik.

Detta kan också förklara varför systemanalyser har fungerat så bra som stödjande för bilismen. Att kunna lägga in olika faktorer i en modell och optimera följden är enkelt att formulera så länge det handlar om tillväxt. Som Churchman sa handlar det om att ta väck hindren för de stockningar som bilismen orsakar. Om målet istället är att bejaka stockningarna som symptom på ett felaktigt transportmedel, har systemanalysen svårt att fungera. Detta på grund av bland annat analysproblematik samt rationaliseringsproblematik.

Analysproblematik För en systemanalytiker måste det analyserade systemet delas in i olika komponenter som

kan jämföras inbördes för att kunna optimera systemet. Det innebär att ett pris måste sättas på människors liv och miljön. Detta är inget problem enligt Churchman. Han säger att ”För humanisten kan det te sig krasst att sätta en siffra på förlusten av en lem eller ett huvud, men för systemanalytikern är det den enda praktiska metoden att ta hänsyn till de ogripbara aspekterna av ett system” (1968:38). Detta resonemang kan låta logiskt och det enda möjliga, men problemet är här tudelat. Dels så tenderar alltid människoliv att värderas mindre i ekonomiska modeller än vad som är fallet i undersökningar av attityder. Dels så värderas ofta människoliv inkonsekvent med tanke på olika teknologier och i olika historiska epoker. Exempelvis är ett människoliv värt 14,2 miljoner enligt Vägverket medan Statens Strålskydds Institut värderar ett människoliv till någonstans mellan 5-25 miljoner, mellan tummen och pekfingret (Hultman 2003:36). Men den allvarligaste frågan är nog att systemanalytikern inte kan handskas med en kostnad som är oändlig vilket den så kallade växthuseffekten verkar vara.

Rationaliseringsproblematik Ett underliggande antagande i systemanalystänkandet är att det går att rationalisera ett

givet system, en rationalisering som inte får några andra konsekvenser än att rationalisera det ’frysta’ systemet. När det gäller bilismen kan vi med, tanke på bränsleförbrukning, se att denna rationalisering av ett givet system inte fungerar. Om vi antar att bilindustrin genom regleringar, högre bensinpris samt skatter och lagar varit satta under press att sänka bensinförbrukningen i den enskilda bilen sedan 1970-talet formulerar Christian Azar och Kristian Lindgren utvecklingen följande sätt utifrån internationell forskning (IEA 1997):

In the past 30 years most technological advances in the car industry have actually been ’consumed’ in the form of heavier vehicles, higher acceleration performance, etc. By way of comparision, the energy intensity between 1970 and 1994 (MJ/person-km travelled by car) increased in Europe (average value for eight European countries) and Japan by 0,2 percent and 0,5 percent per year respectively, and decreased in the US by 0,9 percent per year (Azar & Lindgren 2001:451).

Systemanalys och bilsamhället – en granskning av trafiken i det moderna samhället Martin Hultman

Max Åhman har i sin avhandling Cars in transition, där han gör ekonomiska och naturvetenskapliga extrapoleringar i olika modeller för att sia in i framtiden med hjälp av ett kostnad-nytta tänkande, också han intresserat sig för bränsleförbrukningen i den enskilda bilen. Enligt hans siffror (också från IEA men senare, nämligen 2003) har nya enskilda bilar producerats med i genomsnitt högre bränsleförbrukning än tidigare år mellan 1985 och 1995 i Sverige, Japan och Tyskland. Samma siffror visar dock att bränsleförbrukningen har gått ner ganska ordentligt för nyproducerade bilar från och med 1997 och framåt i alla studerade länder förutom USA (Åhman 2003:5). Han visar också genom siffror från OECD att oljekonsumtionen för transportsektorn påvisar en kontinuerlig ökning från 600 (Mtoe) till 1200 från 1971 till 2000 (Åhman 2003:7).

Ett problem med en systemteoretisk rationaliseringslogik uppdagas här på två nivåer. Först och främst verkar inte en minskad bensinförbrukning kunna nås genom att optimera motorerna. För det andra verkar inte en minskad förbrukning i det enskilda fallet, bilen, spela någon roll i ett större perspektiv, bilismen. Bilismen är här inget undantag. Det är till och med så, enligt Khazzoom-Brookes postulat, att alla former av tekniska energieffektiviseringsåtgärder leder i långa loppet till ökad energiförbrukning. Horace Herring skriver att ”The Khazzoom-Brookes postulate, first put forward by the US economist Harry Saunders in 1992, says that energy efficiency improvements that, on the broadest considerations, are economically justified at the microlevel lead to higher levels

of energy consumption at the macrolevel than in the absence of such improvements”. 125

Hur analysera bilismens räddning, förändring eller slut?

Bilismens historia är historien om den tredje kapitalistiska vågen. De val som sker idag av transporter är beroende av hela den historia av stadsplanering, ideologiskapande och vanor som har blivit följden av att bilismen framställts som en symbol för framgång och lycka. Samtidigt som framtida transporter är beroende av denna historia, finns det möjligheter till förändring. Konsekvenserna av sjuttiotalets protester mot bilismen bevisar detta. Bildandet av organisationer som Alternativ Stad, det omfattande Trafikrådet samt exempelvis byggandet av cykelleder istället för trafikleder är följder som är intressanta att studera. Onekligen har planeringen av staden och därmed bilismen förändrats på grund av detta. Men bilismen fortsätter samtidigt att välla över oss.

Systemanalys som metod anser sig kunna användas för att optimera ett system där forskaren skapar komponenter, dess relation, systemgräns samt systemets omgivning. Exemplet med bilismen visar dock att systemanalysen stöter på ett antal problem både vid målformulering, analys samt rationaliering. Målformuleringen är problematisk eftersom systemanalysen alltid måste optimera ett mål i ekonomiska termer samt den underliggande idén om tillväxt i systemet. Analysen är problematisk på grund av att enheterna alltid måste vara jämförbara. Det passar bra ihop med bilismen och optimeringen av denna, men rimmar illa när miljöproblem som växthuseffekten med oändliga kostnader gör sig påminda. Rationaliseringen uppvisar svagheter på grund av att systemanalysen inte tar hänsyn till att rationalieringen av det ‘frysta’ systemet får konsekvenser som inte befinner sig inom systemet. Byggandet av en ny motorled innebär inte att planerarna löser trafikproblemen utan att ytterligare trafik skapas.

125 http://technology.open.ac.uk/eeru/staff/horace/kbpotl.htm 6/10 2004 11:08

Systemanalys och bilsamhället – en granskning av trafiken i det moderna samhället Martin Hultman

Om bilismen går mot en förändring eller mot sitt slut är inte lätt att sia om. Men slutsatsen av denna essä är att en systemanalys av bilismen inte medverkar till någon lösning av problemen med ökande bilism. Snarare är det så att en systemanalys förblindar oss från att se problemen och möjligheterna.

Referenser

Azar, Christian & Lindgren, Kristian, “Low carbon dioxid emissions and no nuclear power” i Silverra, Semida (2001), Building sustainable energy systems, Svensk byggtjänst, Energimyndigheten

Beckman, Svante red. (1990), Makt, media, miljö, Stockholm:Carlsons bokförlag

Churchman, C.West (1968), Systemanalys, Stockholm:Raben&Sjögren

Gullberg, Anders ”Bilen som första statsmakt” i Beckman, Svante red. (1990), Makt, media, miljö, Stockholm:Carlsons bokförlag

Hermele, Kenneth (1995), Ekonomerna, tillväxten och miljön, Stockholm:Carlssons

Hultman, Martin (2003), Att förstå risker, Arbetsnotat vid Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet

Isaksson, Karolina (2001), Framtidens trafiksystem? Linköpings studies in art and science, Avhandling

Melin, Carl (2002), Makten över trafikpolitiken,Uppsala Universitet, Avhandling

Paul Johnson (83/91), Moderna tider, Viborg:Timbro/Ratio

Storbjörk, Sofie (2001), Vägskäl, Linköping studies in art and science, Avhandling

Tengström, Emin,”Bilsamhället:Bilens makt och makten över bilismen” i Beckman, Svante red. (1990), Makt, media, miljö, Stockholm:Carlsons bokförlag

Åhman, Max (2003), Cars in transition, Lund Universitet, Avhandling

Övriga källor http://www.vagforeningen.se/

http://technology.open.ac.uk/eeru/staff/horace/kbpotl.htm