Persepsi Orang Mentawai terhadap Resettlemen di Pulau Siberut - Universitas Negeri Padang Repository
Laporan Penelitian
PERSEPSI ORANG MENTAWAI TERHADAP
RESETTLEMENT DI PULAU SIBERUT
Oleh :
Drs. Hasan Basri A m i r.
----
Penelitian ini Dibiayai olah Proyak
Peningkatan Penettian dan Pangabdian Pada Masyarakat
Kontrak No. 055/P4 M/ DPPM/ L 3 3 1 1/9 3/881/ 190 3
Tanggal 2 0 Mei 1 9 9 3
Direktorat Pembinaan Penelitian dan
Pengabdian Pada Masyarakst
Dtrjen Pcndidlkan Tinggl Depdlkbud
Institut ksguruan dnn Ilmu Pcndidlkan Padang
(IKJP Padang)
Th. 1 9 9 4
.: i r X UF T PEGPUSTA~(AA~
"
- 1 K f p PADANG
1. a. Judul Penelitian
Persepsi Orang Mentawai TerhaResettlement di
Pulau
Siberut
: Pengembangan.
: 111..
z
dap
b. Macam Penelitian
c. Gatagori Penelitian
.
2. Kepala Proyek Penelitian
:
a . N a m a
Drs. Hasan Basri Amir.
b. Pangkat/ Go1
Lektor/ IV/ f i
c. Alamat
Ktr. F P I P S IKIP Padang.
d. J e n i s kelamin
Laki-laki
e. Jabatan sekarang
Dosen Ekonomi Pembangunan
f. Jurusan/ Fakultas
PDU/ F P I P S
g. Universitas/Institute
: IKIP Padang
h. Fidang Ilmu yang diteliti
Sosial Ekonomi
3. Jumlah Tim
: 1 (satu) orang
4. Lokasi
: Kabupaten Padang Pariaman
5. Fila
Penelitian
Sebutkan
:
ini
merupakan
kerjasama
Kelembagaan
a. Nama Lembaga
b. Alamat
6. Jangka Waktu
: 1 0 (sepuluh) bulan.
7. Biaya Yang Diperlukan
: Rp.5.600.000,-
(Lima j u t a
Rupiah 1
Enam
ratus
Ribu
Padang, 20 Maret 1994
,.:
Mengetahui
Dekan F P I P S
-..
'
Henge taui
Kepala Pusat
, .=-FPnelitian
Nlp
Kepala Proyek
Penelitian
: 13(?187(:)88 N i p :13:)252235
P E R S E P S I ORONG MENTAWRI TERHRDAP RESETTLEMENT
D I P U L A U SIBERUT
(HASON F R S R I R M I R 1 9 4 4 ,
Sejak
beratus-ratus
78 HRLRWON)
t a h u n yang l a l u
yang t e r m a s u k K e p u l auan M e n t a w a i
man,
Sumatera
Barat
itu,
Sumatera.
,
,
telah
Karena
Fulau
Siberut
Kabupa t e n F'adang
terisolasi
itu
F'aria-
dari
tanah
pembangunan
Fulau
daratan
Pulau
Siberut
jacrh t e r t i n g g a l b i l a d i b a n d i n g k a n d a e r a h l a i n
d i
sekitarnya.
Sehubcrngan
dengan i n i F ' e m e r i n t a h R e p u b l i k
m e l a l u i p e m e r i n t a h d a e r a h Sumatera F a r a t ,
Resettlement
Indonesia
telah
membangun
(perurnahan) b a g i warga M e n t a w a i yang mendiami
s e j a k t a h u n 1976 pada b e b e r a p a
desa
atau
Fulacr
Siberut
dusun.
T e t a p i pembangunan R e s e t t l e m e n t i n i mendapat banyak
kritikan
dan
perdebatan
dari
para
ahli
sosiologi,
anthropologi,
a h l i hukum dan d i s i p l i n i l m u - i l m u
sebab
t e m p a t b e r d i r i n y a pemukiman
lokasi
i t u kurang s t r a t e g i s letaknya.
Mentawai
kembali
Jauh d a r i
dan s u l i t d i j a n g k a u d a r i i b u kecamatan a t a u
(1) Eagaimanakah
merek.a
.
(F'adang 1
telah
dibuatkan
pemerintah
jauhkah keberadaan R e s e t t l e m e n t
dengan mereka d i k a i t k a n dengan ( a ) j a r a k
(b)
or-ang Men t a w a i
konstruksi
rumah.
bangunan
,
( d ) m a t e r i bahan
dan ( f )
kondisi
dapat
Resetterhadap
itu
dari
l o k a s i d i k a i t k a n dengan t r a n s p o r t a s i ,
saan
.
:
p e r s e p s i o r a n g Mentawai t e r h a d a p
yang
( 2 ) Seberapa
ladang
pada apa yang d i k e m u k a k a n d i a t a s
d i s e b u t k a n beberapa masalah s e b a g a i . b e r i k u t
tlement
orang
pantai-pantai
yang menghubcrngkan warga M e n t a w a i Ire d u n i a l u a r
Eerdasarkan
lainnya,
(c)
sesuai
ladang,
k.ebia-
bangunan,
.dalam
.( e
ruangan
Tujuan
p e n e l i t i a n i n i adalah untuk melihat
persepsi
dan k e s e s u a i a n o r a n g Mentawai t e r h a d a p R e s e t t l e m e n t ,
bila
d i l i h a t d a r i dua aspek.
(1) S i k a p
mereka
terhadap pemeliharaan
rumah
akan t e r c e r m i n d a r i ( a ) K e b e r s i h a n dalam
rumah,
(b)
kebersihan
p e r b a i k a n rumah,
( 2 ) Kesesuaian
pekarangan
ruangan
rumah,
orang
kondisi
Mentawai
terhadap
keberadaan
j a l a n atau l a l u l i n t a s ,
ladang,
(c)
jarak
( d ) adat i s t i a d a t
d a r i p a n t a i a t a u i b u kecamatan,
o r a n g Mentawai,
(c)
( d l f r e k w e n s i mendiami rumah.
Resettlement d i l i h a t d a r i ( a ) j a r a k d a r i
(b)
yang
( e ) b e n t u k rumah dan bahan m a t e r i
bangunan.
Sampel p e n e l i t i a n i n i d i d a s a r k a n pengambilannya
(b)
d a r i pantai y a i t u ( a ) jauh d a r i pantai,
jarak
d a r i pantai.
dekat
Maka dengan d a s a r i n i d i p e r o l e h 5 desa sampel
(Resettlement)
Furo,
pada
y a i t u R e s e t t l e m e n t d i desa
Mongan P a u l a ,
Melepet,
desa M u n t a i dan desa S r i L o g o i .
p e n e l i t i a n adalah s a t u orang kepala
Responden
desa
kepala
suku,
dukun,
s i b a k a t l a g a i dan l i m a
biasa,
untuk
t i a p desa R e s e t t l e m e n t .
Ke
orang
lima
desa,
warga
responden
warga desa t e r s e b u t d i a m b i l s e c a r a random.
Teknik
dengan
pengumpulan
responden
Resettlement
deskriptif
dan
sampel.
data adalah
pengamatan
wawancara
lapangan
Teknik a n a l i s i s d a t a
t a n p a menggunakan rumus-rumus
langsung
ke
lokasi
adalah
secara
statistik.
H a s i l p e n e l i t i a n i n i d a p a t dikemukakan s e b a g a i
beri-
G ~ L I ~:
(1) P e r s e p s i o r a n g Mentawai t e r h a d a p keberadaan
.
s e p e r t i yang
diharapkan,
ment
belum
dari
p e m e l i h a r a a n rumah mereka,
.
karena
i n i
.
Resettletercermin
masih
.
.
banyak
d a r i mereka yang k u r a n g membersihkan rumah a t a u
peka-
rangan.
( 2 ) J a r a k d a r i l a d a n g a t a u p u n hubunqan l a l u l i n t a s k e
iii
Ibu
C.~?tamatan a t a u
nlc~ara-mr-lara
mereka menyatakan t i d a k
( 3 )Tetapl
sclngai/
pant a i
mengenai k o n s t r u k s i rumah dan
bahan
semua m e n y a t a k a n k u r a n g c o c o k .
akibat
konstruksinya tersebut,
siang
hari.
E e g i t ~ rjcrga
bahan/
panas
juga
d a p u r u n t u k memasak d a n t i d a k
Sosial
penelit i
Eondisi
atap
dengan k o n d i s i o r a n q Mentawai,
cepat bet-karat.
Rumah
selain
jcrga
pengap
udaranya
tidak
kepada
pada pembangunan y a n g a k a n d a t a n g t a k
lokasinya tepat.
punya
Departemen
berikut
:
lupa
mem-
s e r t a WC u n t u k b u a n g a i r .
( b ) A g a r s e b e l u m m e n d i r i k a n rumah l o k a s i n y a d i a m a t i
sehingga
tidal?.
p u n y a WE.
menyarankan
b u a t k a n d a p u r u n t u k memasak,
rumah
seng
a t a u D i n a s l a i n n y a yang t e r k a i t s e b a g a i
( a ) Rgar
bangunan
amat p a n a s d a n
cocok
Rkhirnya
sen1~1a
add masalah.
hampir
d i
.
dulu,
FERCEFTION O F MENTAW61 P E O P L E
IN S I F E R U T ISLAND
T O RESETTLEMENT
78 PAGES)
( H A S A N E A S R I A M I R 1994,
aince
P
hundred
'
years
Men t a w a i
Archipelego,
Sumatera
has
Because
to
been
ago,
F'adang P a r i a m a n
i s o l a t e d from
t h e doveloprnent o f
compare
conection
with
with,
S ib e r u t
Island
Regency
the
other
region
i t '5.
in
W e s t
Island.
underdeveloped
t h e Government o f R e p u b l i c
t h r o u g h t h e Gnvernment o f
in
Sumatera
the Island has
include
sourro~tndinp
of
Indonesia
t h e R e g i o n o f West S u m a t e r a
hzr
b u i l t " R e s e t t l e m e n t " f o r Mentawai P e o p l e i n S i b e r u t I s l a n d
since
1776,
Resettlement
a t
some
has
anthropologists,
villages.
been
debated
it
garden
by
the
many
building
I t is f a r f r o m
very d i f f i c u l t t o g o to
is
of
sociologists,
economists laweyers and o t h e r s ,
l o c a t i o n i s not s t r a t e q v .
it's
But
because
Mentawai's
capital
of
the
D i s t r i c t of Siberut.
E a s e on what d i d w e s a y a b o v e ,
than can call problems
a=. t h e f o l l o w i n g :
is
(1.1 H o w
perception
ol'
Mentawai
People
to
t
h
R e s e t t l e m e n t t h a t h a s b e e n b u i l t by t.he G o v e r n m e n t f o r
them 3
( 2 ) How
f a r is e x i s t e n c e o f
them
relationship
with
t h e R e s ~ t t l e m e n ts u i t a b l e
(a)
distance
( b ) l o c a t i o n i n a s p e c t nf t r a n s p o r t a i o n ,
of
Mentawai,
construction
of
building
'The
suitable
(d)
material
of building,
(f!
of
garden,
(c) t r a d i t i o n
.building,
condition i n the
(e)
room
(house).
pc.rrpose o f
of
How
from
to
t h i s s t u d y i s t o see " P e r c e p t i o n
Mentawai p e o p l e t o R e s e t t l e m e n t ,
if
we
and
see
~
f ram two aspec tc"
(1) Their
.
attitude
reflexing
cleaning
of
i n
t n taken care o f
t.he y a r d ,
( d 1 f reqctency o f
( 2 ) The
cleaning
(a)
w i l l
house,
i n
the
house,
(c! renovation
of
(a)
l i v i n g i n ' t h e i r house.
d i s t a n c e f r o m garden,
(bl
i f
we
condition
of
( c ) t r a d i t i o n o f Mentawai
transportation,
(b)
house,
s u i t a b l e t o existance o f Resettlement,
see
be
Peopl.e,
( d l strategy of lecation.
The sample o f
from,
coast
r e s e a r c h i s t a k e n base on
distance
l i n e o r the capital o f d i s t r i c t ,
( a ) F a r f r o m cclast
namely.
linr.
( b ) Near f r o m c o a s t
line
Then we f i n d f i v e R e s e t t l e m e n t s a s sample,
following,
namely
Muntai v i l l a e e .
Resettlement a t
Puro v i l l a q e .
as t h e
Mele~et villaue.
Monuan P a u l a v i l l a o e
and
Srilouoi villase.
Respondent o f
head
of
village.
a
tribe,
(medicine
Research a r e a head o f
Original/
old
village,
man
a
Sikere
d o c t o r ) and f i v e Mentawai p e o p l e f o r
Total of
Technique
a
every
r e s p o n d e n t s a r e 45 p e r s o n s .
c o l l e c t i n g d a t a is
of
interview
observation t o l o c a t i o n o f Resettlement.
Technique
and
of
analysis data i s d e s c r i p t i v e without using s t a t i s t i c a l
formula.
The
result
of
t h i s s t u d y can be
given
as
the
following.
(1.) P e r c e p t i o n
n o t good,
o f Mentawai p e o p l e t o R e s e t t l e m e n t
because m a i n t a i n a n c e o f
n o t s u i t a b l e a s we want.
,
the
hall
i n
the'
Many nf
house,
t h e i r house
i s
are
them do n o t c l e a n
front
and
or
back-yard.
(2) - A l l of
t h e Mentawai Fmeoplesay . t h e i r agreement
to
d i s t a n c e of: t h e R e s e t t l e m e n t o f
location to
thelr
uarden or c a p i t a l of d i s t r i c t ( n o problem)
i3! But conection w i t h t h e c a n t r u c t i o n of
material
of
building
(roof) all of
b u i l d i n g and
them
do
not
agree.
I
Beside
i n , w e see t h a t t h e R e s e t t l e m e n t ( t h e
houses
o f M e n t a w a i ) d o n ' t h a v e k i t c h e n t o c o o k , a n d WC, a n d C e i l
ina
of
hcuse.
I n t h e h o u s e is v e r y w a r m i n t h e n o o n .
a t l a s w e recornandate S o c i a l D e p a r t m e n t or I n s t i t u t i o n
o t h e r s I3epart.ment o f Government o f
I
t h e Republic of
( 1 . ) Do n o t f o r g e t t o m a k e t h e k i t c t ~ e n' f o r c o o k i n g ,
And
or
Indone-
WC
and
where
the
t h e r o o f d o n ' t make t h e z i n c .
( 2 ) Do
not
f o r g e t t o o b s e r v a t i o n of l o c a t i o n
resettlement w i l l be built.
Penelitinn merupnknn snlnh sntu knryn Ilminh di pergurunn tinggi.
Knryn Iirninh ini hnrus dilnksnnnknn oleh Dosen IKIP Pndnng dnlnrn rnngkn
meningkntkon mutu, bniksebngni dosen maupun sebagni penelitl.
Oleh h r e n n Itu, Pusnt Penelitinn I K I P Pndnng berusnhn mendorong
dosenfpeneliti untuk melakuknn penelitinn sebngai boginn dnri kegiabn
akndemiknyo. Dengnn demikinn mutu dosenlpeneliti dnn hnsil penelitinnnyn
dnpnt ditingkntkan.
Akhirnyn snyn mernsn gemblrn' bah1r.n Penelitinn ini telnh diselesaikan
oleh peneliti dengan melniul proses pemeriksnan dori T i m Penllnl Usul dan
Lapotnn Penelitinn Puslit IKIP Pndnng.
Pndnng, Februnri 1994
Kepaln Pusnt Penelitinn
NIP 1301S70SS
viii
DAFTAR IS1
............................... 1
HINGKASAN ........................................
ii
SUMMARY ..........................................
v
t::ATU PENGANTAR ................................... v i i i
DAFTAR I S 1 ........................................
i x
DCIFTAF: TABEL......................................
.ti
PAB
I PENDAHULUAI\I .............................
1
A . L a t a t - B e l a k a n g Masalah P e n e l i t i a n ......
1
B . Perumusan M a s a l a h .......................
...
C . T u j u a n F e r ~ e l i t i a r r .......................
...
D . M a n f a a t H a s i l P e n e l i t i a n ................
4
HALAMAN PENGESAHAN
T
EAB
I1
BAB 111
A
TINJAUAN PUSThb::A
....
T ~ k n i kPengumpulan D a t a .................
D . T e k n i k Penqolahan D a t a ..................
E . D e s a i n F ' e n e l i t i a n .......................
I V
PENEMUAN DAN PEMBGHASAN .................
A . L o k a s i Keadaan Alam dart Dermaganya ......
1. L o k a s i dan L e t a k n y a ..................
. Keadaan Alam .........................
3 . D e m o g r a f i ............................
E . M a s y a r a k a t dan b::ebudayaan ...............
C . Gambaran Umum R e s e t t l .ement dan Sampel ...
1. F : e s e t t l e m e n t Dus~rnF'uro ..............
. R e s e t t l e m e n t Desa M e l e p e t ............
3 . F.esett.lernen t Desa Mcrrr t a i .............
4 . R e s e t t lemkn t Uesa Moegan P a u l a .......
5 . R e s e t t l e m e n t Desa S r i l . a g o i ...........
F
BAB
..............................
dan Sampel .....................
METODOLOGI
. Populasi
.
C.
........................
V a r i a b e l P e n e l i t i a n dan I n d i k a t o r n y a
-7
L
.-i
L
.
5
11
11
12
13
13
14
15
15
15
20
25
27
-2.4
34
36
39
42
44
D
.
D e s k r i p z i Urnurn P a r a R e s p o n d e n d a n
.....................
Iz'ara F : e s p n n d e n ........
Perremuan F'eriel l. t i a n
48
1 . D e s k r - i p s . i Umum
48
.7
L .P e n e m u a n
H a s i 1 F'enel. i t i a n y a n q Ferb:.ai t a n
denqan Perrnasalahan
E
BGB
.
D i s k i . ~ s i . clan Perribahasan
..................
..................
53
-
77
V KESIMPULAN DAN SnKAN
.
B.
A
t::;esimpu1a n
Saran-Saran
..............................
.............................
.....................................
L a m p i r a n ..................................
75
76
D a f t a r Eacaan
78
Daftar
79
H
--!
I
cr.
.G
3-J
c.4
4
c.4
.. .. ..
. .
'
j
.
S
W
m
a
a
a
C
LL
a
P
-
C
-
a
~
i
. Q
1-0
u-J
m
.
.
.
u
.
C
'
.
.
.
u
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
C
.
6
.
.
.
.
a
u-J
a
1.':1 t..)
..
...
. . . . . . . . . . . . . .
.
. . f
'
5
-
N ui 4 P-. 00 0-.
C;I ~t K J Q b 0.
f i f i f i u 3 r ~ u - , ~ d a d q 4 j a K
4
u-J
'
.
.
4
4
d
I.?
d- q.
Ui
. . In.
... .
.
q.
d
. - j
X
.
n
.
i
'
j
m
a
.
m
.
.
.
.
.
.
a
.
i5
m
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
a
.
C
.- 4
L
. + I
m
.d
l l
4
i..)
E
@
IG
+J
In
.I-'
U
I
@ . - j . ~ n . ~ . . . . . . . . . . ~ . . . .
a
a . 4
c - L '
Iljt..;l*.q
.
+
I
.
.
.
a
,
.
u a i t c
i
0.. 4
. n . o
o a l - L ' m ; .
&
.
.
a
L . + C C
0 G-.
+J
x.
C
.
c
y
.
.
a
.4
~
4
r
5
.
4
. a
m.4
r
l E E E c r
5
L
.,a! .
L
a
c
.
.
. . . A '
.d
C I .
1
.d
4 J C f
yj
. x
. f a
. I - ' + ' Y + J + ' =
. . I - ' . 4. .
a
5
a
t
m
m
i
~
l
j
.
.
m
.
.
.
@
.
I
~
U
c
c
C
C
@
m
a r + a
. + J
E Iri
. 5
L
m
i
0
5
.
.
o m
a l I U a l @ I n rn
E
E
E
E
a
m
a + c
I
5
.
5
~
2
r
n
c - 4 f
a
fa t - 5 c
c I r i a ( U
=
L
.
1
G
C
n
( U a a U I z
1 t 4 J u ' C
= @ f E f l
L
Iri E
.4
A
,-+
4
~
l
j
i
~ , 1l 1 1 j
~
i
a
+ , + J - I J - C j . r ( m
vl
i~
.
c
K
C
C
K
G
~ + J I J + , + D=
llr 4-J
(!I
0
15
llj
llj
2
a El
CI 3 U
J CL P 1Ki
. 0 1
Oi
C C 6
U I T i C L f
L
j
4
C
U I L
ul L
c L a
r ~ i + . d a ~11
t 15 I
G
m~
~
y
~ a ~n a w ~ l l r i
f
&
+
l
i
;
I
I
~
A
U
~
L
L
M
~
m~ a >E
EQ K
X C K K C
3
1
m 3 d 3 1 5 L n ~ n O a D 113
-1
7 U1 & L
El
a
=
a
~
3
5 R 1 5 - i 0 k 3
c E K K ~ L aJ f
.,-I
.4 .+ .d E
a a l c a l
c
f
i
c
a
~
a
u TI ~ a IG
c 0- IT^
~
u
u
o
o
~
+
I
f
i
C
,
t
'
g
i
'
C
L
&
c O ~ L 7 j > . C fC
a
E
L m
...
f
.+ .r(
L
ili
A
A.
U'I
c ~i c
c a a ~ ~ ' - . zt - c c c c a
aLTjUJ O C
t
O i l .
C
15 L
6 . 4 . 4
15 15 1
5
.d
LL ' l i r l i K i C L . 4
E
n
a
u
~
a U ~ U T J L U I Z L L L . ~ ~ I qI r r r r
rii
.'
&
€
m
a
E
I
~
E
X
a a A.
~ r i a ~ u l a a
c a l T i a a N m
0
5
7
U C
E E O
U I U . ~ + I . I - ' . F I - I U 5 . d L f lr: C j l ' l I i
E E E E d O
a d L d u @ * l l l
L
lJl 4
.4 .d
Il 4 .4
3
w.
4
+
J
.
d
7
'
t
~
l l J 3
i 3 1 U i G t U l U 1 5 U1D P P U
6
U
Ill QJ @ J x ' - d
~
~
~
c
~
c
c
c
~
c
~
c
c
c
c a cL u LI l j ~
c !L
c
E
t
~
.
w
nJ
a
16 lii
f4
4
0
~
~
i
!
i
~
+
~
~
L Ti ,U
~ ,q i
,
~ LL +
~
'
N
g C Sq4 5 3
q4 . ~
~
.
J
#'-
d-
.
.
.
.
. . . . . . .
. .. . ... .. .. ... .. ...
.
. .. .
.
. .. . .. .
.
. r
r:.
.
. . . . .
. . . . . .
... . .
.
D
.
I.
.
.
a
c.4
4
-
a
+
?:)
+
a
+
+
A
~
3 2 z T ]
6
i5
15 15
..
L
.
.
L
,++
li-J
-0
I"..
A
4
4
d
a
13
fi
~
?--
.k
aa
13
a
Kj
a
la
L
m
4
,
m
J
fi
4
s=n
-
m
+
~
4
m
d4
~
~
d
a
d
l
~
TJ
,
u
4
-
D
+
m
b
d
a
~
a
-
a
@'
l
4
a
D
1
5 15
a
L
15 15 16
llj
15 It 16
1%
1%
+ ! - k k - k - I - I - ! - k ! - I - + I -
2
..........
rz*
d
~
4
m
I
4
t:yl
KJ
b
3
L
L
1
5
L
L
i5
L
6
n
E
U
6
n n ~
E~ E
a a 15 fi
E ~E
~
n
1
s
p ~ a u * &
C
~
L
J
FAE I
P E N D A H U L U A N
A.
L a t a r F e l a k a n q M a s a l a h Penelitian
F'embangctnan d a l a m s e g a l a a s p e k k e h i d u p a n d i t a n a h a i r
telah
dicanangkan
tit.ik
berat
d a l a m GBHN TAF MPH
No.IV/1978,
d a l a m pembangunan d i b i d a n g
bahwa
ekonomi
dengan
s a s a r a n mencapai keseimbangan a n t a r a p e r t a n i a n dan
bidang
industri
serta
t e r p e n u h i n y a k e b u t u h a n pokok
sebagian
besar
d a r i pembangcrnan d i b i d a n g
rakyat
lainya
dan
hanya
b e r s i f a t menunjang dan melengkapi.
Kepulauan
Mentawai s e b a g a i b a g i a n d a r i w i l a y a h
pro-
p i n s i Sumatera E a r a t yang terletak d i p a n t a i E a r a t ,
sudah
lama
d i s a d a r i jauh t e r t i n g g a l dibandingkan wilayah
dara-
tan.
Banyak
ha1 yang
pembangunanannya
yang
diasumsikan
belum
sebagai
persuasif,
penyebabnya,
karena
"selalu
d i j a d i k a n o b j e k d a r i b e r b a g a i r e k a y a s a a t a s nama s i v i l i s a -
si
d a n k e r n a n u s i a a n , d a n t a k pet-nah s e b a g a i
p i l i h a n s e n d i r i a p a maunya m e r e k a
menentukan
Naim,
"
dapat
(Muchtar
19921.
Rkhir-akhir
bersifat
ini
nasional
perhatian
maupun
sama
lain
bertolak
dunia
luar,
internasianal
t e r h a d a p kepulauan Mentawai.
satu
subyek
baik
semakin
yang
besar
Namun o r i e n t a s i p e r h a t i a n
belakang.
Dari
segi
itu
nasional
p e r h a t i a n i.tn b e r o r i e n t a s i pada bagaimana memaj~tkan warga
Men t a w a i
,
sehingga
lambat
laun
s e ja j a r
dengan
rekan-
r
rekanrjya bangsa I n d o n e s i a l a i n n y a . T e t a p i p e r h a t i a n
Internasional
adalah
auar kebctdayaan d a n
tradisi
dunia
orang
h e n d a k n y a t e r ~ r sd i p e l - t a h a n k a n .
Mentawai
Kasarnya
i t- ~ r-i ,.-d1 a t - a n q M e n t a w a i
nranq
IYen t a w a i .
dapat
di.jad.ikan
C$
terus,
'
masa,
~bjeb:. sepanjang
biarkan
sehingga
sebagai
rn~rsi~lrn
hidup.
,lelas
rut-larut.
ktahwa h a 1 i t u t a k k a n m ~ r n g k i n d i b i a r k a n
Gubernur
pemb~\kaan Seminar
Sumatera
Hasan
Basri
"1"entang m e n t a w a i d i
berla-
Durin
Universit a s
Hatta
(27-2-1492)
tidak
d a p a t d i b i a r k a n herada dalam bentuk kehidupan
sekarang,
m e n y a t a k a n bahwa
kurang manusiawi
sebab
dalam bentuk a s l i n y a ,
seolah-oleh
dalam
masyarakat
apabila
Bung
Mentawai
yang
dipertahankan
b a q a i k a n musium h i d u p .
D a l a m hubungan i n i s e b u a h t a p i k d a n p e r m a s a l a h a n yang
hangat
paling
dibahas
d i seminar
tentang
Mentawai
U n i v e r s i t a s Bung H a t t a t e r s e b u t a d a l a h m e n g e n a i
kemba1.i o r a n g M e n t a w a i
tasi
ilmu.
Mereka
diternpuh
bukan
umumnya m e n g e r i t i k
pemerintah
herdasarkan
pertimbangan
dalam
selama i n i ,
karena
mengontrol a t a u
dislplin
ysng
pernah
pertimbangannya
setempat.
memonitor
tetapi
pemukiman
{ang t e r k a i t .
a p a yanq d i s a n g s i k a n o l e h p a k a r - p a k a r
eiemakin d a p a t c l i j a d i k a n p e g a n g a n y a n g p a s t i o l e h
daerah a t a u puzat,
argumen-
antara
card-card
sosial budaya warga
tersebut oleh dinas-dinas
Agar
pemukiman
(Hessettlement). Eerbagai
t e l a h bermunculan d a r i pakar-pakar
di
penelitian
tersebut
pengcrasa
i n i i n g i n m e n e l u s u r i Persep-
si Oranq Mentawai t e r h a d a p R e s e t t l e m e n t y a n g s e d a n g m e n j a d i perdebatan hangat tersebut.
E. Perurnusan Masalah
Sebagaimana
I
~
1
I
dikemukakan
terdahulu
masalah
Resettlement Orang Mentawai sedang hangat-hangatnya menjadi topik pembicaraan baik pada seminar-seminar, maupun
mass
media.
Ada
persuasifnya
kemtral i
bahwa
karena
pemukiman kembali yang ditangani
ini,
selama
yang berpendapat
menyebabkan
orang
rumah-rumah
Men tawai
i tcr hancctr
kurang
pemerintah
tempat
beqi tu
di
pemukiman
saja,
tan pa
dinikmati oleh pemiliknya.
Istilah
pendekatan
yang
kurang
persuasif
mungkin
dapat dilihat dari beberapa aspek, seperti iarak yang jauh
dari
ladang-ladang
kekuatan
mereka,
keyakinan-keyakinan
qaib yang tidak menunjang (sosial
kepada
budaya)
jauh dari lalu lintas sungai atau jalan laut, yang
atau
selalu
menjadi ukuran transportasi mereka.
Bertolak
dari
hal-ha1 tersebut di atas
maka
dapat
dijadikan permasalahan sebagai berikut :
1. Bagaimana
persepsi
pemct k iman
orang
kembali
Mentawai
terhadap
(Resettlement),
daerah
Yang
telah
diperuntcrkan pemerintah buat mereka ?
2. Sejacth
mana
Resettlement
itu
telah
dikait-kaitkan
dengan iaraknya dari ladanq letak sebagai ukuran
dahan
transportasi ,
bangunan
dan
adat
kebiasaan ,
kemu-
materi/
konstruksi bangunan, serta
bahan
situasi
dan
kondisi ruang bangunan.
C. Tuiuan Penelitian
Inqin
mengetahui 'persepsi warga/masyarakat
Mentawai
MLlK UPT PERPUSTAKAAN
+-.J K t p PADANG
tentang
rnel-.eka,
Kesettlement
didirikan
yang
d i t i n j au dat-i. s e g i
pemerintah
untuk
:
I. L o k a s . i . / s t r a t e g i s l e t a k n y a .
2.
A d a t k e b i a s a a n y a n g mer-eka a n u t .
2. J a r a k d a r i l a d a n g m e r e k a .
4.
J a r a k n y a dat-i i b u k o t a .
5. l i : : o n s t r u k s i b a n ~ u n a n
6. H a t e r i bahan
7.
bangunan.
K n n d i s i dan s i t u a s i r u a n g bangunan
( p a n a s , pengap,
dan
lain-lain)
8. K e l e n g k a p a n b a n g u n a n
babi,
( a d a d a p ~ r ,r k a n d a n g a y a m ,
kandang
atau i t i k )
D. M a n f a a t Hasil Penelitian
Manfaat
berikut
hasil
penel i t i a n
ini
diharapkan
sebagai
:
1.. S e b a g a i b a h a n m a s u b a n y a n g b e r g u n a b a g i D i n a s /
Departe-
men S o s i a l d a n F ' e m e r i n t a h D a e r a h S u m a t e r a F a r a t ,
dalam
membuat p r o g r a m b a r u m e n g e n a i R e s e t t l e m e n t d i M e n t a w a i .
2 . Sebagai informasi a t a u acuan bagi rekan-rekan
dalam
menelusuri
berbagai
gejala
R e s e t t l e m e n t d i masa a k a n d a t a n g .
yang
seprofesi
muncul
pada
EAB I1
TINJOUON P U S T A K A
Pola
pemukiman k e r n b a l i m a s y a r a k a t t e r a s i n g i t u ,
terkecuali
rakyat
disiplin
berbagai
Mentawai,
kebanyakan
para
i l m u berpendapat t e l a h
tak
ahli
keliru
dari
penem-
patannya o l e h pemerintah.
Prof.
Dr.
Eudhi
Santoso
ahli
(1992)
Antropologi
b e r p e n d a ~ a t bahwa s e t - i n u k a l i jcrga p o l a pemukiman
i t u
tidak
memperhatikan s t r u k t u r
masyarakat,
sehingga
kadang-kadang
dan
pelapisan
menghancurkan t e r u t a m a
rnenghancurkan
kembali
kewibawaan
smsial
sosial
dan
kepemimpinan
s e b a g a i penghubung dengan d u n i a l u a r .
L e b i h t e g a s dan s p e s i f i k
kan
oleh
Prof.
(1892) yang
Mr.
l a g i pendapat yang dikemuka-
Herman Sihombing
pakar
menyatakan bahwa R e s e t t l e m e n t
Ilmu
atau
perumahan dalam kampung yang d i r e n c a n a k a n o l e h
Hukum
membuat
Departemen
S o s i a l a t a u lembaga 5 u k u t e r a s i n g 5ama s e k a l i t i d a k
cocok
d i Mentawai i t u .
F'endekatan
i n i
telah
yang d i l a k u k a n m e n u r u t
k e l i r u disebabkan
Mentawai ada d i t e p i - t e p i
tepi
laut.
strategis,
dengan
Tempat-tempat
scrngai,
semua
mungkin menurut mereka j e l e k ,
k e l a d i mereka,
apa
selama
perkampungan
j a r a n g mereka t i n g g a l d i
yang m e n u r u t
k e b i a s a a n dan a d a t n y a ,
Narnc.rn
hampir
Sihombing
jarak
kita
bagus
karena t a k s e s u a i
d a r i l a d a n g sagu
j a u h d a r i tempat m e n c a r i i k a n dan
,yang d i s i n y a l i r P r o f .
dan
Mr.
dan
kepiting
Sihombing
itu
agak p a r a d o k s dengan perkembangan dan kemajuan
d i k a l a n g a n warga Mentawai g e n e r a s i muda,
terlihat
A.
t a a n s e k a r a n ~s e p e r t i yang d i l a p o r k a n D r s .
dkk.
F'ada
penelitiannya
d i Pulau
pendidikan
Pagai
Manaf
Utara
( 1 9 9 2 1 bahwa l o k a s i perkampclngan dan j a r a k
kenyaTaher
Selatan
perumahan
d i b a n g u n d e k a t k e p a s a r a t a u Kmta Kecamatan s a n g a t
sukai.
Ladang-ladang
mereka
dapat
dialihkan
yang
mereka
mendekati
ternpat t i n g g a l n y a .
F'andangan
yang
dikemukakan D r s .
titik
t e g a s dan e k s t r i m
Ichsan
adalah
sarjana Anthropologi
maselk b a g i upaya pembangunan manusia
Kepulauan
Mentawai
yang cukup s t r a t e g i s
UlJ, yang merupakan b a g i a n yang
lembaga
apa
yang
( 1 9 9 2 ) bahwa
seutuhnya
adalah
tak
d i
melalui
terpisahkan
d a r i kebudayaan Mentawai.
Padahal s e p e r t i k i t a k e t a h u i -U
Mentawai
i t u s a a t i n i sudah punah k a r e n a p e r n a h
pemerintah
sebab
rrrengancrt agama
dengan A r a t Sabulungan.
kakan D r s .
Pelbegu
yang
Dengan k a t a l a i n apa yang
I c h s a n s e c a r a a n t h r o p o l o g i s i t u Lrntuk
o r a n g Men t a w a i mc~ngkin b e n a r ,
dengan
(rumah b e s a r )
gagasan
berketuhanan
orang
dilarang
terb:.enal
dikemusebagian
mesbripun t e r p a k s a b e r l awanan
pemerintah ( i n g a t Indonesia
negara
yang
Pelbequ
atau
p e n d a p a t yang c u k i l p r e l e v a n a d a l a h apa
yang
Yang
Maha Esa,
tak
mengakui
Animisme).
Gagasan
dikemukakan Dr M u c h t a r Naim s o s i o l o g
gunan
dengan
( 1 9 9 2 ) , bahwa pemban-
perumahan a t a u pemukiman b a r u b a g i
pertirnbangan-pertimbangan'
orang
sederhana,
Mentawai
seperti
inisa1,nya
un t u k
jelas
mereka,
memudahkan melakukan
tidak
akan membawa
pembinaan
manfaat
terhadap
yang
berarti
t a n p a m e n q a i t k a n n y a dengan pemahaman yang m e n y e l u r u h
ten
t a n g wujud dam h a k e k a t d a r i permasalahan mereb:.a, dan t a n p a
melakukan
t ik
.
pedekatan-pendekatan
t e r p a d u dan bahkan
holis-
Masalah perumahan dan m e n c i p t a k a n pemukiman t a r u
tempat-tempat
yang
gampang d i j a n g k a u
untuk
d i
kepentingan
p e n y u l u h a n dan pembinaan h a n y a l a h s a t u d a r i s e k i a n
banyak
permasalahan yang s a l i n g t e r k a i t yang h a r u s d i h a d a p i .
I n f o r m a s i yang p a l i n g b e r h a r g a mengenai
Mentawai d i P u l a u S i b e r u t i n i a d a l a h h a s i l
orang
tian
Prof.
W i l f r i e d Wagner a h l i s e j a r a h d a r i
Bremen ( 1981 )
nar
Resettlement
d i
,
tara
yang t i d a k
hewan
jarak
ccrngai,
dekat
peka t e r h a d a p l i n g k u n g a n
k e l a d a n g semula m e n j a d i j a u h .
p i a r a a n dan kebcrn p i s a n g ,
b~rahanmereka d i sana.
didapatkan
teknis a r s itektural d a r i
keladi
d i
Semenbuah-
Begitu juga a i r b e r s i h l e b i h
susah
Hidup d i
b e r a r t i jcrga d i s e p a n j a n g j a l a n ,
wanita-wanita
alam
dan
k a r e n a d i k i t a r i rawa-rawa.
dengan
peru-
j uga dengan d i h i m p ~ r n n y a mereka
tersebut,
dekat pantai,
semi-
dimana b e l i a ~ r meng~rngkapkan bahwa
s e l a i n kelemahan-kelemahan
s e k itarnya
Universitas
yang mencrlisnya dalam ben t u k makalah'
unand Padang,
mahan-perumahan
peneli-
sumber p r o t e i n .
Masih d i
zipanjang
dekat a i r bersih,
subuh-subuh
Mentawai t e l a h menebar j a l a
dan
buta
menangkap
i k a n d i sungai.
Yang m a s i h t e r k a i t denqan pemukiman k e m b a l i suku-suku
Menta~.rai i n i a d a l a h a r g u m e n t a s i yang dikemukakan o l e h . D r s .
Manaf
Taher dan D r s .
Hasan E a s r i G m i r
( 1 9 9 2 ); bahwa
untuk
member1
motivasi
bagi
penduduk
membangun p r o y e k perumahan,
asli
pemerintah
telah
y a i t u apa yang d i k e n a l
dengan
Proyek Resettlement. Namun p r o y e l i i n i yang b e r h a s i l s e s u a i
dengan
harapan a d a l a h perumahan-perumahan
dekat
ibu
Sipora.
I
I o t a Kecamatan s e p e r t i Desa P u r o
dibangun
d i
pulau
T e t a p i perumahan yang d i b a n g u n d i dusun-dusun
jacth d a r i i b u k o t a kecamatan t i d a k .
yang
yang
mereka
lebih
suka d i l a d a n g ,
perumahan R e s e t t l e m e n t t e r s e b u t
d i
didiami,
hutan-hutan,
baru
karena
sehingga
banyak yang h a n c u r .
Masa-
l a h t e r s e b u t p a t u t m e n j a d i p e r t i m b a n g a n yang s e r i u s k a r e n a
i a menyangkut modal yang b e s a r .
Apa
yang dikemukakan D r s .
dipertegas
lagi
pembangunan
oleh
Dr.
Manaf Taher dkk
Mhchtar
pemukiman-pemukiman
t e r a s i n g d i tempat-tempat
(19921
Naim
baru
tersebut
bagi
yang a k s e s i b e l d i
bahwa
suku-suku
Indonesia
i n i
t e l a h m e m p e r l i h a t k a n kepada k i t a bahwa i n i p r o y e k s i a - s i a ,
karena
permasalahan
pernukirnan
kembali,
mereka bukan hanya
sekedar
j a ~ t hl e b i h kompleks dan
masalah
lebih
r u m i t
dari itu.
A k h i r n y a d a p a t dikemukakan pendapat yang
Prof.
Maret
dikemukakan
E m i l S a l i m M e n t r i Lingkungan Hidup (Singgalang 3
Dr.
1992)
bahwa
pemaksaan
budaya,
bisa
rnenimbulkan
cultural shock a t a u k e j u t a n budaya t e r h a d a p penduduk a s l i .
Seterusnya
Emil
S a l i m b e r p e n d a p a t bahwwa
ada
tiga
p e n t i n g yang h a r u s m e n l a n d a s i pembangunan Mentawai,
ma
"berikan penaakuan hak h i d u ~t e r h a d a p o r a n g
artinya
'
ha1
perta-
Mentawai,
penduduk a s . l i t e r s e b u t harcts d . i l i h a t 5ama
dengan
etriiz-etnis
Jawa,
l a i n yanq j u g s d . i a k u i keberadaannya,
Makasar,
Sunda, F a t a k , Minang dan
zeperti
etnis
lainnya,
Kedua t e r i m a
iati d i r i l i d e n t i t a s ) Mentawai berbeda dengan
etnis
t e t a p i k e b e r r l a i n a n o r a n g Mentawai
lain
itu.
bubran
b e r - a r t i mereka l e b i h r e n d a h d a r i pada Drang Minang,
atacrpcrn
harus
,laws.
K e t i q a p e r ~ t h a h a nyang t e r j a d i
ditentukan
oleh
orang
met-eka aQ:.an berr-~bahatacr t i d a k ,
caat
atau
rnerelra
.
uraiannya
Harian
pakok-pokok
Mentawai
sendiri.
Apakah
apa mereka m a u t e t a p p a k a i
mau g a n t i dengan b a j u ,
Dari
dengan
Mentawai
d i
i t u
yang p a n j a n g
S i n g g a l a n F'adang,
tergantunq
lebar
pada
akhirnya
penting sebagai b e r i k u t
M ~ n t a w a i . Sama
dengan
wawancara
dikutip
lagi
:
"Perubahan t i d a k b i s a d i p a k s a k a n o r a n g l u a r
oranq
Batak,
s e p e r t i orang
Minang
terhadap
tidak
bisa
menerima perubahan menurut budaya Jawa a t a u p u n o r a n g
Jawa
takkan herubah karena dipaksakan o l e h orang F a t a k .
suatu
etnis
diterirna,
budaya
yang hak h i d u p n y a d i a k u i
Mentawai t i d a k
lain.
b i s a diqbah
babi
t::arena i t u rnen~trcrt b e l i a c r
binatang
i t u
dan l a i n - l a i n
TV,
s e s u a i dengan h a s i l p e n e l i t i a n D r s .
lPagai
mendesakkan
mungkin ada
dipaksakan.
rumah
kandang
Finatang-
jugs
orang
a l m a r i e s dan l a i n - l a i n .
yang d i s i n y a l i r a l r h P r o f .
bahwa t e r l i h a t banyak
dirinva
buatkanlah
a d a l a h kekayaan mereka s e p e r t i
k o t a punya m o b i l ,
kpa
jangan
iati
dengan
mereka s e s u a i dengan kemajuan mereka,
ayam,
dan
Sebagai
Emil Salim
A.
tersebuut
Manaf Taher
rumah R e s e t t l e m e n t d i Muaro
U.tara S e l a t a n ) yang langsung d i m o d i f i k a s i
(19921,
Taikako
.
kembal i
oleh
penduduk
rumah
Mentawai yang
tradisional
mereka,
mendiaminya
yaitu
ada
ada d a p u r d a n kandang ayam /
{lepas),
seperti
beranda
babi d i
bentuk
terbuka
sampingnya
a t a u d i b e l a k a n g rumah,
Selanjutnya A.
bahan-bahan
rumah
Manaf Taher melaporG:.an bahwa
relatif
lebih
banyak
mengenai
penduduk
Men t a w a i peng hcini rumah R e s e t t l e m e n t kcrrang s e t c ~elj
a t a p seng,
karena
mereka l e b i h suka a t a p daun
selain
atau atap
a t a p seng i t u panas s e h i n g g a
rumah t e r b a w a panas,
kan a t a p daun t i d a k .
udara
seng pun c e p a t dimakan k a r a t ,
asli
dengan
rumbia,
dalam
sedang-
EBB 111
M E T O D O L O G I
A.
P o p u l a s i d a n Sampel
Dr.
Mencrt-ut
sudah
ada
10
Mcrchtat- Naim yanp mengcrtip p u l a
pemctkiman barer d i
Fulau
Depsos?
Sibercrt.
t::arena
p e n e l i t i a n i n i l e b i h b e r s i f a t s t c r d i k u a l i t a t i f maka
gai
sampel d i a m b i l
herikcrt
5 d a e r a h s a j a dengan \ : . r i t e r i a
sebagai
:
1. Yang d e k a t p a n t a i /
2.
seha-
i b u kecamatan.
Yang agak jacrh d a r i F a n t a i l I b u Kecamatan.
F'opcr 1a s i
atacr d a e r a h pem~rb:.iman
( H e s e t t 1 emen t )
akan d a p a t d i l i h a t pada t a b e l b e r i k u t i n i
it c r
:
Tatrel 1
RESETTLEMENT DAN DESA TEMF'AT LOKASINYA
(
7
I
NAMA HESETTLEMENTI
Desanya ( P o p u l a s i )
SAMPEL
Jarak
KETEHANGAN
d a r i I b u Kecamatan
I
II
I
1
1.
f.
2..
4-
5-
6.
I/
1
1
1
7.
89.
1(
Saliguma
-
Pasa K i a t
-
Puro I
Dekat
,Agak
jauh
Dekat
Dekat
Malepet
Sarausau/
Katurai
Dekat
AgaG:. j a u h .
Saumanctk
Jauh.
Mongan F'aula
Agak Jauh.
Simalanca
A ~ a kJacrh
Jacth
I.:.ri.teri.a d i a t a s
IblaC:.a h e r d a s a r . l . : . a n
ditetapkan
1lma
s a r n p e 1 , ' t i u a y a n g d e k a t d a r i I bu k::ecarnatan, dcra y a n p
_l acth
d a n agak ; a u k ,
dan
F'LII-a
Selatan
I
dan
yait1.r R e s e t t l e m e n t d i D e s a M a l e p e t ,
( d e s a Mctara S i b e r ~ t t ! d i
Icecamatan
R e s e t t l e m e n t Mangan P a u l a
K e c a m a t a n Sibet-crt Utat-a
(
Muntai
clan
Siberut
Sril o g a i
k e d u a n v a j a u h d a n a g a k ;a u h
di
dari
Xbu K e c a m a t a n M u a r a S i k a b a l u a n ! .
Yang d i j a d i k a n r e s p o n d e n ' h a n y a d i t e t a p k a n o r a n g - o r a n g
kunci
ditambah
Resettlement
warga
yang
saja,
terlibat
untuk
d i a m b i l c - e b a g a i r e s p o n d e n satu o r a n g
Desa, satu o r a n q si BaG:.at L a g g a i ,
diberi
perumahann.
Dengan
demikian
Resettlement ? arang responden.
Kepala
satu o r a n g R i m a t a C::epala
( u m a ) , satu mranq S i k e r e d a n tiqa oranq
Suku
tiap
untuk
warga
satu
yang
lokasi
J a d i ctntuk 5 l o k a s i R e s e t -
t l e m e n t a k a n d i a m b i l 45 o r a n g r e s p o n d e n .
E. Variabel Penelitian dan Indikatornva
Variabel
Terikat
Resettlement",
: Persepsi Oranq
yang
Mentawai
a k a n terjelma
dari
Terhada~
Sikap
Mentawai t e r h a d a p R e s e t t l e m e n t i n d i k a t o r d a r i
orang
variabel
i n i a k a n t e r c e r m i n d a r i rasa memiliki d a r i w a r g a tersebut
terhadap
.
mereka
d a 1a m
rumah y a n g d i b a n g u n k a n
Rasa m e m i l i k i i n i a k a n
pemel i h a r a a n
pemerintah
tampak
rumah, membersihkan
dari
bagi
hasrat
rumah,
serta
f r e k w e n s i menunggui rumah t e r s e b u t .
- Adat k e b i a s a a n yang d i a n u t .
I n d i k a t n r n y a a d a l a h k : e s e s ~ . . \ a i a na n t a r a a d a t
.
dengan
c a r a m e n d i r i k a n rumah,
kebiasaan
~tpacara-upacara
mungkin d i l a k u k a n s e b e l u m rumah d i d i r i k a n .
yang
-
.
L o k a s i . . ' S t r a t e g i s letal-:.
Indi.katmrnya,
b e r u p a kemudahan hubungan
k e
tempat-
teinpat yang s e l a l u a t a u s e r i n g d i d a t a n g i , s e p e r t i
p a s a r . ; ' Ibcr t : . e c a m a t a n .
ke
d e k a t pantaj. a t a u t e p i s u n g a i .
- Sarak dari. ladang.
Indikatnrnya,
jauh,
agak jauh a t a u d e k a t d a r i ladang.
- I(::anstruksi bangunan.
I n d i k a t o r - n y a h e n t u k dart k e l e n g k a p a n
-
bangunan.
N a t e r i bangunan.
I r - ~ d i k a t ~ r n ybaa h a n y a n g d i p e r g u n a k a n m u l a i d a r i a t a p ,
dinding,
sampai l a n t a i n y a .
- K a n d i s i d a n si.t u a s i r u a n g b a n g u n a n .
Indikatornya
dalam rumah,
a d a l a h r a s a nyaman a t a u
kurang
nyaman
pengap a t a u t a k a pengap.
Teknik Penqumpulan Data.
t : : a r e n a p e r l e l i t i a n i n i b e r b e n t u k s t ~ t d ik a s u s ,
teknik
pengumpulan
wawancara
langscrng
informasi
yanq
data
derrgan
adalah
I
sesuai
(21
ingin dijaring,
t e r h a d a p perumahan R e s e t t l e m e n t ,
memakai
dengan
responden
maka
(1)
dengan
pengamatan
baik
maupun s i k a p p e n g h u n i -
nya.
D. Teknik P e n ~ o l a h a nData.
Data
dipermleh
dianalisis
tabel
dari
lapangan
s e c a r a d e s k r i p t i f dan hanya
pengalahan sederhana tanpa
statistib:.
.
akan
dialah
sampai
memakai
dan -
tabel-
rumus-rumus
E.
Disain Penelitian
Disain
penelitian i n i dapat
digambarkan
diperacjakan pada gambar bet-ikut i n i
i
b:.ebersihan P e k a r a n g a n
I
F r e k w e n s i Menungguirumah.
I
I
1I
seperti
:
A d a t K e b i a s a a n F'endir i a n Rumah.
Lokasi/
S t r a t e g i Letak
n
Jarak D a r i Ladang.
Eaqian
baiki.
Yang
Diper-
1
I
I
1
u
K o n s t r u k s i Rangunan.
Materi/ Bahan Bangunan
Kondisi/ S i t u a s i Dalam
R~langan
.
RAE I V
P E N E M U A N
D A N
P E M F A H A S A N
A. Lokasi. Keadaan Alam dan Demoarafi.
1. Lokasi dan L e t a k n y a ,
Di
s e b e l a h E a r a t p a n t a i Sumatera
gcrgusan
terdapat
beberapa
Tenggara.
p ~ r l a uyang membujur d a r i E a r a t Daya ke
D i a n t a r a gugusan p u l a u - p u l a i r
t e r s e b ~ r tyang s a n g a t m e n a r i k
s e k a l i a d a l a h Kepulauan Mentawai t e r l e t a k d i l e p a s
Sumatera F a r a t ,
paten
termasuk dalam w i l a y a h A d m i n i s t r a s i
padang Pariaman,
kepulauan
i n i
pantai
P r o p i n s i Sumatera
t e r b a g i empat
Barat.
Wilayah
yaitu
kecamatan
Kabu-
Kecamatan
Pagai U t a r a / S e l a t a n , Kecamatan S i p u r a , Kecamatan
Siberut
S e l a t a n dan Kecamatan S i b e r u t U t a r a , dengan i b u k o t a
matan
ban,
masing-masing
Muara
S i b e r u t dan Muara S i k a b a l u a n .
55'
terletak antara
HT,
adalah b e r u t u r u t - t u r u t
-
--
T
.-, O
-
Sikakap,
Kepulauan
LS dan 9 B 0 31 '
~i(-)
dengan l u a s l e b i h k u r a n g 7.000,-
-
dan
pulau Siberut.
Sioi n i
1
PERSEPSI ORANG MENTAWAI TERHADAP
RESETTLEMENT DI PULAU SIBERUT
Oleh :
Drs. Hasan Basri A m i r.
----
Penelitian ini Dibiayai olah Proyak
Peningkatan Penettian dan Pangabdian Pada Masyarakat
Kontrak No. 055/P4 M/ DPPM/ L 3 3 1 1/9 3/881/ 190 3
Tanggal 2 0 Mei 1 9 9 3
Direktorat Pembinaan Penelitian dan
Pengabdian Pada Masyarakst
Dtrjen Pcndidlkan Tinggl Depdlkbud
Institut ksguruan dnn Ilmu Pcndidlkan Padang
(IKJP Padang)
Th. 1 9 9 4
.: i r X UF T PEGPUSTA~(AA~
"
- 1 K f p PADANG
1. a. Judul Penelitian
Persepsi Orang Mentawai TerhaResettlement di
Pulau
Siberut
: Pengembangan.
: 111..
z
dap
b. Macam Penelitian
c. Gatagori Penelitian
.
2. Kepala Proyek Penelitian
:
a . N a m a
Drs. Hasan Basri Amir.
b. Pangkat/ Go1
Lektor/ IV/ f i
c. Alamat
Ktr. F P I P S IKIP Padang.
d. J e n i s kelamin
Laki-laki
e. Jabatan sekarang
Dosen Ekonomi Pembangunan
f. Jurusan/ Fakultas
PDU/ F P I P S
g. Universitas/Institute
: IKIP Padang
h. Fidang Ilmu yang diteliti
Sosial Ekonomi
3. Jumlah Tim
: 1 (satu) orang
4. Lokasi
: Kabupaten Padang Pariaman
5. Fila
Penelitian
Sebutkan
:
ini
merupakan
kerjasama
Kelembagaan
a. Nama Lembaga
b. Alamat
6. Jangka Waktu
: 1 0 (sepuluh) bulan.
7. Biaya Yang Diperlukan
: Rp.5.600.000,-
(Lima j u t a
Rupiah 1
Enam
ratus
Ribu
Padang, 20 Maret 1994
,.:
Mengetahui
Dekan F P I P S
-..
'
Henge taui
Kepala Pusat
, .=-FPnelitian
Nlp
Kepala Proyek
Penelitian
: 13(?187(:)88 N i p :13:)252235
P E R S E P S I ORONG MENTAWRI TERHRDAP RESETTLEMENT
D I P U L A U SIBERUT
(HASON F R S R I R M I R 1 9 4 4 ,
Sejak
beratus-ratus
78 HRLRWON)
t a h u n yang l a l u
yang t e r m a s u k K e p u l auan M e n t a w a i
man,
Sumatera
Barat
itu,
Sumatera.
,
,
telah
Karena
Fulau
Siberut
Kabupa t e n F'adang
terisolasi
itu
F'aria-
dari
tanah
pembangunan
Fulau
daratan
Pulau
Siberut
jacrh t e r t i n g g a l b i l a d i b a n d i n g k a n d a e r a h l a i n
d i
sekitarnya.
Sehubcrngan
dengan i n i F ' e m e r i n t a h R e p u b l i k
m e l a l u i p e m e r i n t a h d a e r a h Sumatera F a r a t ,
Resettlement
Indonesia
telah
membangun
(perurnahan) b a g i warga M e n t a w a i yang mendiami
s e j a k t a h u n 1976 pada b e b e r a p a
desa
atau
Fulacr
Siberut
dusun.
T e t a p i pembangunan R e s e t t l e m e n t i n i mendapat banyak
kritikan
dan
perdebatan
dari
para
ahli
sosiologi,
anthropologi,
a h l i hukum dan d i s i p l i n i l m u - i l m u
sebab
t e m p a t b e r d i r i n y a pemukiman
lokasi
i t u kurang s t r a t e g i s letaknya.
Mentawai
kembali
Jauh d a r i
dan s u l i t d i j a n g k a u d a r i i b u kecamatan a t a u
(1) Eagaimanakah
merek.a
.
(F'adang 1
telah
dibuatkan
pemerintah
jauhkah keberadaan R e s e t t l e m e n t
dengan mereka d i k a i t k a n dengan ( a ) j a r a k
(b)
or-ang Men t a w a i
konstruksi
rumah.
bangunan
,
( d ) m a t e r i bahan
dan ( f )
kondisi
dapat
Resetterhadap
itu
dari
l o k a s i d i k a i t k a n dengan t r a n s p o r t a s i ,
saan
.
:
p e r s e p s i o r a n g Mentawai t e r h a d a p
yang
( 2 ) Seberapa
ladang
pada apa yang d i k e m u k a k a n d i a t a s
d i s e b u t k a n beberapa masalah s e b a g a i . b e r i k u t
tlement
orang
pantai-pantai
yang menghubcrngkan warga M e n t a w a i Ire d u n i a l u a r
Eerdasarkan
lainnya,
(c)
sesuai
ladang,
k.ebia-
bangunan,
.dalam
.( e
ruangan
Tujuan
p e n e l i t i a n i n i adalah untuk melihat
persepsi
dan k e s e s u a i a n o r a n g Mentawai t e r h a d a p R e s e t t l e m e n t ,
bila
d i l i h a t d a r i dua aspek.
(1) S i k a p
mereka
terhadap pemeliharaan
rumah
akan t e r c e r m i n d a r i ( a ) K e b e r s i h a n dalam
rumah,
(b)
kebersihan
p e r b a i k a n rumah,
( 2 ) Kesesuaian
pekarangan
ruangan
rumah,
orang
kondisi
Mentawai
terhadap
keberadaan
j a l a n atau l a l u l i n t a s ,
ladang,
(c)
jarak
( d ) adat i s t i a d a t
d a r i p a n t a i a t a u i b u kecamatan,
o r a n g Mentawai,
(c)
( d l f r e k w e n s i mendiami rumah.
Resettlement d i l i h a t d a r i ( a ) j a r a k d a r i
(b)
yang
( e ) b e n t u k rumah dan bahan m a t e r i
bangunan.
Sampel p e n e l i t i a n i n i d i d a s a r k a n pengambilannya
(b)
d a r i pantai y a i t u ( a ) jauh d a r i pantai,
jarak
d a r i pantai.
dekat
Maka dengan d a s a r i n i d i p e r o l e h 5 desa sampel
(Resettlement)
Furo,
pada
y a i t u R e s e t t l e m e n t d i desa
Mongan P a u l a ,
Melepet,
desa M u n t a i dan desa S r i L o g o i .
p e n e l i t i a n adalah s a t u orang kepala
Responden
desa
kepala
suku,
dukun,
s i b a k a t l a g a i dan l i m a
biasa,
untuk
t i a p desa R e s e t t l e m e n t .
Ke
orang
lima
desa,
warga
responden
warga desa t e r s e b u t d i a m b i l s e c a r a random.
Teknik
dengan
pengumpulan
responden
Resettlement
deskriptif
dan
sampel.
data adalah
pengamatan
wawancara
lapangan
Teknik a n a l i s i s d a t a
t a n p a menggunakan rumus-rumus
langsung
ke
lokasi
adalah
secara
statistik.
H a s i l p e n e l i t i a n i n i d a p a t dikemukakan s e b a g a i
beri-
G ~ L I ~:
(1) P e r s e p s i o r a n g Mentawai t e r h a d a p keberadaan
.
s e p e r t i yang
diharapkan,
ment
belum
dari
p e m e l i h a r a a n rumah mereka,
.
karena
i n i
.
Resettletercermin
masih
.
.
banyak
d a r i mereka yang k u r a n g membersihkan rumah a t a u
peka-
rangan.
( 2 ) J a r a k d a r i l a d a n g a t a u p u n hubunqan l a l u l i n t a s k e
iii
Ibu
C.~?tamatan a t a u
nlc~ara-mr-lara
mereka menyatakan t i d a k
( 3 )Tetapl
sclngai/
pant a i
mengenai k o n s t r u k s i rumah dan
bahan
semua m e n y a t a k a n k u r a n g c o c o k .
akibat
konstruksinya tersebut,
siang
hari.
E e g i t ~ rjcrga
bahan/
panas
juga
d a p u r u n t u k memasak d a n t i d a k
Sosial
penelit i
Eondisi
atap
dengan k o n d i s i o r a n q Mentawai,
cepat bet-karat.
Rumah
selain
jcrga
pengap
udaranya
tidak
kepada
pada pembangunan y a n g a k a n d a t a n g t a k
lokasinya tepat.
punya
Departemen
berikut
:
lupa
mem-
s e r t a WC u n t u k b u a n g a i r .
( b ) A g a r s e b e l u m m e n d i r i k a n rumah l o k a s i n y a d i a m a t i
sehingga
tidal?.
p u n y a WE.
menyarankan
b u a t k a n d a p u r u n t u k memasak,
rumah
seng
a t a u D i n a s l a i n n y a yang t e r k a i t s e b a g a i
( a ) Rgar
bangunan
amat p a n a s d a n
cocok
Rkhirnya
sen1~1a
add masalah.
hampir
d i
.
dulu,
FERCEFTION O F MENTAW61 P E O P L E
IN S I F E R U T ISLAND
T O RESETTLEMENT
78 PAGES)
( H A S A N E A S R I A M I R 1994,
aince
P
hundred
'
years
Men t a w a i
Archipelego,
Sumatera
has
Because
to
been
ago,
F'adang P a r i a m a n
i s o l a t e d from
t h e doveloprnent o f
compare
conection
with
with,
S ib e r u t
Island
Regency
the
other
region
i t '5.
in
W e s t
Island.
underdeveloped
t h e Government o f R e p u b l i c
t h r o u g h t h e Gnvernment o f
in
Sumatera
the Island has
include
sourro~tndinp
of
Indonesia
t h e R e g i o n o f West S u m a t e r a
hzr
b u i l t " R e s e t t l e m e n t " f o r Mentawai P e o p l e i n S i b e r u t I s l a n d
since
1776,
Resettlement
a t
some
has
anthropologists,
villages.
been
debated
it
garden
by
the
many
building
I t is f a r f r o m
very d i f f i c u l t t o g o to
is
of
sociologists,
economists laweyers and o t h e r s ,
l o c a t i o n i s not s t r a t e q v .
it's
But
because
Mentawai's
capital
of
the
D i s t r i c t of Siberut.
E a s e on what d i d w e s a y a b o v e ,
than can call problems
a=. t h e f o l l o w i n g :
is
(1.1 H o w
perception
ol'
Mentawai
People
to
t
h
R e s e t t l e m e n t t h a t h a s b e e n b u i l t by t.he G o v e r n m e n t f o r
them 3
( 2 ) How
f a r is e x i s t e n c e o f
them
relationship
with
t h e R e s ~ t t l e m e n ts u i t a b l e
(a)
distance
( b ) l o c a t i o n i n a s p e c t nf t r a n s p o r t a i o n ,
of
Mentawai,
construction
of
building
'The
suitable
(d)
material
of building,
(f!
of
garden,
(c) t r a d i t i o n
.building,
condition i n the
(e)
room
(house).
pc.rrpose o f
of
How
from
to
t h i s s t u d y i s t o see " P e r c e p t i o n
Mentawai p e o p l e t o R e s e t t l e m e n t ,
if
we
and
see
~
f ram two aspec tc"
(1) Their
.
attitude
reflexing
cleaning
of
i n
t n taken care o f
t.he y a r d ,
( d 1 f reqctency o f
( 2 ) The
cleaning
(a)
w i l l
house,
i n
the
house,
(c! renovation
of
(a)
l i v i n g i n ' t h e i r house.
d i s t a n c e f r o m garden,
(bl
i f
we
condition
of
( c ) t r a d i t i o n o f Mentawai
transportation,
(b)
house,
s u i t a b l e t o existance o f Resettlement,
see
be
Peopl.e,
( d l strategy of lecation.
The sample o f
from,
coast
r e s e a r c h i s t a k e n base on
distance
l i n e o r the capital o f d i s t r i c t ,
( a ) F a r f r o m cclast
namely.
linr.
( b ) Near f r o m c o a s t
line
Then we f i n d f i v e R e s e t t l e m e n t s a s sample,
following,
namely
Muntai v i l l a e e .
Resettlement a t
Puro v i l l a q e .
as t h e
Mele~et villaue.
Monuan P a u l a v i l l a o e
and
Srilouoi villase.
Respondent o f
head
of
village.
a
tribe,
(medicine
Research a r e a head o f
Original/
old
village,
man
a
Sikere
d o c t o r ) and f i v e Mentawai p e o p l e f o r
Total of
Technique
a
every
r e s p o n d e n t s a r e 45 p e r s o n s .
c o l l e c t i n g d a t a is
of
interview
observation t o l o c a t i o n o f Resettlement.
Technique
and
of
analysis data i s d e s c r i p t i v e without using s t a t i s t i c a l
formula.
The
result
of
t h i s s t u d y can be
given
as
the
following.
(1.) P e r c e p t i o n
n o t good,
o f Mentawai p e o p l e t o R e s e t t l e m e n t
because m a i n t a i n a n c e o f
n o t s u i t a b l e a s we want.
,
the
hall
i n
the'
Many nf
house,
t h e i r house
i s
are
them do n o t c l e a n
front
and
or
back-yard.
(2) - A l l of
t h e Mentawai Fmeoplesay . t h e i r agreement
to
d i s t a n c e of: t h e R e s e t t l e m e n t o f
location to
thelr
uarden or c a p i t a l of d i s t r i c t ( n o problem)
i3! But conection w i t h t h e c a n t r u c t i o n of
material
of
building
(roof) all of
b u i l d i n g and
them
do
not
agree.
I
Beside
i n , w e see t h a t t h e R e s e t t l e m e n t ( t h e
houses
o f M e n t a w a i ) d o n ' t h a v e k i t c h e n t o c o o k , a n d WC, a n d C e i l
ina
of
hcuse.
I n t h e h o u s e is v e r y w a r m i n t h e n o o n .
a t l a s w e recornandate S o c i a l D e p a r t m e n t or I n s t i t u t i o n
o t h e r s I3epart.ment o f Government o f
I
t h e Republic of
( 1 . ) Do n o t f o r g e t t o m a k e t h e k i t c t ~ e n' f o r c o o k i n g ,
And
or
Indone-
WC
and
where
the
t h e r o o f d o n ' t make t h e z i n c .
( 2 ) Do
not
f o r g e t t o o b s e r v a t i o n of l o c a t i o n
resettlement w i l l be built.
Penelitinn merupnknn snlnh sntu knryn Ilminh di pergurunn tinggi.
Knryn Iirninh ini hnrus dilnksnnnknn oleh Dosen IKIP Pndnng dnlnrn rnngkn
meningkntkon mutu, bniksebngni dosen maupun sebagni penelitl.
Oleh h r e n n Itu, Pusnt Penelitinn I K I P Pndnng berusnhn mendorong
dosenfpeneliti untuk melakuknn penelitinn sebngai boginn dnri kegiabn
akndemiknyo. Dengnn demikinn mutu dosenlpeneliti dnn hnsil penelitinnnyn
dnpnt ditingkntkan.
Akhirnyn snyn mernsn gemblrn' bah1r.n Penelitinn ini telnh diselesaikan
oleh peneliti dengan melniul proses pemeriksnan dori T i m Penllnl Usul dan
Lapotnn Penelitinn Puslit IKIP Pndnng.
Pndnng, Februnri 1994
Kepaln Pusnt Penelitinn
NIP 1301S70SS
viii
DAFTAR IS1
............................... 1
HINGKASAN ........................................
ii
SUMMARY ..........................................
v
t::ATU PENGANTAR ................................... v i i i
DAFTAR I S 1 ........................................
i x
DCIFTAF: TABEL......................................
.ti
PAB
I PENDAHULUAI\I .............................
1
A . L a t a t - B e l a k a n g Masalah P e n e l i t i a n ......
1
B . Perumusan M a s a l a h .......................
...
C . T u j u a n F e r ~ e l i t i a r r .......................
...
D . M a n f a a t H a s i l P e n e l i t i a n ................
4
HALAMAN PENGESAHAN
T
EAB
I1
BAB 111
A
TINJAUAN PUSThb::A
....
T ~ k n i kPengumpulan D a t a .................
D . T e k n i k Penqolahan D a t a ..................
E . D e s a i n F ' e n e l i t i a n .......................
I V
PENEMUAN DAN PEMBGHASAN .................
A . L o k a s i Keadaan Alam dart Dermaganya ......
1. L o k a s i dan L e t a k n y a ..................
. Keadaan Alam .........................
3 . D e m o g r a f i ............................
E . M a s y a r a k a t dan b::ebudayaan ...............
C . Gambaran Umum R e s e t t l .ement dan Sampel ...
1. F : e s e t t l e m e n t Dus~rnF'uro ..............
. R e s e t t l e m e n t Desa M e l e p e t ............
3 . F.esett.lernen t Desa Mcrrr t a i .............
4 . R e s e t t lemkn t Uesa Moegan P a u l a .......
5 . R e s e t t l e m e n t Desa S r i l . a g o i ...........
F
BAB
..............................
dan Sampel .....................
METODOLOGI
. Populasi
.
C.
........................
V a r i a b e l P e n e l i t i a n dan I n d i k a t o r n y a
-7
L
.-i
L
.
5
11
11
12
13
13
14
15
15
15
20
25
27
-2.4
34
36
39
42
44
D
.
D e s k r i p z i Urnurn P a r a R e s p o n d e n d a n
.....................
Iz'ara F : e s p n n d e n ........
Perremuan F'eriel l. t i a n
48
1 . D e s k r - i p s . i Umum
48
.7
L .P e n e m u a n
H a s i 1 F'enel. i t i a n y a n q Ferb:.ai t a n
denqan Perrnasalahan
E
BGB
.
D i s k i . ~ s i . clan Perribahasan
..................
..................
53
-
77
V KESIMPULAN DAN SnKAN
.
B.
A
t::;esimpu1a n
Saran-Saran
..............................
.............................
.....................................
L a m p i r a n ..................................
75
76
D a f t a r Eacaan
78
Daftar
79
H
--!
I
cr.
.G
3-J
c.4
4
c.4
.. .. ..
. .
'
j
.
S
W
m
a
a
a
C
LL
a
P
-
C
-
a
~
i
. Q
1-0
u-J
m
.
.
.
u
.
C
'
.
.
.
u
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
C
.
6
.
.
.
.
a
u-J
a
1.':1 t..)
..
...
. . . . . . . . . . . . . .
.
. . f
'
5
-
N ui 4 P-. 00 0-.
C;I ~t K J Q b 0.
f i f i f i u 3 r ~ u - , ~ d a d q 4 j a K
4
u-J
'
.
.
4
4
d
I.?
d- q.
Ui
. . In.
... .
.
q.
d
. - j
X
.
n
.
i
'
j
m
a
.
m
.
.
.
.
.
.
a
.
i5
m
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
a
.
C
.- 4
L
. + I
m
.d
l l
4
i..)
E
@
IG
+J
In
.I-'
U
I
@ . - j . ~ n . ~ . . . . . . . . . . ~ . . . .
a
a . 4
c - L '
Iljt..;l*.q
.
+
I
.
.
.
a
,
.
u a i t c
i
0.. 4
. n . o
o a l - L ' m ; .
&
.
.
a
L . + C C
0 G-.
+J
x.
C
.
c
y
.
.
a
.4
~
4
r
5
.
4
. a
m.4
r
l E E E c r
5
L
.,a! .
L
a
c
.
.
. . . A '
.d
C I .
1
.d
4 J C f
yj
. x
. f a
. I - ' + ' Y + J + ' =
. . I - ' . 4. .
a
5
a
t
m
m
i
~
l
j
.
.
m
.
.
.
@
.
I
~
U
c
c
C
C
@
m
a r + a
. + J
E Iri
. 5
L
m
i
0
5
.
.
o m
a l I U a l @ I n rn
E
E
E
E
a
m
a + c
I
5
.
5
~
2
r
n
c - 4 f
a
fa t - 5 c
c I r i a ( U
=
L
.
1
G
C
n
( U a a U I z
1 t 4 J u ' C
= @ f E f l
L
Iri E
.4
A
,-+
4
~
l
j
i
~ , 1l 1 1 j
~
i
a
+ , + J - I J - C j . r ( m
vl
i~
.
c
K
C
C
K
G
~ + J I J + , + D=
llr 4-J
(!I
0
15
llj
llj
2
a El
CI 3 U
J CL P 1Ki
. 0 1
Oi
C C 6
U I T i C L f
L
j
4
C
U I L
ul L
c L a
r ~ i + . d a ~11
t 15 I
G
m~
~
y
~ a ~n a w ~ l l r i
f
&
+
l
i
;
I
I
~
A
U
~
L
L
M
~
m~ a >E
EQ K
X C K K C
3
1
m 3 d 3 1 5 L n ~ n O a D 113
-1
7 U1 & L
El
a
=
a
~
3
5 R 1 5 - i 0 k 3
c E K K ~ L aJ f
.,-I
.4 .+ .d E
a a l c a l
c
f
i
c
a
~
a
u TI ~ a IG
c 0- IT^
~
u
u
o
o
~
+
I
f
i
C
,
t
'
g
i
'
C
L
&
c O ~ L 7 j > . C fC
a
E
L m
...
f
.+ .r(
L
ili
A
A.
U'I
c ~i c
c a a ~ ~ ' - . zt - c c c c a
aLTjUJ O C
t
O i l .
C
15 L
6 . 4 . 4
15 15 1
5
.d
LL ' l i r l i K i C L . 4
E
n
a
u
~
a U ~ U T J L U I Z L L L . ~ ~ I qI r r r r
rii
.'
&
€
m
a
E
I
~
E
X
a a A.
~ r i a ~ u l a a
c a l T i a a N m
0
5
7
U C
E E O
U I U . ~ + I . I - ' . F I - I U 5 . d L f lr: C j l ' l I i
E E E E d O
a d L d u @ * l l l
L
lJl 4
.4 .d
Il 4 .4
3
w.
4
+
J
.
d
7
'
t
~
l l J 3
i 3 1 U i G t U l U 1 5 U1D P P U
6
U
Ill QJ @ J x ' - d
~
~
~
c
~
c
c
c
~
c
~
c
c
c
c a cL u LI l j ~
c !L
c
E
t
~
.
w
nJ
a
16 lii
f4
4
0
~
~
i
!
i
~
+
~
~
L Ti ,U
~ ,q i
,
~ LL +
~
'
N
g C Sq4 5 3
q4 . ~
~
.
J
#'-
d-
.
.
.
.
. . . . . . .
. .. . ... .. .. ... .. ...
.
. .. .
.
. .. . .. .
.
. r
r:.
.
. . . . .
. . . . . .
... . .
.
D
.
I.
.
.
a
c.4
4
-
a
+
?:)
+
a
+
+
A
~
3 2 z T ]
6
i5
15 15
..
L
.
.
L
,++
li-J
-0
I"..
A
4
4
d
a
13
fi
~
?--
.k
aa
13
a
Kj
a
la
L
m
4
,
m
J
fi
4
s=n
-
m
+
~
4
m
d4
~
~
d
a
d
l
~
TJ
,
u
4
-
D
+
m
b
d
a
~
a
-
a
@'
l
4
a
D
1
5 15
a
L
15 15 16
llj
15 It 16
1%
1%
+ ! - k k - k - I - I - ! - k ! - I - + I -
2
..........
rz*
d
~
4
m
I
4
t:yl
KJ
b
3
L
L
1
5
L
L
i5
L
6
n
E
U
6
n n ~
E~ E
a a 15 fi
E ~E
~
n
1
s
p ~ a u * &
C
~
L
J
FAE I
P E N D A H U L U A N
A.
L a t a r F e l a k a n q M a s a l a h Penelitian
F'embangctnan d a l a m s e g a l a a s p e k k e h i d u p a n d i t a n a h a i r
telah
dicanangkan
tit.ik
berat
d a l a m GBHN TAF MPH
No.IV/1978,
d a l a m pembangunan d i b i d a n g
bahwa
ekonomi
dengan
s a s a r a n mencapai keseimbangan a n t a r a p e r t a n i a n dan
bidang
industri
serta
t e r p e n u h i n y a k e b u t u h a n pokok
sebagian
besar
d a r i pembangcrnan d i b i d a n g
rakyat
lainya
dan
hanya
b e r s i f a t menunjang dan melengkapi.
Kepulauan
Mentawai s e b a g a i b a g i a n d a r i w i l a y a h
pro-
p i n s i Sumatera E a r a t yang terletak d i p a n t a i E a r a t ,
sudah
lama
d i s a d a r i jauh t e r t i n g g a l dibandingkan wilayah
dara-
tan.
Banyak
ha1 yang
pembangunanannya
yang
diasumsikan
belum
sebagai
persuasif,
penyebabnya,
karena
"selalu
d i j a d i k a n o b j e k d a r i b e r b a g a i r e k a y a s a a t a s nama s i v i l i s a -
si
d a n k e r n a n u s i a a n , d a n t a k pet-nah s e b a g a i
p i l i h a n s e n d i r i a p a maunya m e r e k a
menentukan
Naim,
"
dapat
(Muchtar
19921.
Rkhir-akhir
bersifat
ini
nasional
perhatian
maupun
sama
lain
bertolak
dunia
luar,
internasianal
t e r h a d a p kepulauan Mentawai.
satu
subyek
baik
semakin
yang
besar
Namun o r i e n t a s i p e r h a t i a n
belakang.
Dari
segi
itu
nasional
p e r h a t i a n i.tn b e r o r i e n t a s i pada bagaimana memaj~tkan warga
Men t a w a i
,
sehingga
lambat
laun
s e ja j a r
dengan
rekan-
r
rekanrjya bangsa I n d o n e s i a l a i n n y a . T e t a p i p e r h a t i a n
Internasional
adalah
auar kebctdayaan d a n
tradisi
dunia
orang
h e n d a k n y a t e r ~ r sd i p e l - t a h a n k a n .
Mentawai
Kasarnya
i t- ~ r-i ,.-d1 a t - a n q M e n t a w a i
nranq
IYen t a w a i .
dapat
di.jad.ikan
C$
terus,
'
masa,
~bjeb:. sepanjang
biarkan
sehingga
sebagai
rn~rsi~lrn
hidup.
,lelas
rut-larut.
ktahwa h a 1 i t u t a k k a n m ~ r n g k i n d i b i a r k a n
Gubernur
pemb~\kaan Seminar
Sumatera
Hasan
Basri
"1"entang m e n t a w a i d i
berla-
Durin
Universit a s
Hatta
(27-2-1492)
tidak
d a p a t d i b i a r k a n herada dalam bentuk kehidupan
sekarang,
m e n y a t a k a n bahwa
kurang manusiawi
sebab
dalam bentuk a s l i n y a ,
seolah-oleh
dalam
masyarakat
apabila
Bung
Mentawai
yang
dipertahankan
b a q a i k a n musium h i d u p .
D a l a m hubungan i n i s e b u a h t a p i k d a n p e r m a s a l a h a n yang
hangat
paling
dibahas
d i seminar
tentang
Mentawai
U n i v e r s i t a s Bung H a t t a t e r s e b u t a d a l a h m e n g e n a i
kemba1.i o r a n g M e n t a w a i
tasi
ilmu.
Mereka
diternpuh
bukan
umumnya m e n g e r i t i k
pemerintah
herdasarkan
pertimbangan
dalam
selama i n i ,
karena
mengontrol a t a u
dislplin
ysng
pernah
pertimbangannya
setempat.
memonitor
tetapi
pemukiman
{ang t e r k a i t .
a p a yanq d i s a n g s i k a n o l e h p a k a r - p a k a r
eiemakin d a p a t c l i j a d i k a n p e g a n g a n y a n g p a s t i o l e h
daerah a t a u puzat,
argumen-
antara
card-card
sosial budaya warga
tersebut oleh dinas-dinas
Agar
pemukiman
(Hessettlement). Eerbagai
t e l a h bermunculan d a r i pakar-pakar
di
penelitian
tersebut
pengcrasa
i n i i n g i n m e n e l u s u r i Persep-
si Oranq Mentawai t e r h a d a p R e s e t t l e m e n t y a n g s e d a n g m e n j a d i perdebatan hangat tersebut.
E. Perurnusan Masalah
Sebagaimana
I
~
1
I
dikemukakan
terdahulu
masalah
Resettlement Orang Mentawai sedang hangat-hangatnya menjadi topik pembicaraan baik pada seminar-seminar, maupun
mass
media.
Ada
persuasifnya
kemtral i
bahwa
karena
pemukiman kembali yang ditangani
ini,
selama
yang berpendapat
menyebabkan
orang
rumah-rumah
Men tawai
i tcr hancctr
kurang
pemerintah
tempat
beqi tu
di
pemukiman
saja,
tan pa
dinikmati oleh pemiliknya.
Istilah
pendekatan
yang
kurang
persuasif
mungkin
dapat dilihat dari beberapa aspek, seperti iarak yang jauh
dari
ladang-ladang
kekuatan
mereka,
keyakinan-keyakinan
qaib yang tidak menunjang (sosial
kepada
budaya)
jauh dari lalu lintas sungai atau jalan laut, yang
atau
selalu
menjadi ukuran transportasi mereka.
Bertolak
dari
hal-ha1 tersebut di atas
maka
dapat
dijadikan permasalahan sebagai berikut :
1. Bagaimana
persepsi
pemct k iman
orang
kembali
Mentawai
terhadap
(Resettlement),
daerah
Yang
telah
diperuntcrkan pemerintah buat mereka ?
2. Sejacth
mana
Resettlement
itu
telah
dikait-kaitkan
dengan iaraknya dari ladanq letak sebagai ukuran
dahan
transportasi ,
bangunan
dan
adat
kebiasaan ,
kemu-
materi/
konstruksi bangunan, serta
bahan
situasi
dan
kondisi ruang bangunan.
C. Tuiuan Penelitian
Inqin
mengetahui 'persepsi warga/masyarakat
Mentawai
MLlK UPT PERPUSTAKAAN
+-.J K t p PADANG
tentang
rnel-.eka,
Kesettlement
didirikan
yang
d i t i n j au dat-i. s e g i
pemerintah
untuk
:
I. L o k a s . i . / s t r a t e g i s l e t a k n y a .
2.
A d a t k e b i a s a a n y a n g mer-eka a n u t .
2. J a r a k d a r i l a d a n g m e r e k a .
4.
J a r a k n y a dat-i i b u k o t a .
5. l i : : o n s t r u k s i b a n ~ u n a n
6. H a t e r i bahan
7.
bangunan.
K n n d i s i dan s i t u a s i r u a n g bangunan
( p a n a s , pengap,
dan
lain-lain)
8. K e l e n g k a p a n b a n g u n a n
babi,
( a d a d a p ~ r ,r k a n d a n g a y a m ,
kandang
atau i t i k )
D. M a n f a a t Hasil Penelitian
Manfaat
berikut
hasil
penel i t i a n
ini
diharapkan
sebagai
:
1.. S e b a g a i b a h a n m a s u b a n y a n g b e r g u n a b a g i D i n a s /
Departe-
men S o s i a l d a n F ' e m e r i n t a h D a e r a h S u m a t e r a F a r a t ,
dalam
membuat p r o g r a m b a r u m e n g e n a i R e s e t t l e m e n t d i M e n t a w a i .
2 . Sebagai informasi a t a u acuan bagi rekan-rekan
dalam
menelusuri
berbagai
gejala
R e s e t t l e m e n t d i masa a k a n d a t a n g .
yang
seprofesi
muncul
pada
EAB I1
TINJOUON P U S T A K A
Pola
pemukiman k e r n b a l i m a s y a r a k a t t e r a s i n g i t u ,
terkecuali
rakyat
disiplin
berbagai
Mentawai,
kebanyakan
para
i l m u berpendapat t e l a h
tak
ahli
keliru
dari
penem-
patannya o l e h pemerintah.
Prof.
Dr.
Eudhi
Santoso
ahli
(1992)
Antropologi
b e r p e n d a ~ a t bahwa s e t - i n u k a l i jcrga p o l a pemukiman
i t u
tidak
memperhatikan s t r u k t u r
masyarakat,
sehingga
kadang-kadang
dan
pelapisan
menghancurkan t e r u t a m a
rnenghancurkan
kembali
kewibawaan
smsial
sosial
dan
kepemimpinan
s e b a g a i penghubung dengan d u n i a l u a r .
L e b i h t e g a s dan s p e s i f i k
kan
oleh
Prof.
(1892) yang
Mr.
l a g i pendapat yang dikemuka-
Herman Sihombing
pakar
menyatakan bahwa R e s e t t l e m e n t
Ilmu
atau
perumahan dalam kampung yang d i r e n c a n a k a n o l e h
Hukum
membuat
Departemen
S o s i a l a t a u lembaga 5 u k u t e r a s i n g 5ama s e k a l i t i d a k
cocok
d i Mentawai i t u .
F'endekatan
i n i
telah
yang d i l a k u k a n m e n u r u t
k e l i r u disebabkan
Mentawai ada d i t e p i - t e p i
tepi
laut.
strategis,
dengan
Tempat-tempat
scrngai,
semua
mungkin menurut mereka j e l e k ,
k e l a d i mereka,
apa
selama
perkampungan
j a r a n g mereka t i n g g a l d i
yang m e n u r u t
k e b i a s a a n dan a d a t n y a ,
Narnc.rn
hampir
Sihombing
jarak
kita
bagus
karena t a k s e s u a i
d a r i l a d a n g sagu
j a u h d a r i tempat m e n c a r i i k a n dan
,yang d i s i n y a l i r P r o f .
dan
Mr.
dan
kepiting
Sihombing
itu
agak p a r a d o k s dengan perkembangan dan kemajuan
d i k a l a n g a n warga Mentawai g e n e r a s i muda,
terlihat
A.
t a a n s e k a r a n ~s e p e r t i yang d i l a p o r k a n D r s .
dkk.
F'ada
penelitiannya
d i Pulau
pendidikan
Pagai
Manaf
Utara
( 1 9 9 2 1 bahwa l o k a s i perkampclngan dan j a r a k
kenyaTaher
Selatan
perumahan
d i b a n g u n d e k a t k e p a s a r a t a u Kmta Kecamatan s a n g a t
sukai.
Ladang-ladang
mereka
dapat
dialihkan
yang
mereka
mendekati
ternpat t i n g g a l n y a .
F'andangan
yang
dikemukakan D r s .
titik
t e g a s dan e k s t r i m
Ichsan
adalah
sarjana Anthropologi
maselk b a g i upaya pembangunan manusia
Kepulauan
Mentawai
yang cukup s t r a t e g i s
UlJ, yang merupakan b a g i a n yang
lembaga
apa
yang
( 1 9 9 2 ) bahwa
seutuhnya
adalah
tak
d i
melalui
terpisahkan
d a r i kebudayaan Mentawai.
Padahal s e p e r t i k i t a k e t a h u i -U
Mentawai
i t u s a a t i n i sudah punah k a r e n a p e r n a h
pemerintah
sebab
rrrengancrt agama
dengan A r a t Sabulungan.
kakan D r s .
Pelbegu
yang
Dengan k a t a l a i n apa yang
I c h s a n s e c a r a a n t h r o p o l o g i s i t u Lrntuk
o r a n g Men t a w a i mc~ngkin b e n a r ,
dengan
(rumah b e s a r )
gagasan
berketuhanan
orang
dilarang
terb:.enal
dikemusebagian
mesbripun t e r p a k s a b e r l awanan
pemerintah ( i n g a t Indonesia
negara
yang
Pelbequ
atau
p e n d a p a t yang c u k i l p r e l e v a n a d a l a h apa
yang
Yang
Maha Esa,
tak
mengakui
Animisme).
Gagasan
dikemukakan Dr M u c h t a r Naim s o s i o l o g
gunan
dengan
( 1 9 9 2 ) , bahwa pemban-
perumahan a t a u pemukiman b a r u b a g i
pertirnbangan-pertimbangan'
orang
sederhana,
Mentawai
seperti
inisa1,nya
un t u k
jelas
mereka,
memudahkan melakukan
tidak
akan membawa
pembinaan
manfaat
terhadap
yang
berarti
t a n p a m e n q a i t k a n n y a dengan pemahaman yang m e n y e l u r u h
ten
t a n g wujud dam h a k e k a t d a r i permasalahan mereb:.a, dan t a n p a
melakukan
t ik
.
pedekatan-pendekatan
t e r p a d u dan bahkan
holis-
Masalah perumahan dan m e n c i p t a k a n pemukiman t a r u
tempat-tempat
yang
gampang d i j a n g k a u
untuk
d i
kepentingan
p e n y u l u h a n dan pembinaan h a n y a l a h s a t u d a r i s e k i a n
banyak
permasalahan yang s a l i n g t e r k a i t yang h a r u s d i h a d a p i .
I n f o r m a s i yang p a l i n g b e r h a r g a mengenai
Mentawai d i P u l a u S i b e r u t i n i a d a l a h h a s i l
orang
tian
Prof.
W i l f r i e d Wagner a h l i s e j a r a h d a r i
Bremen ( 1981 )
nar
Resettlement
d i
,
tara
yang t i d a k
hewan
jarak
ccrngai,
dekat
peka t e r h a d a p l i n g k u n g a n
k e l a d a n g semula m e n j a d i j a u h .
p i a r a a n dan kebcrn p i s a n g ,
b~rahanmereka d i sana.
didapatkan
teknis a r s itektural d a r i
keladi
d i
Semenbuah-
Begitu juga a i r b e r s i h l e b i h
susah
Hidup d i
b e r a r t i jcrga d i s e p a n j a n g j a l a n ,
wanita-wanita
alam
dan
k a r e n a d i k i t a r i rawa-rawa.
dengan
peru-
j uga dengan d i h i m p ~ r n n y a mereka
tersebut,
dekat pantai,
semi-
dimana b e l i a ~ r meng~rngkapkan bahwa
s e l a i n kelemahan-kelemahan
s e k itarnya
Universitas
yang mencrlisnya dalam ben t u k makalah'
unand Padang,
mahan-perumahan
peneli-
sumber p r o t e i n .
Masih d i
zipanjang
dekat a i r bersih,
subuh-subuh
Mentawai t e l a h menebar j a l a
dan
buta
menangkap
i k a n d i sungai.
Yang m a s i h t e r k a i t denqan pemukiman k e m b a l i suku-suku
Menta~.rai i n i a d a l a h a r g u m e n t a s i yang dikemukakan o l e h . D r s .
Manaf
Taher dan D r s .
Hasan E a s r i G m i r
( 1 9 9 2 ); bahwa
untuk
member1
motivasi
bagi
penduduk
membangun p r o y e k perumahan,
asli
pemerintah
telah
y a i t u apa yang d i k e n a l
dengan
Proyek Resettlement. Namun p r o y e l i i n i yang b e r h a s i l s e s u a i
dengan
harapan a d a l a h perumahan-perumahan
dekat
ibu
Sipora.
I
I o t a Kecamatan s e p e r t i Desa P u r o
dibangun
d i
pulau
T e t a p i perumahan yang d i b a n g u n d i dusun-dusun
jacth d a r i i b u k o t a kecamatan t i d a k .
yang
yang
mereka
lebih
suka d i l a d a n g ,
perumahan R e s e t t l e m e n t t e r s e b u t
d i
didiami,
hutan-hutan,
baru
karena
sehingga
banyak yang h a n c u r .
Masa-
l a h t e r s e b u t p a t u t m e n j a d i p e r t i m b a n g a n yang s e r i u s k a r e n a
i a menyangkut modal yang b e s a r .
Apa
yang dikemukakan D r s .
dipertegas
lagi
pembangunan
oleh
Dr.
Manaf Taher dkk
Mhchtar
pemukiman-pemukiman
t e r a s i n g d i tempat-tempat
(19921
Naim
baru
tersebut
bagi
yang a k s e s i b e l d i
bahwa
suku-suku
Indonesia
i n i
t e l a h m e m p e r l i h a t k a n kepada k i t a bahwa i n i p r o y e k s i a - s i a ,
karena
permasalahan
pernukirnan
kembali,
mereka bukan hanya
sekedar
j a ~ t hl e b i h kompleks dan
masalah
lebih
r u m i t
dari itu.
A k h i r n y a d a p a t dikemukakan pendapat yang
Prof.
Maret
dikemukakan
E m i l S a l i m M e n t r i Lingkungan Hidup (Singgalang 3
Dr.
1992)
bahwa
pemaksaan
budaya,
bisa
rnenimbulkan
cultural shock a t a u k e j u t a n budaya t e r h a d a p penduduk a s l i .
Seterusnya
Emil
S a l i m b e r p e n d a p a t bahwwa
ada
tiga
p e n t i n g yang h a r u s m e n l a n d a s i pembangunan Mentawai,
ma
"berikan penaakuan hak h i d u ~t e r h a d a p o r a n g
artinya
'
ha1
perta-
Mentawai,
penduduk a s . l i t e r s e b u t harcts d . i l i h a t 5ama
dengan
etriiz-etnis
Jawa,
l a i n yanq j u g s d . i a k u i keberadaannya,
Makasar,
Sunda, F a t a k , Minang dan
zeperti
etnis
lainnya,
Kedua t e r i m a
iati d i r i l i d e n t i t a s ) Mentawai berbeda dengan
etnis
t e t a p i k e b e r r l a i n a n o r a n g Mentawai
lain
itu.
bubran
b e r - a r t i mereka l e b i h r e n d a h d a r i pada Drang Minang,
atacrpcrn
harus
,laws.
K e t i q a p e r ~ t h a h a nyang t e r j a d i
ditentukan
oleh
orang
met-eka aQ:.an berr-~bahatacr t i d a k ,
caat
atau
rnerelra
.
uraiannya
Harian
pakok-pokok
Mentawai
sendiri.
Apakah
apa mereka m a u t e t a p p a k a i
mau g a n t i dengan b a j u ,
Dari
dengan
Mentawai
d i
i t u
yang p a n j a n g
S i n g g a l a n F'adang,
tergantunq
lebar
pada
akhirnya
penting sebagai b e r i k u t
M ~ n t a w a i . Sama
dengan
wawancara
dikutip
lagi
:
"Perubahan t i d a k b i s a d i p a k s a k a n o r a n g l u a r
oranq
Batak,
s e p e r t i orang
Minang
terhadap
tidak
bisa
menerima perubahan menurut budaya Jawa a t a u p u n o r a n g
Jawa
takkan herubah karena dipaksakan o l e h orang F a t a k .
suatu
etnis
diterirna,
budaya
yang hak h i d u p n y a d i a k u i
Mentawai t i d a k
lain.
b i s a diqbah
babi
t::arena i t u rnen~trcrt b e l i a c r
binatang
i t u
dan l a i n - l a i n
TV,
s e s u a i dengan h a s i l p e n e l i t i a n D r s .
lPagai
mendesakkan
mungkin ada
dipaksakan.
rumah
kandang
Finatang-
jugs
orang
a l m a r i e s dan l a i n - l a i n .
yang d i s i n y a l i r a l r h P r o f .
bahwa t e r l i h a t banyak
dirinva
buatkanlah
a d a l a h kekayaan mereka s e p e r t i
k o t a punya m o b i l ,
kpa
jangan
iati
dengan
mereka s e s u a i dengan kemajuan mereka,
ayam,
dan
Sebagai
Emil Salim
A.
tersebuut
Manaf Taher
rumah R e s e t t l e m e n t d i Muaro
U.tara S e l a t a n ) yang langsung d i m o d i f i k a s i
(19921,
Taikako
.
kembal i
oleh
penduduk
rumah
Mentawai yang
tradisional
mereka,
mendiaminya
yaitu
ada
ada d a p u r d a n kandang ayam /
{lepas),
seperti
beranda
babi d i
bentuk
terbuka
sampingnya
a t a u d i b e l a k a n g rumah,
Selanjutnya A.
bahan-bahan
rumah
Manaf Taher melaporG:.an bahwa
relatif
lebih
banyak
mengenai
penduduk
Men t a w a i peng hcini rumah R e s e t t l e m e n t kcrrang s e t c ~elj
a t a p seng,
karena
mereka l e b i h suka a t a p daun
selain
atau atap
a t a p seng i t u panas s e h i n g g a
rumah t e r b a w a panas,
kan a t a p daun t i d a k .
udara
seng pun c e p a t dimakan k a r a t ,
asli
dengan
rumbia,
dalam
sedang-
EBB 111
M E T O D O L O G I
A.
P o p u l a s i d a n Sampel
Dr.
Mencrt-ut
sudah
ada
10
Mcrchtat- Naim yanp mengcrtip p u l a
pemctkiman barer d i
Fulau
Depsos?
Sibercrt.
t::arena
p e n e l i t i a n i n i l e b i h b e r s i f a t s t c r d i k u a l i t a t i f maka
gai
sampel d i a m b i l
herikcrt
5 d a e r a h s a j a dengan \ : . r i t e r i a
sebagai
:
1. Yang d e k a t p a n t a i /
2.
seha-
i b u kecamatan.
Yang agak jacrh d a r i F a n t a i l I b u Kecamatan.
F'opcr 1a s i
atacr d a e r a h pem~rb:.iman
( H e s e t t 1 emen t )
akan d a p a t d i l i h a t pada t a b e l b e r i k u t i n i
it c r
:
Tatrel 1
RESETTLEMENT DAN DESA TEMF'AT LOKASINYA
(
7
I
NAMA HESETTLEMENTI
Desanya ( P o p u l a s i )
SAMPEL
Jarak
KETEHANGAN
d a r i I b u Kecamatan
I
II
I
1
1.
f.
2..
4-
5-
6.
I/
1
1
1
7.
89.
1(
Saliguma
-
Pasa K i a t
-
Puro I
Dekat
,Agak
jauh
Dekat
Dekat
Malepet
Sarausau/
Katurai
Dekat
AgaG:. j a u h .
Saumanctk
Jauh.
Mongan F'aula
Agak Jauh.
Simalanca
A ~ a kJacrh
Jacth
I.:.ri.teri.a d i a t a s
IblaC:.a h e r d a s a r . l . : . a n
ditetapkan
1lma
s a r n p e 1 , ' t i u a y a n g d e k a t d a r i I bu k::ecarnatan, dcra y a n p
_l acth
d a n agak ; a u k ,
dan
F'LII-a
Selatan
I
dan
yait1.r R e s e t t l e m e n t d i D e s a M a l e p e t ,
( d e s a Mctara S i b e r ~ t t ! d i
Icecamatan
R e s e t t l e m e n t Mangan P a u l a
K e c a m a t a n Sibet-crt Utat-a
(
Muntai
clan
Siberut
Sril o g a i
k e d u a n v a j a u h d a n a g a k ;a u h
di
dari
Xbu K e c a m a t a n M u a r a S i k a b a l u a n ! .
Yang d i j a d i k a n r e s p o n d e n ' h a n y a d i t e t a p k a n o r a n g - o r a n g
kunci
ditambah
Resettlement
warga
yang
saja,
terlibat
untuk
d i a m b i l c - e b a g a i r e s p o n d e n satu o r a n g
Desa, satu o r a n q si BaG:.at L a g g a i ,
diberi
perumahann.
Dengan
demikian
Resettlement ? arang responden.
Kepala
satu o r a n g R i m a t a C::epala
( u m a ) , satu mranq S i k e r e d a n tiqa oranq
Suku
tiap
untuk
warga
satu
yang
lokasi
J a d i ctntuk 5 l o k a s i R e s e t -
t l e m e n t a k a n d i a m b i l 45 o r a n g r e s p o n d e n .
E. Variabel Penelitian dan Indikatornva
Variabel
Terikat
Resettlement",
: Persepsi Oranq
yang
Mentawai
a k a n terjelma
dari
Terhada~
Sikap
Mentawai t e r h a d a p R e s e t t l e m e n t i n d i k a t o r d a r i
orang
variabel
i n i a k a n t e r c e r m i n d a r i rasa memiliki d a r i w a r g a tersebut
terhadap
.
mereka
d a 1a m
rumah y a n g d i b a n g u n k a n
Rasa m e m i l i k i i n i a k a n
pemel i h a r a a n
pemerintah
tampak
rumah, membersihkan
dari
bagi
hasrat
rumah,
serta
f r e k w e n s i menunggui rumah t e r s e b u t .
- Adat k e b i a s a a n yang d i a n u t .
I n d i k a t n r n y a a d a l a h k : e s e s ~ . . \ a i a na n t a r a a d a t
.
dengan
c a r a m e n d i r i k a n rumah,
kebiasaan
~tpacara-upacara
mungkin d i l a k u k a n s e b e l u m rumah d i d i r i k a n .
yang
-
.
L o k a s i . . ' S t r a t e g i s letal-:.
Indi.katmrnya,
b e r u p a kemudahan hubungan
k e
tempat-
teinpat yang s e l a l u a t a u s e r i n g d i d a t a n g i , s e p e r t i
p a s a r . ; ' Ibcr t : . e c a m a t a n .
ke
d e k a t pantaj. a t a u t e p i s u n g a i .
- Sarak dari. ladang.
Indikatnrnya,
jauh,
agak jauh a t a u d e k a t d a r i ladang.
- I(::anstruksi bangunan.
I n d i k a t o r - n y a h e n t u k dart k e l e n g k a p a n
-
bangunan.
N a t e r i bangunan.
I r - ~ d i k a t ~ r n ybaa h a n y a n g d i p e r g u n a k a n m u l a i d a r i a t a p ,
dinding,
sampai l a n t a i n y a .
- K a n d i s i d a n si.t u a s i r u a n g b a n g u n a n .
Indikatornya
dalam rumah,
a d a l a h r a s a nyaman a t a u
kurang
nyaman
pengap a t a u t a k a pengap.
Teknik Penqumpulan Data.
t : : a r e n a p e r l e l i t i a n i n i b e r b e n t u k s t ~ t d ik a s u s ,
teknik
pengumpulan
wawancara
langscrng
informasi
yanq
data
derrgan
adalah
I
sesuai
(21
ingin dijaring,
t e r h a d a p perumahan R e s e t t l e m e n t ,
memakai
dengan
responden
maka
(1)
dengan
pengamatan
baik
maupun s i k a p p e n g h u n i -
nya.
D. Teknik P e n ~ o l a h a nData.
Data
dipermleh
dianalisis
tabel
dari
lapangan
s e c a r a d e s k r i p t i f dan hanya
pengalahan sederhana tanpa
statistib:.
.
akan
dialah
sampai
memakai
dan -
tabel-
rumus-rumus
E.
Disain Penelitian
Disain
penelitian i n i dapat
digambarkan
diperacjakan pada gambar bet-ikut i n i
i
b:.ebersihan P e k a r a n g a n
I
F r e k w e n s i Menungguirumah.
I
I
1I
seperti
:
A d a t K e b i a s a a n F'endir i a n Rumah.
Lokasi/
S t r a t e g i Letak
n
Jarak D a r i Ladang.
Eaqian
baiki.
Yang
Diper-
1
I
I
1
u
K o n s t r u k s i Rangunan.
Materi/ Bahan Bangunan
Kondisi/ S i t u a s i Dalam
R~langan
.
RAE I V
P E N E M U A N
D A N
P E M F A H A S A N
A. Lokasi. Keadaan Alam dan Demoarafi.
1. Lokasi dan L e t a k n y a ,
Di
s e b e l a h E a r a t p a n t a i Sumatera
gcrgusan
terdapat
beberapa
Tenggara.
p ~ r l a uyang membujur d a r i E a r a t Daya ke
D i a n t a r a gugusan p u l a u - p u l a i r
t e r s e b ~ r tyang s a n g a t m e n a r i k
s e k a l i a d a l a h Kepulauan Mentawai t e r l e t a k d i l e p a s
Sumatera F a r a t ,
paten
termasuk dalam w i l a y a h A d m i n i s t r a s i
padang Pariaman,
kepulauan
i n i
pantai
P r o p i n s i Sumatera
t e r b a g i empat
Barat.
Wilayah
yaitu
kecamatan
Kabu-
Kecamatan
Pagai U t a r a / S e l a t a n , Kecamatan S i p u r a , Kecamatan
Siberut
S e l a t a n dan Kecamatan S i b e r u t U t a r a , dengan i b u k o t a
matan
ban,
masing-masing
Muara
S i b e r u t dan Muara S i k a b a l u a n .
55'
terletak antara
HT,
adalah b e r u t u r u t - t u r u t
-
--
T
.-, O
-
Sikakap,
Kepulauan
LS dan 9 B 0 31 '
~i(-)
dengan l u a s l e b i h k u r a n g 7.000,-
-
dan
pulau Siberut.
Sioi n i
1