National Innovation System och postmodernistisk kritik

National Innovation System och postmodernistisk kritik

Den Amartya Sen-inspirerade Haider A. Kahn kritiserar, eller snarare problematiserar, teorier kring teknologi i allmänhet och ekonomiska teorier kring teknologi i synnerhet. Till att börja med ifrågasätter han hela grundvalen varpå NIS vilar, nämligen att teknologisk utveckling per automatik är något eftersträvansvärt och frihetsalstrande och bidrar med utveckling i vidare bemärkelse. Något förenklat kan hans kritik sammanfattas i ifrågasättandet av teoribildningar där ekonomisk tillväxt och teknologiska framsteg ses som huvudmålet och uppnås genom fria marknader, formell demokrati, högteknologi och ”westernization”. Han menar att dessa tankars genombrott knappast beror på intellektuella meriter utan snarare på frånvaron av konkurrerande visioner. I kontrast till de på modernitetstankarna vilande anspråken formulerar Kahn en vision om social frihet innehållandes olikheter med avseende på ras, genus och etnicitet. Det är med dessa

aspekter som mål som det teknologiska systemet ska utformas enligt Kahn. 44

Kahn hävdar även bestämt att NIS-perspektivet missgynnar utvecklingsländer eftersom att det är ett västerländskt perspektiv grundlagt på västerländska modernitetsvärderingar och därmed även formulerar problemen kring utveckling och teknologisk design därefter. Det saknar det holistiska perspektivet och kan även anklagas för att vara utformat för att analysera avancerade industrinationer. Kahn förnekar visserligen inte perspektivets styrka att analysera hur ett starkare innovationsklimat kan skapas i västerländska länder, men beklagar i samma andetag att NIS-perspektivet kanske har fått störst genomslagskraft där det är som minst lämpat - nämligen i utvecklingsländerna. Kahn gör empiriska undersökningar i Taiwan och Syd-Korea. Taiwan har till exempel i det närmaste total dominans (>50%) inom lejonparten av all högteknologisk informationsteknologi-hårdvara, vilket med ett NIS-perspektiv skulle betraktas som ett stort framsteg. Kahn slår däremot fast att exportframgångarna har låst fast företagandet på ett spår som i det närmaste

uteslutande exkluderar inhemska värderingar till förmån för en teknokratisk företagselit. 45

44 Kahn, 2003, s 335ff 45 Ibid, s 355ff

System och National Innovation Systems Anders Hansson

I sin artikel gör Kahn en utförlig genomgång av de båda ländernas förändring från jordbrukarsamhällen, vilket åstadkommits via ett ur ett NIS-perspektiv exemplariskt tillvägagångssätt – skattelättnader för expansiv exportindustri, vetenskapsparker, behehovsanpassad utbildning, främjat samarbete och teknikspridning över nationsgränsen etcetera. Lite fränt ger Kahn även uttryck för hur en renodlad NIS-tillämpning är blint i förhållande till barnarbete, miljöhänsyn och mänskliga rättigheter och hur dessa fenomen när de påtalas förklaras med att det är det nödvändiga priset man får betala för utveckling

och modernitet och att ha ett framtida samhälle som kan vältra sig i lyx och demokrati. 46

”As long as one focuses on narrow economic costs and benefits, tidy indicators of success and failure can be constructed” 47