National Innovation System som system

National Innovation System som system

McKelvey har gjort en genomgång av några NIS-teoretikers analytiska redskap och berör bland annat rimligheten i betydelsen av att ha nationen som system i en internationell värld. Det går i stora drag att se två analytiska problem i systemsynen. En nation kan ofta vara väldigt heterogen och de faktorer som studeras kan på grund av dess immaterialitet

33 McKelvey, M, 1991, s 3 ff 34 McKelvey, 1991, s 19 35 http://www.vinnova.se/main.aspx?Id=77481049-E5A6-4A85-BAC6-7D8868E16081 36 Pavitt, K, 1999, s xvii

System och National Innovation Systems Anders Hansson

vara svåra att avgränsa till en isolerad nation. Peter Katzenstein argumenterade redan när perspektivet var i sin vagga för att nationen endast var en lämplig avgränsning i socialistiskt inspirerade stater där staten, kapitalet och arbetskraften har ett tätt samarbete. Han menade vidare att rimligheten i systemavgränsningen avtar i och med internationaliseringen av arbetskraft och nationellt samarbete. Katzenstein påpekar även att avgränsningen blir mer komplex i takt med fler multinationella företag som aktörer, där innovationssystemet i ett land kan påverka det multinationella företaget i ett annat och därigenom även innovationsklimatet i detta land. Generellt så är detta ett fenomen som inte förnekas i NIS-kretsar, däremot så skapar det oundvikligen problem. Kanske delvis som ett sätt att hantera detta problem så ges möjligheterna att genom institutionell förändring påverka innovationssystemet stor uppmärksamhet liksom att politiska aktiviteter i ett land oundvikligen påverkar nationens medborgare och företag. McKelveys

slutsats är ändå att nationen i huvudsak är en lämplig analysnivå. 37

Jamison har enligt McKelvey utgångspunkten att teknisk förändring drivs av två interagerande fenomen, teknikens inneboende kraft och hur denna teknik tolkas och hanteras i olika kulturella kontexter. I dessa analyser läggs stor vikt vid nationella kulturella förhållanden och det faktum att företag kan vara multinationella bortses från. I Jamisons modell bestående av tre analysnivåer omfattas makro-nivån exempelvis endast av nationen. Däremot förnekas inte teknikens internationella karaktär, tvärtom så betraktas den som internationellt spridd och homogen men den anses reagera med respektive nations lokala kulturella förhållanden. De nationella förhållandena i sig är med andra ord

tydligt avgränsade. Nationen utgör främst en gemensam historisk och kulturell miljö. 38

McKelvey menar att Lundvall har ett tydligt nationell perspektiv och ställer nationella olikheter samt innovativ kapacitet mot varandra. I dessa studier är utbytet av kvalitativ information, kommunikation mellan företag samt banden mellan företag och sektorer i en nation de centrala studieområdena. Dessa faktorer, som är grogrunden för innovationer, anses vara inordnade i en unik nationell struktur vilka antas ha skapats av nationens institutioner och ekonomiska struktur. I huvudsak likställer Lundvall analytiskt nation med

nationens ekonomi. 39

Till skillnad från ovan nämnda teoretiker studerar Porter i första hand industriella kluster, relaterade företag. Det han finner vara av störst intresse är hur olika branscher i en nation och hur specifika multinationella företag utvecklas beroende på nationell kontext. I sin analys ställer Porter upp ett stort antal nationsspecifika faktorer och analyserar hur dessa har påverkat utvecklingen av en nations industristruktur. De studerade företagen är oftast internationella, men Porter tillskriver ursprungsnationens miljö en väldigt stor betydelse. De frågor Porter försöker besvara rör ofta varför företag i vissa länder är framgångsrika medan andra inte är det. Porter genomförde exempelvis en stor studie över svenska förhållanden där företag exempelvis Scania analyserades och vars framgång förklarades med hård nationell konkurrens och bra tillgång till samarbetspartners inom relaterade branscher på hemmamarknaden. Det är med andra ord i huvudsak enskilda företag och branscher i en specifik nationell kontext som studeras. Innehållet i och vikten av den nationella kontexten är sedan beroende av vilka faktorer som är viktiga för just det

37 McKelvey, 1991, s 4ff 38 Ibid s 8ff 39 Ibid s 16ff

System och National Innovation Systems Anders Hansson

studerade företaget. Desto mer avancerad och specifik en faktor är, t ex välutbildade experter, desto mer nationellt bunden menar Porter att den är. Nationell tillgång till

basråvaror menar Porter inte har någon betydelse för företagsspecifik framgång. 40

Listan över vilken innebörd nationen som systemgräns ges och vilken vikt som läggs vid olika processer kan göras lång. Det främsta syftet med denna översiktliga genomgång var att visa att det råder långt ifrån enighet inom fältet kring hur nationen behandlas som system. Problemen som är relaterade till textens frågeställningar har redan berörts en aning men jag återkommer till dessa efter att gjort en mer specifik genomgång av hur system har hanterats och problematiserats i två inbördes ganska olika studier.

National Innovation System och förnybar teknologi

i Sverige

Bergek gör anspråk på att vara den första som applicerar NIS-perspektivet på ett energisystem i förändring. Inom ramen för avhandlingen behandlar Bergek olika aspekter av hur förnybar energiteknologi sprids, hindras och förstärks samt genomför dessutom en

jämförelse mellan Holland och Sverige med avseende på vindturbinsindustrin. 41

I avhandlingen introduceras följande definition av innovationssystem:

“Innovation systems consists of actors, markets, networks and institutions and, thus, of many other components than relative prices of different technologies. It is the character of such systems that we need to comprehend if we understand how an energy system is

transformed and how new industries emerge” 42

I studien är det teknologin som system som är det primära sudieobjektet, även om det görs en tydlig nationell uppdelning. Teknologi som system antas påverka och påverkas av flera olika system, inte enbart tekniska system utan även av juridiska system, kapitalsystem, regioner, nationer etcetera. Bergek menar att detta medför metodologiska problem, eftersom flera till karaktären så olika system är överlappade. För att hantera problemet introduceras därför begreppet ”funktion”. Enligt Bergeks resonemang har ett system nio funktioner, vilka sammantagna ska bidra till att uppnå systemets mål. Funktionerna är fritt översatt: identifiera problem, skapa kunskap, skapa motivation, bidra med resurser, vägleda, identifiera tillväxtpotential, anordna kunskapsutbyte, stimulera marknader och motarbeta motvilja till förändring. Med detta sätta att tänka menar Bergek att

systemgränsproblemen försvinner. 43 .

I de olika delstudierna läggs stor vikt vid hur institutioner och respektive nations myndigheter stöder de olika funktionerna. Myndigheters ansvar begränsas till att gälla den egna nationen medan teknologin och företag som bär fram teknologin anses vara gränsöverskridande. Bergek identifierar flera brister i de olika funktionerna och förlägger ansvaret för att justera dessa på branscher respektive myndigheter beroende på problemets

40 Porter, M, et al 1993 41 Bergek, 2002, s 3f 42 Ibid, s 19f 43 Ibid, s 21ff

System och National Innovation Systems Anders Hansson

karaktär. Att det just är problem det handlar om klargörs mot bakgrund av att systemets mål är att bli stort och tillväxtskapande. Vem som sedan sätter upp målen och hur denna process går till berörs emellertid inte. Vidare problematiseras inte funktionen ”motarbeta motvilja”, vilket vore på sin plats eftersom alla teknologiska system inte entydigt är av godo. Det teknologiska systemet, vars delar är utspritt i olika nationer, antas gynnas av tilltagande interaktion och utbyte inom systemet såväl med andra teknologiska system. Vid flertalet tillfällen finns de funktionsvådliga faktorerna i system på andra nivåer såsom kulturella system, vilket exemplifieras med det svenska kärnkraftstraumat.

Min tolkning av Bergeks hantering av system är att hon med sitt funktionstänkande anser sig överbrygga problemen med överlappande systemgränser. Nationen ges en tydlig gräns medan teknologin är gränsöverskridande. Hur pass väl den del av det teknologiska systemet i en viss nation fungerar analyseras genom en genomgång av de nio funktionerna. Sedan förläggs huvudansvaret att komma tillrätta med funktionsfelen i huvudsak på respektive nations ledning.