Reflektioner inför tvärprojektet
Reflektioner inför tvärprojektet
Den studie vi tänker utföra för att analysera fältet bränsleceller i Sverige kommer främst baseras på textanalyser av ett antal tidskrifter. Utifrån dessa texter kommer en tolkning av diskursen formuleras som vi sedan kommer att försöka validera med hjälp av svaren från ett antal enkäter.
Avgränsning av diskursen är inte bestämd på förhand utan kommer att framarbetas under arbetets gång. Det vi tänker fokusera analysen på är hur och varför det stora intresset för bränslecellstekniken, den så kallade ”hypen”, har uppkommit samt hur diskursen kring bränsleceller ser ut idag. Intressant att analysera kan vara vilka andra diskurser som bränslecellsdiskursen åker snålskjuts på. Tillexempel kan man ana att diskursen om hållbar utveckling har bidragit med en del och så även växthusdiskursen, nationella diskursen (säkerhet) samt tillväxtdiskusen.
Efter att ha rört mig inom bränslecellsteknikssfären i drygt ett år har jag naturligtvis skapat mig en förförståelse för fenomenet bränsleceller. För att tydliggöra denna förförståelse, som oundvikligen kommer att färga både analysen och utformningen av enkätfrågorna, kommer både jag och Martin kort beskriva vad vi förväntar oss att hitta. Dessa beskrivningar kommer vi sedan ta med i den slutgiltiga rapporten så att den som läser den kan förstå varför vi dragit dom slutsatser och ställt de frågor vi gjort. Detta borde bidra till att vårt arbete blir mer genomskinligt.
Tvärprojektet är en kurs som löper under begränsad tid. Detta kommer att innebära att vi måste begränsa oss i materialet. Dels får vi begränsa oss till ett antal tidskrifter och dels måste vi begränsa oss i tid. Det vill säga, vi kan inte titta på tekniken och samhällets syn på den ända sen dess ”födelse” 1939. Vi har beslutat att försöka utröna ungefär när det stora intresset för bränslecellstekniken börjar och sedan göra nerslag i tiden med regelbundna tidsintervall fram till dags dato för att se hur diskursen växt fram och förändrats.
Möjliga konsekvenser av arbetet kan vara ökad förståelse för varför bränslecellstekniken lovordas och av vilka den gör det. Det kommer antagligen även påvisa huruvida detta är ett ”försäljningsknep” av forskare och industri som arbetar med tekniken, eller om det är en genuin tro på tekniken som ligger bakom intresset.
63 ”Livsvärlden = den oreducerade verkligheten. Den omgivning som är vår är inte blott summan av tingen omkring oss utan historiskt och kontextuellt konstituerad.” (från ref ]) [6
Diskursanalys som metod Maria Saxe
Resultatet kan användas för att stärka eller försvaga den rådande diskursen beroende på resultat. Det kan även användas till att frikoppla diskursen från påhängda diskurser och/eller genomskåda oönskade försök till diskursintegration. Ett exempel kan vara att kärnkraftsförespråkarna använder sig av förevändningen att kärnkraftsel behövs i ett introduktionsskede för vätgasproduktionen till bränsleceller för att motiver utbyggnad, eller att man använder tillväxt och ökad energianvändning som förevändning för att satsa på bränslecellstekniken.
Jag hoppas att jag själv kommer att använda mig av ”den rätt som alla människor principiellt har att intervenera i den demokratiska debatten” för att främja mina egna övertygelser om ett bättre samhälle.