Persepsi Orang Mentawai terhadap Resettlemen di Pulau Siberut - Universitas Negeri Padang Repository

Laporan Penelitian

PERSEPSI ORANG MENTAWAI TERHADAP
RESETTLEMENT DI PULAU SIBERUT

Oleh :
Drs. Hasan Basri A m i r.
----

Penelitian ini Dibiayai olah Proyak
Peningkatan Penettian dan Pangabdian Pada Masyarakat
Kontrak No. 055/P4 M/ DPPM/ L 3 3 1 1/9 3/881/ 190 3
Tanggal 2 0 Mei 1 9 9 3

Direktorat Pembinaan Penelitian dan
Pengabdian Pada Masyarakst
Dtrjen Pcndidlkan Tinggl Depdlkbud

Institut ksguruan dnn Ilmu Pcndidlkan Padang
(IKJP Padang)
Th. 1 9 9 4

.: i r X UF T PEGPUSTA~(AA~

"

- 1 K f p PADANG

1. a. Judul Penelitian

Persepsi Orang Mentawai TerhaResettlement di
Pulau
Siberut
: Pengembangan.
: 111..
z

dap

b. Macam Penelitian
c. Gatagori Penelitian


.

2. Kepala Proyek Penelitian
:
a . N a m a
Drs. Hasan Basri Amir.
b. Pangkat/ Go1
Lektor/ IV/ f i
c. Alamat
Ktr. F P I P S IKIP Padang.
d. J e n i s kelamin
Laki-laki
e. Jabatan sekarang
Dosen Ekonomi Pembangunan
f. Jurusan/ Fakultas
PDU/ F P I P S
g. Universitas/Institute
: IKIP Padang
h. Fidang Ilmu yang diteliti
Sosial Ekonomi

3. Jumlah Tim

: 1 (satu) orang

4. Lokasi

: Kabupaten Padang Pariaman

5. Fila
Penelitian
Sebutkan
:

ini

merupakan

kerjasama

Kelembagaan


a. Nama Lembaga
b. Alamat
6. Jangka Waktu

: 1 0 (sepuluh) bulan.

7. Biaya Yang Diperlukan

: Rp.5.600.000,-

(Lima j u t a
Rupiah 1

Enam

ratus

Ribu


Padang, 20 Maret 1994
,.:

Mengetahui
Dekan F P I P S

-..
'

Henge taui
Kepala Pusat
, .=-FPnelitian

Nlp

Kepala Proyek
Penelitian

: 13(?187(:)88 N i p :13:)252235


P E R S E P S I ORONG MENTAWRI TERHRDAP RESETTLEMENT
D I P U L A U SIBERUT

(HASON F R S R I R M I R 1 9 4 4 ,
Sejak

beratus-ratus

78 HRLRWON)

t a h u n yang l a l u

yang t e r m a s u k K e p u l auan M e n t a w a i
man,

Sumatera

Barat

itu,


Sumatera.

,

,

telah
Karena

Fulau

Siberut

Kabupa t e n F'adang
terisolasi

itu

F'aria-


dari

tanah

pembangunan

Fulau

daratan

Pulau

Siberut

jacrh t e r t i n g g a l b i l a d i b a n d i n g k a n d a e r a h l a i n

d i

sekitarnya.

Sehubcrngan

dengan i n i F ' e m e r i n t a h R e p u b l i k

m e l a l u i p e m e r i n t a h d a e r a h Sumatera F a r a t ,
Resettlement

Indonesia

telah

membangun

(perurnahan) b a g i warga M e n t a w a i yang mendiami
s e j a k t a h u n 1976 pada b e b e r a p a

desa

atau


Fulacr

Siberut

dusun.

T e t a p i pembangunan R e s e t t l e m e n t i n i mendapat banyak

kritikan

dan

perdebatan

dari

para

ahli


sosiologi,

anthropologi,

a h l i hukum dan d i s i p l i n i l m u - i l m u

sebab

t e m p a t b e r d i r i n y a pemukiman

lokasi

i t u kurang s t r a t e g i s letaknya.

Mentawai

kembali

Jauh d a r i

dan s u l i t d i j a n g k a u d a r i i b u kecamatan a t a u

(1) Eagaimanakah

merek.a

.

(F'adang 1

telah

dibuatkan

pemerintah

jauhkah keberadaan R e s e t t l e m e n t

dengan mereka d i k a i t k a n dengan ( a ) j a r a k
(b)

or-ang Men t a w a i

konstruksi
rumah.

bangunan

,

( d ) m a t e r i bahan
dan ( f )

kondisi

dapat

Resetterhadap

itu

dari

l o k a s i d i k a i t k a n dengan t r a n s p o r t a s i ,

saan

.

:

p e r s e p s i o r a n g Mentawai t e r h a d a p

yang

( 2 ) Seberapa

ladang

pada apa yang d i k e m u k a k a n d i a t a s

d i s e b u t k a n beberapa masalah s e b a g a i . b e r i k u t

tlement

orang

pantai-pantai

yang menghubcrngkan warga M e n t a w a i Ire d u n i a l u a r
Eerdasarkan

lainnya,

(c)

sesuai
ladang,
k.ebia-

bangunan,
.dalam

.( e

ruangan

Tujuan

p e n e l i t i a n i n i adalah untuk melihat

persepsi

dan k e s e s u a i a n o r a n g Mentawai t e r h a d a p R e s e t t l e m e n t ,

bila

d i l i h a t d a r i dua aspek.

(1) S i k a p

mereka

terhadap pemeliharaan

rumah

akan t e r c e r m i n d a r i ( a ) K e b e r s i h a n dalam
rumah,

(b)

kebersihan

p e r b a i k a n rumah,

( 2 ) Kesesuaian

pekarangan

ruangan

rumah,

orang

kondisi

Mentawai

terhadap

keberadaan

j a l a n atau l a l u l i n t a s ,

ladang,

(c)

jarak

( d ) adat i s t i a d a t

d a r i p a n t a i a t a u i b u kecamatan,
o r a n g Mentawai,

(c)

( d l f r e k w e n s i mendiami rumah.

Resettlement d i l i h a t d a r i ( a ) j a r a k d a r i
(b)

yang

( e ) b e n t u k rumah dan bahan m a t e r i

bangunan.

Sampel p e n e l i t i a n i n i d i d a s a r k a n pengambilannya

(b)

d a r i pantai y a i t u ( a ) jauh d a r i pantai,

jarak

d a r i pantai.

dekat

Maka dengan d a s a r i n i d i p e r o l e h 5 desa sampel

(Resettlement)
Furo,

pada

y a i t u R e s e t t l e m e n t d i desa

Mongan P a u l a ,

Melepet,

desa M u n t a i dan desa S r i L o g o i .

p e n e l i t i a n adalah s a t u orang kepala

Responden

desa

kepala

suku,

dukun,

s i b a k a t l a g a i dan l i m a

biasa,

untuk

t i a p desa R e s e t t l e m e n t .

Ke

orang

lima

desa,
warga

responden

warga desa t e r s e b u t d i a m b i l s e c a r a random.
Teknik
dengan

pengumpulan

responden

Resettlement
deskriptif

dan

sampel.

data adalah
pengamatan

wawancara
lapangan

Teknik a n a l i s i s d a t a

t a n p a menggunakan rumus-rumus

langsung

ke

lokasi

adalah

secara

statistik.

H a s i l p e n e l i t i a n i n i d a p a t dikemukakan s e b a g a i

beri-

G ~ L I ~:

(1) P e r s e p s i o r a n g Mentawai t e r h a d a p keberadaan

.

s e p e r t i yang

diharapkan,

ment

belum

dari

p e m e l i h a r a a n rumah mereka,

.
karena

i n i
.

Resettletercermin

masih

.

.

banyak

d a r i mereka yang k u r a n g membersihkan rumah a t a u

peka-

rangan.

( 2 ) J a r a k d a r i l a d a n g a t a u p u n hubunqan l a l u l i n t a s k e

iii

Ibu

C.~?tamatan a t a u

nlc~ara-mr-lara

mereka menyatakan t i d a k

( 3 )Tetapl

sclngai/

pant a i

mengenai k o n s t r u k s i rumah dan

bahan

semua m e n y a t a k a n k u r a n g c o c o k .

akibat

konstruksinya tersebut,

siang

hari.

E e g i t ~ rjcrga

bahan/

panas

juga

d a p u r u n t u k memasak d a n t i d a k

Sosial

penelit i

Eondisi

atap

dengan k o n d i s i o r a n q Mentawai,
cepat bet-karat.

Rumah

selain

jcrga

pengap

udaranya

tidak

kepada

pada pembangunan y a n g a k a n d a t a n g t a k

lokasinya tepat.

punya

Departemen
berikut

:

lupa

mem-

s e r t a WC u n t u k b u a n g a i r .

( b ) A g a r s e b e l u m m e n d i r i k a n rumah l o k a s i n y a d i a m a t i
sehingga

tidal?.

p u n y a WE.

menyarankan

b u a t k a n d a p u r u n t u k memasak,

rumah

seng

a t a u D i n a s l a i n n y a yang t e r k a i t s e b a g a i

( a ) Rgar

bangunan

amat p a n a s d a n

cocok

Rkhirnya

sen1~1a

add masalah.

hampir

d i

.

dulu,

FERCEFTION O F MENTAW61 P E O P L E

IN S I F E R U T ISLAND

T O RESETTLEMENT

78 PAGES)

( H A S A N E A S R I A M I R 1994,

aince

P

hundred

'

years

Men t a w a i

Archipelego,

Sumatera

has

Because
to

been

ago,

F'adang P a r i a m a n

i s o l a t e d from

t h e doveloprnent o f

compare

conection

with

with,

S ib e r u t

Island
Regency

the

other

region

i t '5.

in

W e s t

Island.

underdeveloped

t h e Government o f R e p u b l i c

t h r o u g h t h e Gnvernment o f

in

Sumatera

the Island has

include

sourro~tndinp
of

Indonesia

t h e R e g i o n o f West S u m a t e r a

hzr

b u i l t " R e s e t t l e m e n t " f o r Mentawai P e o p l e i n S i b e r u t I s l a n d
since

1776,

Resettlement

a t

some

has

anthropologists,

villages.

been

debated

it

garden

by

the
many

building

I t is f a r f r o m

very d i f f i c u l t t o g o to

is

of

sociologists,

economists laweyers and o t h e r s ,

l o c a t i o n i s not s t r a t e q v .

it's

But

because

Mentawai's

capital

of

the

D i s t r i c t of Siberut.
E a s e on what d i d w e s a y a b o v e ,

than can call problems

a=. t h e f o l l o w i n g :

is

(1.1 H o w

perception

ol'

Mentawai

People

to

t

h

R e s e t t l e m e n t t h a t h a s b e e n b u i l t by t.he G o v e r n m e n t f o r
them 3
( 2 ) How

f a r is e x i s t e n c e o f

them

relationship

with

t h e R e s ~ t t l e m e n ts u i t a b l e

(a)

distance

( b ) l o c a t i o n i n a s p e c t nf t r a n s p o r t a i o n ,
of

Mentawai,

construction
of

building

'The
suitable

(d)

material

of building,

(f!

of

garden,

(c) t r a d i t i o n

.building,

condition i n the

(e)

room

(house).

pc.rrpose o f
of

How

from

to

t h i s s t u d y i s t o see " P e r c e p t i o n

Mentawai p e o p l e t o R e s e t t l e m e n t ,

if

we

and

see

~

f ram two aspec tc"

(1) Their

.

attitude

reflexing
cleaning

of
i n

t n taken care o f

t.he y a r d ,

( d 1 f reqctency o f

( 2 ) The

cleaning

(a)

w i l l

house,

i n

the

house,

(c! renovation

of

(a)

l i v i n g i n ' t h e i r house.

d i s t a n c e f r o m garden,

(bl

i f

we

condition

of

( c ) t r a d i t i o n o f Mentawai

transportation,

(b)

house,

s u i t a b l e t o existance o f Resettlement,

see

be

Peopl.e,

( d l strategy of lecation.
The sample o f
from,

coast

r e s e a r c h i s t a k e n base on

distance

l i n e o r the capital o f d i s t r i c t ,

( a ) F a r f r o m cclast

namely.

linr.

( b ) Near f r o m c o a s t

line

Then we f i n d f i v e R e s e t t l e m e n t s a s sample,
following,

namely

Muntai v i l l a e e .

Resettlement a t

Puro v i l l a q e .

as t h e

Mele~et villaue.

Monuan P a u l a v i l l a o e

and

Srilouoi villase.
Respondent o f
head

of

village.

a

tribe,

(medicine

Research a r e a head o f
Original/

old

village,

man

a

Sikere

d o c t o r ) and f i v e Mentawai p e o p l e f o r
Total of

Technique

a

every

r e s p o n d e n t s a r e 45 p e r s o n s .
c o l l e c t i n g d a t a is

of

interview

observation t o l o c a t i o n o f Resettlement.

Technique

and

of

analysis data i s d e s c r i p t i v e without using s t a t i s t i c a l
formula.
The

result

of

t h i s s t u d y can be

given

as

the

following.

(1.) P e r c e p t i o n
n o t good,

o f Mentawai p e o p l e t o R e s e t t l e m e n t
because m a i n t a i n a n c e o f

n o t s u i t a b l e a s we want.
,

the

hall

i n

the'

Many nf

house,

t h e i r house

i s

are

them do n o t c l e a n
front

and

or

back-yard.

(2) - A l l of

t h e Mentawai Fmeoplesay . t h e i r agreement

to

d i s t a n c e of: t h e R e s e t t l e m e n t o f

location to

thelr

uarden or c a p i t a l of d i s t r i c t ( n o problem)
i3! But conection w i t h t h e c a n t r u c t i o n of

material

of

building

(roof) all of

b u i l d i n g and
them

do

not

agree.

I

Beside

i n , w e see t h a t t h e R e s e t t l e m e n t ( t h e

houses

o f M e n t a w a i ) d o n ' t h a v e k i t c h e n t o c o o k , a n d WC, a n d C e i l
ina

of

hcuse.

I n t h e h o u s e is v e r y w a r m i n t h e n o o n .

a t l a s w e recornandate S o c i a l D e p a r t m e n t or I n s t i t u t i o n
o t h e r s I3epart.ment o f Government o f

I

t h e Republic of

( 1 . ) Do n o t f o r g e t t o m a k e t h e k i t c t ~ e n' f o r c o o k i n g ,

And

or

Indone-

WC

and

where

the

t h e r o o f d o n ' t make t h e z i n c .
( 2 ) Do

not

f o r g e t t o o b s e r v a t i o n of l o c a t i o n

resettlement w i l l be built.

Penelitinn merupnknn snlnh sntu knryn Ilminh di pergurunn tinggi.
Knryn Iirninh ini hnrus dilnksnnnknn oleh Dosen IKIP Pndnng dnlnrn rnngkn
meningkntkon mutu, bniksebngni dosen maupun sebagni penelitl.

Oleh h r e n n Itu, Pusnt Penelitinn I K I P Pndnng berusnhn mendorong
dosenfpeneliti untuk melakuknn penelitinn sebngai boginn dnri kegiabn
akndemiknyo. Dengnn demikinn mutu dosenlpeneliti dnn hnsil penelitinnnyn
dnpnt ditingkntkan.
Akhirnyn snyn mernsn gemblrn' bah1r.n Penelitinn ini telnh diselesaikan
oleh peneliti dengan melniul proses pemeriksnan dori T i m Penllnl Usul dan
Lapotnn Penelitinn Puslit IKIP Pndnng.

Pndnng, Februnri 1994
Kepaln Pusnt Penelitinn

NIP 1301S70SS

viii

DAFTAR IS1

............................... 1
HINGKASAN ........................................
ii
SUMMARY ..........................................
v
t::ATU PENGANTAR ................................... v i i i
DAFTAR I S 1 ........................................
i x
DCIFTAF: TABEL......................................
.ti
PAB
I PENDAHULUAI\I .............................
1
A . L a t a t - B e l a k a n g Masalah P e n e l i t i a n ......
1
B . Perumusan M a s a l a h .......................
...
C . T u j u a n F e r ~ e l i t i a r r .......................
...
D . M a n f a a t H a s i l P e n e l i t i a n ................
4
HALAMAN PENGESAHAN

T

EAB

I1

BAB 111
A

TINJAUAN PUSThb::A

....
T ~ k n i kPengumpulan D a t a .................
D . T e k n i k Penqolahan D a t a ..................
E . D e s a i n F ' e n e l i t i a n .......................
I V
PENEMUAN DAN PEMBGHASAN .................
A . L o k a s i Keadaan Alam dart Dermaganya ......
1. L o k a s i dan L e t a k n y a ..................
. Keadaan Alam .........................
3 . D e m o g r a f i ............................
E . M a s y a r a k a t dan b::ebudayaan ...............
C . Gambaran Umum R e s e t t l .ement dan Sampel ...
1. F : e s e t t l e m e n t Dus~rnF'uro ..............
. R e s e t t l e m e n t Desa M e l e p e t ............
3 . F.esett.lernen t Desa Mcrrr t a i .............
4 . R e s e t t lemkn t Uesa Moegan P a u l a .......
5 . R e s e t t l e m e n t Desa S r i l . a g o i ...........
F

BAB

..............................
dan Sampel .....................

METODOLOGI

. Populasi

.
C.

........................

V a r i a b e l P e n e l i t i a n dan I n d i k a t o r n y a

-7

L

.-i

L

.

5
11

11
12
13

13
14

15
15
15
20

25

27

-2.4

34

36
39

42
44

D

.

D e s k r i p z i Urnurn P a r a R e s p o n d e n d a n

.....................
Iz'ara F : e s p n n d e n ........

Perremuan F'eriel l. t i a n

48

1 . D e s k r - i p s . i Umum

48

.7
L .P e n e m u a n
H a s i 1 F'enel. i t i a n y a n q Ferb:.ai t a n

denqan Perrnasalahan
E

BGB

.

D i s k i . ~ s i . clan Perribahasan

..................
..................

53

-

77

V KESIMPULAN DAN SnKAN

.
B.

A

t::;esimpu1a n
Saran-Saran

..............................
.............................

.....................................
L a m p i r a n ..................................

75
76

D a f t a r Eacaan

78

Daftar

79

H

--!

I

cr.

.G

3-J

c.4

4

c.4

.. .. ..
. .
'

j

.

S

W

m
a

a
a

C
LL

a

P

-

C

-

a

~

i

. Q

1-0

u-J

m

.

.

.

u

.

C

'

.

.

.

u

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

C

.

6

.

.

.

.

a

u-J

a

1.':1 t..)

..
...

. . . . . . . . . . . . . .
.
. . f

'
5

-

N ui 4 P-. 00 0-.
C;I ~t K J Q b 0.
f i f i f i u 3 r ~ u - , ~ d a d q 4 j a K

4

u-J

'

.

.

4

4

d

I.?

d- q.

Ui

. . In.
... .
.

q.

d

. - j

X
.
n
.
i
'
j
m
a
.
m
.
.
.
.
.
.
a
.
i5
m
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
a
.
C
.- 4
L
. + I
m
.d
l l
4
i..)
E
@
IG
+J
In
.I-'
U
I
@ . - j . ~ n . ~ . . . . . . . . . . ~ . . . .
a
a . 4
c - L '
Iljt..;l*.q
.
+
I
.
.
.
a
,
.
u a i t c
i
0.. 4
. n . o
o a l - L ' m ; .
&
.
.
a
L . + C C
0 G-.
+J
x.
C
.
c
y
.
.
a
.4
~
4
r
5
.
4
. a
m.4
r
l E E E c r
5
L
.,a! .
L
a
c
.
.
. . . A '
.d
C I .
1
.d
4 J C f
yj
. x
. f a
. I - ' + ' Y + J + ' =
. . I - ' . 4. .
a
5
a
t
m
m
i
~
l
j
.
.
m
.
.
.
@
.
I
~
U
c
c
C
C
@
m
a r + a
. + J
E Iri
. 5
L
m
i
0
5
.
.
o m
a l I U a l @ I n rn
E
E
E
E
a
m
a + c
I
5
.
5
~
2
r
n
c - 4 f
a
fa t - 5 c
c I r i a ( U
=
L
.
1
G
C
n
( U a a U I z
1 t 4 J u ' C
= @ f E f l
L
Iri E
.4
A
,-+
4
~
l
j
i
~ , 1l 1 1 j
~
i
a
+ , + J - I J - C j . r ( m
vl
i~
.
c
K
C
C
K
G
~ + J I J + , + D=
llr 4-J
(!I
0
15
llj
llj
2
a El
CI 3 U
J CL P 1Ki
. 0 1
Oi
C C 6
U I T i C L f
L
j
4
C
U I L
ul L
c L a
r ~ i + . d a ~11
t 15 I
G
m~
~
y
~ a ~n a w ~ l l r i
f
&
+
l
i
;
I
I
~
A
U
~
L
L
M
~
m~ a >E
EQ K
X C K K C
3
1
m 3 d 3 1 5 L n ~ n O a D 113
-1
7 U1 & L
El
a
=
a
~
3
5 R 1 5 - i 0 k 3
c E K K ~ L aJ f
.,-I
.4 .+ .d E
a a l c a l
c
f
i
c
a
~
a
u TI ~ a IG
c 0- IT^
~
u
u
o
o
~
+
I
f
i
C
,
t
'
g
i
'
C
L
&
c O ~ L 7 j > . C fC
a
E
L m
...
f
.+ .r(
L
ili
A
A.
U'I
c ~i c
c a a ~ ~ ' - . zt - c c c c a
aLTjUJ O C
t
O i l .
C
15 L
6 . 4 . 4
15 15 1
5
.d
LL ' l i r l i K i C L . 4
E
n
a
u
~
a U ~ U T J L U I Z L L L . ~ ~ I qI r r r r
rii
.'
&

m
a
E
I
~
E
X
a a A.
~ r i a ~ u l a a
c a l T i a a N m
0
5
7
U C
E E O
U I U . ~ + I . I - ' . F I - I U 5 . d L f lr: C j l ' l I i
E E E E d O
a d L d u @ * l l l
L
lJl 4
.4 .d
Il 4 .4
3
w.
4
+
J
.
d
7
'
t
~
l l J 3
i 3 1 U i G t U l U 1 5 U1D P P U
6
U
Ill QJ @ J x ' - d
~
~
~
c
~
c
c
c
~
c
~
c
c
c
c a cL u LI l j ~
c !L
c
E
t
~
.
w
nJ
a
16 lii
f4
4
0
~
~
i
!
i
~
+
~
~
L Ti ,U
~ ,q i
,
~ LL +
~
'
N
g C Sq4 5 3
q4 . ~
~

.

J

#'-

d-

.
.

.

.

. . . . . . .
. .. . ... .. .. ... .. ...
.
. .. .
.
. .. . .. .

.

. r
r:.

.

. . . . .
. . . . . .
... . .
.
D

.

I.

.

.

a

c.4

4
-

a

+

?:)

+

a

+

+
A

~

3 2 z T ]
6
i5
15 15

..

L

.
.

L

,++

li-J

-0

I"..

A

4

4

d

a

13

fi

~

?--

.k

aa

13

a
Kj

a

la

L

m

4

,

m

J

fi

4

s=n

-

m

+

~

4

m

d4

~

~

d

a

d

l

~

TJ
,

u

4

-

D

+

m

b
d

a

~

a
-

a

@'
l

4

a

D
1
5 15

a

L

15 15 16
llj
15 It 16
1%
1%
+ ! - k k - k - I - I - ! - k ! - I - + I -

2

..........

rz*
d

~

4

m

I

4

t:yl

KJ

b

3

L

L
1
5

L

L
i5

L
6

n

E
U

6

n n ~
E~ E
a a 15 fi
E ~E

~

n

1
s
p ~ a u * &

C

~

L

J

FAE I
P E N D A H U L U A N

A.

L a t a r F e l a k a n q M a s a l a h Penelitian
F'embangctnan d a l a m s e g a l a a s p e k k e h i d u p a n d i t a n a h a i r
telah

dicanangkan

tit.ik

berat

d a l a m GBHN TAF MPH

No.IV/1978,

d a l a m pembangunan d i b i d a n g

bahwa

ekonomi

dengan

s a s a r a n mencapai keseimbangan a n t a r a p e r t a n i a n dan

bidang

industri

serta

t e r p e n u h i n y a k e b u t u h a n pokok

sebagian

besar

d a r i pembangcrnan d i b i d a n g

rakyat
lainya

dan
hanya

b e r s i f a t menunjang dan melengkapi.
Kepulauan

Mentawai s e b a g a i b a g i a n d a r i w i l a y a h

pro-

p i n s i Sumatera E a r a t yang terletak d i p a n t a i E a r a t ,

sudah

lama

d i s a d a r i jauh t e r t i n g g a l dibandingkan wilayah

dara-

tan.

Banyak

ha1 yang

pembangunanannya

yang

diasumsikan
belum

sebagai

persuasif,

penyebabnya,

karena

"selalu

d i j a d i k a n o b j e k d a r i b e r b a g a i r e k a y a s a a t a s nama s i v i l i s a -

si

d a n k e r n a n u s i a a n , d a n t a k pet-nah s e b a g a i
p i l i h a n s e n d i r i a p a maunya m e r e k a

menentukan

Naim,

"

dapat

(Muchtar

19921.
Rkhir-akhir

bersifat

ini

nasional

perhatian

maupun

sama

lain

bertolak

dunia

luar,

internasianal

t e r h a d a p kepulauan Mentawai.
satu

subyek

baik

semakin

yang
besar

Namun o r i e n t a s i p e r h a t i a n

belakang.

Dari

segi

itu

nasional

p e r h a t i a n i.tn b e r o r i e n t a s i pada bagaimana memaj~tkan warga
Men t a w a i

,

sehingga

lambat

laun

s e ja j a r

dengan

rekan-

r

rekanrjya bangsa I n d o n e s i a l a i n n y a . T e t a p i p e r h a t i a n
Internasional

adalah

auar kebctdayaan d a n

tradisi

dunia
orang

h e n d a k n y a t e r ~ r sd i p e l - t a h a n k a n .

Mentawai

Kasarnya

i t- ~ r-i ,.-d1 a t - a n q M e n t a w a i

nranq

IYen t a w a i .

dapat

di.jad.ikan

C$

terus,

'

masa,

~bjeb:. sepanjang

biarkan
sehingga

sebagai

rn~rsi~lrn

hidup.
,lelas

rut-larut.

ktahwa h a 1 i t u t a k k a n m ~ r n g k i n d i b i a r k a n
Gubernur

pemb~\kaan Seminar

Sumatera

Hasan

Basri

"1"entang m e n t a w a i d i

berla-

Durin

Universit a s

Hatta

(27-2-1492)

tidak

d a p a t d i b i a r k a n herada dalam bentuk kehidupan

sekarang,

m e n y a t a k a n bahwa

kurang manusiawi

sebab

dalam bentuk a s l i n y a ,

seolah-oleh

dalam

masyarakat

apabila

Bung

Mentawai
yang

dipertahankan

b a q a i k a n musium h i d u p .

D a l a m hubungan i n i s e b u a h t a p i k d a n p e r m a s a l a h a n yang
hangat

paling

dibahas

d i seminar

tentang

Mentawai

U n i v e r s i t a s Bung H a t t a t e r s e b u t a d a l a h m e n g e n a i
kemba1.i o r a n g M e n t a w a i

tasi
ilmu.

Mereka

diternpuh
bukan

umumnya m e n g e r i t i k

pemerintah

herdasarkan

pertimbangan

dalam

selama i n i ,

karena

mengontrol a t a u

dislplin

ysng

pernah

pertimbangannya
setempat.

memonitor

tetapi

pemukiman

{ang t e r k a i t .

a p a yanq d i s a n g s i k a n o l e h p a k a r - p a k a r

eiemakin d a p a t c l i j a d i k a n p e g a n g a n y a n g p a s t i o l e h
daerah a t a u puzat,

argumen-

antara

card-card

sosial budaya warga

tersebut oleh dinas-dinas
Agar

pemukiman

(Hessettlement). Eerbagai

t e l a h bermunculan d a r i pakar-pakar

di

penelitian

tersebut
pengcrasa

i n i i n g i n m e n e l u s u r i Persep-

si Oranq Mentawai t e r h a d a p R e s e t t l e m e n t y a n g s e d a n g m e n j a d i perdebatan hangat tersebut.

E. Perurnusan Masalah
Sebagaimana

I

~

1
I

dikemukakan

terdahulu

masalah

Resettlement Orang Mentawai sedang hangat-hangatnya menjadi topik pembicaraan baik pada seminar-seminar, maupun
mass

media.

Ada

persuasifnya

kemtral i

bahwa

karena

pemukiman kembali yang ditangani

ini,

selama

yang berpendapat

menyebabkan

orang

rumah-rumah

Men tawai

i tcr hancctr

kurang

pemerintah

tempat
beqi tu

di

pemukiman

saja,

tan pa

dinikmati oleh pemiliknya.
Istilah

pendekatan

yang

kurang

persuasif

mungkin

dapat dilihat dari beberapa aspek, seperti iarak yang jauh
dari

ladang-ladang

kekuatan

mereka,

keyakinan-keyakinan

qaib yang tidak menunjang (sosial

kepada

budaya)

jauh dari lalu lintas sungai atau jalan laut, yang

atau
selalu

menjadi ukuran transportasi mereka.
Bertolak

dari

hal-ha1 tersebut di atas

maka

dapat

dijadikan permasalahan sebagai berikut :
1. Bagaimana

persepsi

pemct k iman

orang

kembali

Mentawai

terhadap

(Resettlement),

daerah

Yang

telah

diperuntcrkan pemerintah buat mereka ?

2. Sejacth

mana

Resettlement

itu

telah

dikait-kaitkan

dengan iaraknya dari ladanq letak sebagai ukuran
dahan

transportasi ,

bangunan

dan

adat

kebiasaan ,

kemu-

materi/

konstruksi bangunan, serta

bahan

situasi

dan

kondisi ruang bangunan.

C. Tuiuan Penelitian

Inqin

mengetahui 'persepsi warga/masyarakat

Mentawai

MLlK UPT PERPUSTAKAAN
+-.J K t p PADANG

tentang
rnel-.eka,

Kesettlement

didirikan

yang

d i t i n j au dat-i. s e g i

pemerintah

untuk

:

I. L o k a s . i . / s t r a t e g i s l e t a k n y a .
2.

A d a t k e b i a s a a n y a n g mer-eka a n u t .

2. J a r a k d a r i l a d a n g m e r e k a .
4.

J a r a k n y a dat-i i b u k o t a .

5. l i : : o n s t r u k s i b a n ~ u n a n
6. H a t e r i bahan

7.

bangunan.

K n n d i s i dan s i t u a s i r u a n g bangunan

( p a n a s , pengap,

dan

lain-lain)
8. K e l e n g k a p a n b a n g u n a n

babi,

( a d a d a p ~ r ,r k a n d a n g a y a m ,

kandang

atau i t i k )

D. M a n f a a t Hasil Penelitian
Manfaat
berikut

hasil

penel i t i a n

ini

diharapkan

sebagai

:

1.. S e b a g a i b a h a n m a s u b a n y a n g b e r g u n a b a g i D i n a s /

Departe-

men S o s i a l d a n F ' e m e r i n t a h D a e r a h S u m a t e r a F a r a t ,

dalam

membuat p r o g r a m b a r u m e n g e n a i R e s e t t l e m e n t d i M e n t a w a i .
2 . Sebagai informasi a t a u acuan bagi rekan-rekan

dalam

menelusuri

berbagai

gejala

R e s e t t l e m e n t d i masa a k a n d a t a n g .

yang

seprofesi

muncul

pada

EAB I1
TINJOUON P U S T A K A

Pola

pemukiman k e r n b a l i m a s y a r a k a t t e r a s i n g i t u ,

terkecuali

rakyat
disiplin

berbagai

Mentawai,

kebanyakan

para

i l m u berpendapat t e l a h

tak

ahli

keliru

dari
penem-

patannya o l e h pemerintah.
Prof.

Dr.

Eudhi

Santoso

ahli

(1992)

Antropologi

b e r p e n d a ~ a t bahwa s e t - i n u k a l i jcrga p o l a pemukiman
i t u

tidak

memperhatikan s t r u k t u r

masyarakat,

sehingga

kadang-kadang

dan

pelapisan

menghancurkan t e r u t a m a

rnenghancurkan

kembali

kewibawaan

smsial

sosial

dan

kepemimpinan

s e b a g a i penghubung dengan d u n i a l u a r .
L e b i h t e g a s dan s p e s i f i k
kan

oleh

Prof.

(1892) yang

Mr.

l a g i pendapat yang dikemuka-

Herman Sihombing

pakar

menyatakan bahwa R e s e t t l e m e n t

Ilmu
atau

perumahan dalam kampung yang d i r e n c a n a k a n o l e h

Hukum

membuat

Departemen

S o s i a l a t a u lembaga 5 u k u t e r a s i n g 5ama s e k a l i t i d a k

cocok

d i Mentawai i t u .
F'endekatan
i n i

telah

yang d i l a k u k a n m e n u r u t

k e l i r u disebabkan

Mentawai ada d i t e p i - t e p i
tepi

laut.

strategis,
dengan

Tempat-tempat

scrngai,

semua

mungkin menurut mereka j e l e k ,

k e l a d i mereka,

apa

selama

perkampungan

j a r a n g mereka t i n g g a l d i

yang m e n u r u t

k e b i a s a a n dan a d a t n y a ,

Narnc.rn

hampir

Sihombing

jarak

kita

bagus

karena t a k s e s u a i

d a r i l a d a n g sagu

j a u h d a r i tempat m e n c a r i i k a n dan

,yang d i s i n y a l i r P r o f .

dan

Mr.

dan

kepiting

Sihombing

itu

agak p a r a d o k s dengan perkembangan dan kemajuan
d i k a l a n g a n warga Mentawai g e n e r a s i muda,

terlihat
A.

t a a n s e k a r a n ~s e p e r t i yang d i l a p o r k a n D r s .
dkk.

F'ada

penelitiannya

d i Pulau

pendidikan

Pagai

Manaf

Utara

( 1 9 9 2 1 bahwa l o k a s i perkampclngan dan j a r a k

kenyaTaher
Selatan

perumahan

d i b a n g u n d e k a t k e p a s a r a t a u Kmta Kecamatan s a n g a t
sukai.

Ladang-ladang

mereka

dapat

dialihkan

yang

mereka

mendekati

ternpat t i n g g a l n y a .
F'andangan

yang

dikemukakan D r s .
titik

t e g a s dan e k s t r i m

Ichsan

adalah

sarjana Anthropologi

maselk b a g i upaya pembangunan manusia

Kepulauan

Mentawai

yang cukup s t r a t e g i s

UlJ, yang merupakan b a g i a n yang

lembaga

apa

yang

( 1 9 9 2 ) bahwa
seutuhnya

adalah
tak

d i

melalui

terpisahkan

d a r i kebudayaan Mentawai.
Padahal s e p e r t i k i t a k e t a h u i -U
Mentawai

i t u s a a t i n i sudah punah k a r e n a p e r n a h

pemerintah

sebab

rrrengancrt agama

dengan A r a t Sabulungan.
kakan D r s .

Pelbegu

yang

Dengan k a t a l a i n apa yang

I c h s a n s e c a r a a n t h r o p o l o g i s i t u Lrntuk

o r a n g Men t a w a i mc~ngkin b e n a r ,
dengan

(rumah b e s a r )

gagasan

berketuhanan

orang

dilarang
terb:.enal
dikemusebagian

mesbripun t e r p a k s a b e r l awanan

pemerintah ( i n g a t Indonesia

negara

yang

Pelbequ

atau

p e n d a p a t yang c u k i l p r e l e v a n a d a l a h apa

yang

Yang

Maha Esa,

tak

mengakui

Animisme).
Gagasan

dikemukakan Dr M u c h t a r Naim s o s i o l o g
gunan
dengan

( 1 9 9 2 ) , bahwa pemban-

perumahan a t a u pemukiman b a r u b a g i
pertirnbangan-pertimbangan'

orang

sederhana,

Mentawai
seperti

inisa1,nya

un t u k
jelas

mereka,

memudahkan melakukan
tidak

akan membawa

pembinaan

manfaat

terhadap

yang

berarti

t a n p a m e n q a i t k a n n y a dengan pemahaman yang m e n y e l u r u h

ten

t a n g wujud dam h a k e k a t d a r i permasalahan mereb:.a, dan t a n p a
melakukan

t ik

.

pedekatan-pendekatan

t e r p a d u dan bahkan

holis-

Masalah perumahan dan m e n c i p t a k a n pemukiman t a r u

tempat-tempat

yang

gampang d i j a n g k a u

untuk

d i

kepentingan

p e n y u l u h a n dan pembinaan h a n y a l a h s a t u d a r i s e k i a n

banyak

permasalahan yang s a l i n g t e r k a i t yang h a r u s d i h a d a p i .
I n f o r m a s i yang p a l i n g b e r h a r g a mengenai

Mentawai d i P u l a u S i b e r u t i n i a d a l a h h a s i l

orang
tian

Prof.

W i l f r i e d Wagner a h l i s e j a r a h d a r i

Bremen ( 1981 )
nar

Resettlement

d i

,

tara

yang t i d a k

hewan

jarak

ccrngai,
dekat

peka t e r h a d a p l i n g k u n g a n

k e l a d a n g semula m e n j a d i j a u h .

p i a r a a n dan kebcrn p i s a n g ,

b~rahanmereka d i sana.
didapatkan

teknis a r s itektural d a r i

keladi

d i

Semenbuah-

Begitu juga a i r b e r s i h l e b i h

susah

Hidup d i

b e r a r t i jcrga d i s e p a n j a n g j a l a n ,

wanita-wanita

alam

dan

k a r e n a d i k i t a r i rawa-rawa.

dengan

peru-

j uga dengan d i h i m p ~ r n n y a mereka

tersebut,

dekat pantai,

semi-

dimana b e l i a ~ r meng~rngkapkan bahwa

s e l a i n kelemahan-kelemahan

s e k itarnya

Universitas

yang mencrlisnya dalam ben t u k makalah'

unand Padang,

mahan-perumahan

peneli-

sumber p r o t e i n .

Masih d i

zipanjang

dekat a i r bersih,
subuh-subuh

Mentawai t e l a h menebar j a l a

dan

buta

menangkap

i k a n d i sungai.
Yang m a s i h t e r k a i t denqan pemukiman k e m b a l i suku-suku
Menta~.rai i n i a d a l a h a r g u m e n t a s i yang dikemukakan o l e h . D r s .
Manaf

Taher dan D r s .

Hasan E a s r i G m i r

( 1 9 9 2 ); bahwa

untuk

member1

motivasi

bagi

penduduk

membangun p r o y e k perumahan,

asli

pemerintah

telah

y a i t u apa yang d i k e n a l

dengan

Proyek Resettlement. Namun p r o y e l i i n i yang b e r h a s i l s e s u a i
dengan

harapan a d a l a h perumahan-perumahan

dekat

ibu

Sipora.

I

I o t a Kecamatan s e p e r t i Desa P u r o

dibangun
d i

pulau

T e t a p i perumahan yang d i b a n g u n d i dusun-dusun

jacth d a r i i b u k o t a kecamatan t i d a k .

yang

yang

mereka

lebih

suka d i l a d a n g ,

perumahan R e s e t t l e m e n t t e r s e b u t

d i

didiami,

hutan-hutan,

baru

karena
sehingga

banyak yang h a n c u r .

Masa-

l a h t e r s e b u t p a t u t m e n j a d i p e r t i m b a n g a n yang s e r i u s k a r e n a
i a menyangkut modal yang b e s a r .
Apa

yang dikemukakan D r s .

dipertegas

lagi

pembangunan

oleh

Dr.

Manaf Taher dkk

Mhchtar

pemukiman-pemukiman

t e r a s i n g d i tempat-tempat

(19921

Naim

baru

tersebut

bagi

yang a k s e s i b e l d i

bahwa

suku-suku

Indonesia

i n i

t e l a h m e m p e r l i h a t k a n kepada k i t a bahwa i n i p r o y e k s i a - s i a ,
karena

permasalahan

pernukirnan

kembali,

mereka bukan hanya

sekedar

j a ~ t hl e b i h kompleks dan

masalah

lebih

r u m i t

dari itu.
A k h i r n y a d a p a t dikemukakan pendapat yang
Prof.
Maret

dikemukakan

E m i l S a l i m M e n t r i Lingkungan Hidup (Singgalang 3

Dr.

1992)

bahwa

pemaksaan

budaya,

bisa

rnenimbulkan

cultural shock a t a u k e j u t a n budaya t e r h a d a p penduduk a s l i .
Seterusnya

Emil

S a l i m b e r p e n d a p a t bahwwa

ada

tiga

p e n t i n g yang h a r u s m e n l a n d a s i pembangunan Mentawai,

ma

"berikan penaakuan hak h i d u ~t e r h a d a p o r a n g

artinya

'

ha1

perta-

Mentawai,

penduduk a s . l i t e r s e b u t harcts d . i l i h a t 5ama

dengan

etriiz-etnis

Jawa,

l a i n yanq j u g s d . i a k u i keberadaannya,

Makasar,

Sunda, F a t a k , Minang dan

zeperti

etnis

lainnya,

Kedua t e r i m a

iati d i r i l i d e n t i t a s ) Mentawai berbeda dengan

etnis

t e t a p i k e b e r r l a i n a n o r a n g Mentawai

lain

itu.

bubran

b e r - a r t i mereka l e b i h r e n d a h d a r i pada Drang Minang,
atacrpcrn
harus

,laws.

K e t i q a p e r ~ t h a h a nyang t e r j a d i

ditentukan

oleh

orang

met-eka aQ:.an berr-~bahatacr t i d a k ,
caat

atau

rnerelra

.
uraiannya

Harian

pakok-pokok

Mentawai

sendiri.

Apakah

apa mereka m a u t e t a p p a k a i

mau g a n t i dengan b a j u ,

Dari
dengan

Mentawai

d i

i t u

yang p a n j a n g

S i n g g a l a n F'adang,

tergantunq

lebar

pada

akhirnya

penting sebagai b e r i k u t

M ~ n t a w a i . Sama

dengan

wawancara

dikutip

lagi

:

"Perubahan t i d a k b i s a d i p a k s a k a n o r a n g l u a r
oranq

Batak,

s e p e r t i orang

Minang

terhadap

tidak

bisa

menerima perubahan menurut budaya Jawa a t a u p u n o r a n g

Jawa

takkan herubah karena dipaksakan o l e h orang F a t a k .
suatu

etnis

diterirna,
budaya

yang hak h i d u p n y a d i a k u i

Mentawai t i d a k

lain.

b i s a diqbah

babi

t::arena i t u rnen~trcrt b e l i a c r

binatang

i t u

dan l a i n - l a i n

TV,

s e s u a i dengan h a s i l p e n e l i t i a n D r s .

lPagai

mendesakkan

mungkin ada

dipaksakan.

rumah

kandang
Finatang-

jugs

orang

a l m a r i e s dan l a i n - l a i n .

yang d i s i n y a l i r a l r h P r o f .

bahwa t e r l i h a t banyak

dirinva

buatkanlah

a d a l a h kekayaan mereka s e p e r t i

k o t a punya m o b i l ,
kpa

jangan

iati

dengan

mereka s e s u a i dengan kemajuan mereka,
ayam,

dan

Sebagai

Emil Salim

A.

tersebuut

Manaf Taher

rumah R e s e t t l e m e n t d i Muaro

U.tara S e l a t a n ) yang langsung d i m o d i f i k a s i

(19921,
Taikako

.

kembal i

oleh

penduduk

rumah

Mentawai yang

tradisional

mereka,

mendiaminya
yaitu

ada

ada d a p u r d a n kandang ayam /

{lepas),

seperti

beranda

babi d i

bentuk
terbuka

sampingnya

a t a u d i b e l a k a n g rumah,

Selanjutnya A.
bahan-bahan

rumah

Manaf Taher melaporG:.an bahwa
relatif

lebih

banyak

mengenai

penduduk

Men t a w a i peng hcini rumah R e s e t t l e m e n t kcrrang s e t c ~elj
a t a p seng,
karena

mereka l e b i h suka a t a p daun

selain

atau atap

a t a p seng i t u panas s e h i n g g a

rumah t e r b a w a panas,
kan a t a p daun t i d a k .

udara

seng pun c e p a t dimakan k a r a t ,

asli
dengan

rumbia,
dalam
sedang-

EBB 111
M E T O D O L O G I

A.

P o p u l a s i d a n Sampel

Dr.

Mencrt-ut
sudah

ada

10

Mcrchtat- Naim yanp mengcrtip p u l a

pemctkiman barer d i

Fulau

Depsos?

Sibercrt.

t::arena

p e n e l i t i a n i n i l e b i h b e r s i f a t s t c r d i k u a l i t a t i f maka
gai

sampel d i a m b i l

herikcrt

5 d a e r a h s a j a dengan \ : . r i t e r i a

sebagai

:

1. Yang d e k a t p a n t a i /

2.

seha-

i b u kecamatan.

Yang agak jacrh d a r i F a n t a i l I b u Kecamatan.

F'opcr 1a s i

atacr d a e r a h pem~rb:.iman

( H e s e t t 1 emen t )

akan d a p a t d i l i h a t pada t a b e l b e r i k u t i n i

it c r

:

Tatrel 1
RESETTLEMENT DAN DESA TEMF'AT LOKASINYA

(
7
I

NAMA HESETTLEMENTI
Desanya ( P o p u l a s i )

SAMPEL
Jarak

KETEHANGAN
d a r i I b u Kecamatan

I

II
I
1

1.

f.
2..

4-

5-

6.

I/
1
1
1

7.

89.

1(

Saliguma

-

Pasa K i a t

-

Puro I

Dekat
,Agak

jauh

Dekat
Dekat

Malepet
Sarausau/

Katurai

Dekat
AgaG:. j a u h .

Saumanctk

Jauh.

Mongan F'aula

Agak Jauh.

Simalanca

A ~ a kJacrh
Jacth

I.:.ri.teri.a d i a t a s

IblaC:.a h e r d a s a r . l . : . a n

ditetapkan

1lma

s a r n p e 1 , ' t i u a y a n g d e k a t d a r i I bu k::ecarnatan, dcra y a n p

_l acth

d a n agak ; a u k ,
dan

F'LII-a

Selatan

I

dan

yait1.r R e s e t t l e m e n t d i D e s a M a l e p e t ,
( d e s a Mctara S i b e r ~ t t ! d i

Icecamatan

R e s e t t l e m e n t Mangan P a u l a

K e c a m a t a n Sibet-crt Utat-a

(

Muntai

clan

Siberut

Sril o g a i

k e d u a n v a j a u h d a n a g a k ;a u h

di
dari

Xbu K e c a m a t a n M u a r a S i k a b a l u a n ! .
Yang d i j a d i k a n r e s p o n d e n ' h a n y a d i t e t a p k a n o r a n g - o r a n g
kunci

ditambah

Resettlement

warga

yang

saja,

terlibat

untuk

d i a m b i l c - e b a g a i r e s p o n d e n satu o r a n g

Desa, satu o r a n q si BaG:.at L a g g a i ,

diberi

perumahann.

Dengan

demikian

Resettlement ? arang responden.

Kepala

satu o r a n g R i m a t a C::epala

( u m a ) , satu mranq S i k e r e d a n tiqa oranq

Suku

tiap

untuk

warga
satu

yang
lokasi

J a d i ctntuk 5 l o k a s i R e s e t -

t l e m e n t a k a n d i a m b i l 45 o r a n g r e s p o n d e n .

E. Variabel Penelitian dan Indikatornva
Variabel

Terikat

Resettlement",

: Persepsi Oranq

yang

Mentawai

a k a n terjelma

dari

Terhada~

Sikap

Mentawai t e r h a d a p R e s e t t l e m e n t i n d i k a t o r d a r i

orang

variabel

i n i a k a n t e r c e r m i n d a r i rasa memiliki d a r i w a r g a tersebut

terhadap

.

mereka
d a 1a m

rumah y a n g d i b a n g u n k a n

Rasa m e m i l i k i i n i a k a n

pemel i h a r a a n

pemerintah

tampak

rumah, membersihkan

dari

bagi
hasrat

rumah,

serta

f r e k w e n s i menunggui rumah t e r s e b u t .

- Adat k e b i a s a a n yang d i a n u t .
I n d i k a t n r n y a a d a l a h k : e s e s ~ . . \ a i a na n t a r a a d a t
.

dengan

c a r a m e n d i r i k a n rumah,

kebiasaan

~tpacara-upacara

mungkin d i l a k u k a n s e b e l u m rumah d i d i r i k a n .

yang

-

.

L o k a s i . . ' S t r a t e g i s letal-:.
Indi.katmrnya,

b e r u p a kemudahan hubungan

k e

tempat-

teinpat yang s e l a l u a t a u s e r i n g d i d a t a n g i , s e p e r t i
p a s a r . ; ' Ibcr t : . e c a m a t a n .

ke

d e k a t pantaj. a t a u t e p i s u n g a i .

- Sarak dari. ladang.
Indikatnrnya,

jauh,

agak jauh a t a u d e k a t d a r i ladang.

- I(::anstruksi bangunan.
I n d i k a t o r - n y a h e n t u k dart k e l e n g k a p a n

-

bangunan.

N a t e r i bangunan.
I r - ~ d i k a t ~ r n ybaa h a n y a n g d i p e r g u n a k a n m u l a i d a r i a t a p ,
dinding,

sampai l a n t a i n y a .

- K a n d i s i d a n si.t u a s i r u a n g b a n g u n a n .
Indikatornya
dalam rumah,

a d a l a h r a s a nyaman a t a u

kurang

nyaman

pengap a t a u t a k a pengap.

Teknik Penqumpulan Data.
t : : a r e n a p e r l e l i t i a n i n i b e r b e n t u k s t ~ t d ik a s u s ,
teknik

pengumpulan

wawancara

langscrng

informasi

yanq

data
derrgan

adalah

I

sesuai

(21

ingin dijaring,

t e r h a d a p perumahan R e s e t t l e m e n t ,

memakai

dengan

responden

maka

(1)

dengan

pengamatan

baik

maupun s i k a p p e n g h u n i -

nya.

D. Teknik P e n ~ o l a h a nData.
Data

dipermleh

dianalisis
tabel

dari

lapangan

s e c a r a d e s k r i p t i f dan hanya

pengalahan sederhana tanpa

statistib:.

.

akan

dialah

sampai

memakai

dan -

tabel-

rumus-rumus

E.

Disain Penelitian
Disain

penelitian i n i dapat

digambarkan

diperacjakan pada gambar bet-ikut i n i

i

b:.ebersihan P e k a r a n g a n

I

F r e k w e n s i Menungguirumah.

I
I

1I

seperti

:

A d a t K e b i a s a a n F'endir i a n Rumah.

Lokasi/

S t r a t e g i Letak

n
Jarak D a r i Ladang.

Eaqian
baiki.

Yang

Diper-

1
I

I

1

u
K o n s t r u k s i Rangunan.

Materi/ Bahan Bangunan

Kondisi/ S i t u a s i Dalam
R~langan

.

RAE I V
P E N E M U A N

D A N

P E M F A H A S A N

A. Lokasi. Keadaan Alam dan Demoarafi.
1. Lokasi dan L e t a k n y a ,
Di

s e b e l a h E a r a t p a n t a i Sumatera

gcrgusan

terdapat

beberapa
Tenggara.

p ~ r l a uyang membujur d a r i E a r a t Daya ke

D i a n t a r a gugusan p u l a u - p u l a i r

t e r s e b ~ r tyang s a n g a t m e n a r i k

s e k a l i a d a l a h Kepulauan Mentawai t e r l e t a k d i l e p a s
Sumatera F a r a t ,
paten

termasuk dalam w i l a y a h A d m i n i s t r a s i

padang Pariaman,

kepulauan

i n i

pantai

P r o p i n s i Sumatera

t e r b a g i empat

Barat.

Wilayah

yaitu

kecamatan

Kabu-

Kecamatan

Pagai U t a r a / S e l a t a n , Kecamatan S i p u r a , Kecamatan

Siberut

S e l a t a n dan Kecamatan S i b e r u t U t a r a , dengan i b u k o t a
matan
ban,

masing-masing
Muara

S i b e r u t dan Muara S i k a b a l u a n .

55'

terletak antara
HT,

adalah b e r u t u r u t - t u r u t

-

--

T
.-, O

-

Sikakap,
Kepulauan

LS dan 9 B 0 31 '

~i(-)

dengan l u a s l e b i h k u r a n g 7.000,-

-

dan

pulau Siberut.

Sioi n i

1