Identitetsskapande: Konstruktion av entreprenörer och entreprenörskap

10.1 Identitetsskapande: Konstruktion av entreprenörer och entreprenörskap

Man föds inte till entreprenör, man blir det. Simone de Beauvoir (1953) menade att man inte föds till kvinna utan att man utvecklar detta genom en successiv insocialisering i institutiona- liserade mönster på samhällsnivå, och detsamma gäller entreprenörskap. Vissa utövar seriellt entreprenörskap, vissa startar verksamheter på äldre dagar, medan vissa driver olika projekt livet igenom. Det väsentliga är dock att identifikationen som entreprenör har betydelse för hur man ser på sig själv i förhållande till omgivningen. I och med att ’entreprenör’ kommit att bli ett för de flesta människor meningsfyllt och innehållsfullt begrepp, har det också blivit något man är eller inte är, något man identifierar sig med eller inte.

I en tidigare studie av friskolor var det tydligt att vissa (de som tidigare hade drivit projekt/verksamhet) såg sig själva som entreprenörer men inte som företagare (Lindgren, 2000, 2001), dvs de hade grundat och arbetat fram en skola men de drev den inte affärsmässigt med vinstsyfte. Andra såg sig i första hand som pedagoger, där deras professionella roll att upplysa och undervisa det uppväxande släktet var densamma oavsett i vilken organisatorisk kontext detta skedde. Över tiden förändrades de åt olika håll allteftersom de olika identitetsmässiga influenserna (såsom entreprenörskap, företagande, lärarprofessionen och kön) alla blev en del av deras vardagliga arbete. Detta visar på att I en tidigare studie av friskolor var det tydligt att vissa (de som tidigare hade drivit projekt/verksamhet) såg sig själva som entreprenörer men inte som företagare (Lindgren, 2000, 2001), dvs de hade grundat och arbetat fram en skola men de drev den inte affärsmässigt med vinstsyfte. Andra såg sig i första hand som pedagoger, där deras professionella roll att upplysa och undervisa det uppväxande släktet var densamma oavsett i vilken organisatorisk kontext detta skedde. Över tiden förändrades de åt olika håll allteftersom de olika identitetsmässiga influenserna (såsom entreprenörskap, företagande, lärarprofessionen och kön) alla blev en del av deras vardagliga arbete. Detta visar på att

Identitetskonstruktionen pågår hela livet och tar sig olika uttryck och olika inspiration från olika institutionella baser som kön, profession, religion, region, livsstil osv (jfr Lindgren 2001, Lindgren & Wåhlin, 2001, Lindgren & Packendorff, 2004). Dessutom måste dessa identifikationsbaser hela tiden bekräftas av oss själva i interaktion med omgivningen. Identitet är sålunda något som ständigt reproduceras och produceras. Grundliga förändringar i tillvaron som t ex skilsmässor, religiösa kriser, flytt till annat land eller byte av livsform medför också att identitetsskapandet kan ta helt andra riktningar än tidigare (jfr Lindgren et al, 2001, Lindgren & Wåhlin, 2001). Om man förändrar arbetet till att handla om något helt annat än det man sysslat med tidigare och dessutom andra sätt att leva blir också människors interaktioner annorlunda. Detta medför naturligtvis att man utvecklas som människa. Många gånger hör man människor omtala andra genom att säga att han/hon är samma person som tidigare även den man uttalar sig om har flyttat, förändrat levnadsstil osv. Speciellt gäller det personer som ”kommit sig upp i samhället” och också ”lyckats ekonomiskt”. Detta fenomen är dock mer komplicerat om man anlägger ett socialkonstruktionistiskt synsätt som faktiskt innebär att människor hela tiden utvecklas (även om vissa föreställningar är mer trögrörliga) och att sociala interaktioner är centrala för denna utveckling. Om vi applicerar detta resonemang på entreprenörskapsidentifikationen innebär detta att när interaktioner med omgivningen, alltifrån media till närmaste anhöriga, skapar bilden av personer som entreprenörer i olika Identitetskonstruktionen pågår hela livet och tar sig olika uttryck och olika inspiration från olika institutionella baser som kön, profession, religion, region, livsstil osv (jfr Lindgren 2001, Lindgren & Wåhlin, 2001, Lindgren & Packendorff, 2004). Dessutom måste dessa identifikationsbaser hela tiden bekräftas av oss själva i interaktion med omgivningen. Identitet är sålunda något som ständigt reproduceras och produceras. Grundliga förändringar i tillvaron som t ex skilsmässor, religiösa kriser, flytt till annat land eller byte av livsform medför också att identitetsskapandet kan ta helt andra riktningar än tidigare (jfr Lindgren et al, 2001, Lindgren & Wåhlin, 2001). Om man förändrar arbetet till att handla om något helt annat än det man sysslat med tidigare och dessutom andra sätt att leva blir också människors interaktioner annorlunda. Detta medför naturligtvis att man utvecklas som människa. Många gånger hör man människor omtala andra genom att säga att han/hon är samma person som tidigare även den man uttalar sig om har flyttat, förändrat levnadsstil osv. Speciellt gäller det personer som ”kommit sig upp i samhället” och också ”lyckats ekonomiskt”. Detta fenomen är dock mer komplicerat om man anlägger ett socialkonstruktionistiskt synsätt som faktiskt innebär att människor hela tiden utvecklas (även om vissa föreställningar är mer trögrörliga) och att sociala interaktioner är centrala för denna utveckling. Om vi applicerar detta resonemang på entreprenörskapsidentifikationen innebär detta att när interaktioner med omgivningen, alltifrån media till närmaste anhöriga, skapar bilden av personer som entreprenörer i olika

Om man å andra sidan inte får denna bekräftelse av någon signifikant omgivning som t ex media innebär detta att även om man utför s k entreprenöriella handlingar men inte faller inom ramen för diskursen inom fältet så kommer man kanske inte identifiera sig som entreprenör. Därför är det centralt att faktiskt visa mångfalden av entreprenörskap, dvs att fokusera på andra branscher än traditionellt maskulina sådana som t ex IT eller tillverkande industri, att söka efter entreprenöriella team och nätverk och inte bara ensamma individer, att söka efter entrepre- nöriella processer i alla möjliga kontexter..

Om vi ser på den empiriska studien i denna bok har människorna i samtliga fall lyft fram verksamhetsidén och också på olika sätt, direkt och indirekt, skapat grund för denna att leva vidare. VRG gör det genom att tydliggöra visioner, utveckla kultur och rekrytera människor som passar för verksamheten. Man har också rektorer som ansvarar för olika skolor, vilket gör att Louise & Louise inte behöver direkt involvera sig i löpande verksamheten utan ägna sig åt strategi och utvecklingsarbete. John och Kerstin på Söderbaumska skolan har genom att ha sin 10-årsplan i god tid förberett anställda, elever, föräldrar och andra intressenter på att de kommer att lämna verksamheten, vilket de också har gjort. Hultsfred och Improvisationsteatern har båda styrelser som beslutsorgan men samtidigt många involverade människor i verksamheten. Man kan tolka detta som att verksamheten och den hela tiden pågående konstruktionen av idéer och utveckling är det centrala och de som individer är bara ett medel för att föra detta vidare. Detta sätt att tolka verksam- Om vi ser på den empiriska studien i denna bok har människorna i samtliga fall lyft fram verksamhetsidén och också på olika sätt, direkt och indirekt, skapat grund för denna att leva vidare. VRG gör det genom att tydliggöra visioner, utveckla kultur och rekrytera människor som passar för verksamheten. Man har också rektorer som ansvarar för olika skolor, vilket gör att Louise & Louise inte behöver direkt involvera sig i löpande verksamheten utan ägna sig åt strategi och utvecklingsarbete. John och Kerstin på Söderbaumska skolan har genom att ha sin 10-årsplan i god tid förberett anställda, elever, föräldrar och andra intressenter på att de kommer att lämna verksamheten, vilket de också har gjort. Hultsfred och Improvisationsteatern har båda styrelser som beslutsorgan men samtidigt många involverade människor i verksamheten. Man kan tolka detta som att verksamheten och den hela tiden pågående konstruktionen av idéer och utveckling är det centrala och de som individer är bara ett medel för att föra detta vidare. Detta sätt att tolka verksam-

Ett parallellfall till behovet av att ifrågasätta etablerade definitioner för att öppna upp identitetsbaser finns inom ledarskapsområdet, där föreställningen om ledaren som en ensam, stark person ifrågasätts både i praktik och forskning (se t ex Gronn, 2002, Lambert-Olsson, 2004). I och med det ökade behovet av kommunikation, den föränderliga omgivningen, flexibilitet osv som finns i samhället behöver vi mångfald och team i företag och organisationer. Detta strider naturligtvis mot gängse uppfattningar om enhetsbefäl, men är också skapat under andra förhållanden. Om man har flera engagerade personer som driver organisationer och som har gemensamt ansvar torde möjligheten för långsiktighet och varaktighet vara större. Historiskt kan vi också notera att många företag/organisationer har varit alltför beroende av en person och när den personen lämnat företaget blir det ett tomrum som kan vara svårt att fylla. Naturligtvis innebär detta betraktelsesätt att man plockar bort glorian från dessa ”stora män” men å andra sidan blir glorian större och innefattar fler människor vilket också kan förflytta fokus till själva verksamheten istället.