Från idé till skolstart på 14 månader
6.2 Från idé till skolstart på 14 månader
De började med att ta kontakt med rektorn för den närbelägna Djursholms Samskola, och intervjuade både honom och hans föregångare om hur de såg på saken och vad det innebar att driva en skola. På Samskolan fanns nämligen gott om lokalut- rymme sedan den lokala gymnasieskolan lagts ned på 80-talet. Det visade sig däremot att det var bråttom; senast den 1 augusti 1993 skulle ansökan vara inne till kommunen för att verksamheten skulle få starta höstterminen 1994. De arbetade De började med att ta kontakt med rektorn för den närbelägna Djursholms Samskola, och intervjuade både honom och hans föregångare om hur de såg på saken och vad det innebar att driva en skola. På Samskolan fanns nämligen gott om lokalut- rymme sedan den lokala gymnasieskolan lagts ned på 80-talet. Det visade sig däremot att det var bråttom; senast den 1 augusti 1993 skulle ansökan vara inne till kommunen för att verksamheten skulle få starta höstterminen 1994. De arbetade
Visionerna om den framtida skolan ställdes nu mot krassa ekonomiska realiteter, och de började fråga sig om skolpengen skulle kunna räcka till det de ville göra. Att både starta upp en skola och samtidigt försöka dra in extra pengar såg de inte som möjligt att gå iland med. Därtill kom att någon skolpeng inte skulle betalas ut förrän ansökan fått godkänt från kommunen. Det nystartade aktiebolaget tog med stöd av styrelsen därför upp ett lån som användes till sådant som man måste ha innan skolpengen började betalas ut, såsom möbler, datorer och andra inventarier. Man satte också av pengar för att på ett tidigt stadium kunna rekrytera och avlöna en rektor.
Ännu i december 1993 hade de inte fått tillstånd att starta skolan, men samtidigt började det bli hög tid att rekrytera både en skolledare och lärarpersonal. De annonserade efter en rektor på en halvsida i dagspressen och annonsen blev mycket uppmärksammad både på grund av att den var så stor och på grund av att Louise & Louise var mycket tydliga med vad de ville med skolan: internationalisering, kvalitet och individan- passning. En lång rad kvalificerade aspiranter anmälde sig för intervju.
”Det var verkligen ett moment 22. Vi skrev i annonsen att vi inte hade fått tillstånd och därmed ingen skolpeng, ”Det var verkligen ett moment 22. Vi skrev i annonsen att vi inte hade fått tillstånd och därmed ingen skolpeng,
”Och vi lärde oss väldigt mycket på att intervjua dessa kandidater. Sedan skickade vi ut brev till 2.500
niondeklassare och skrev om hur vi ville ha skolan, att den skulle vara liten och internationaliserad. Sedan fick vi ganska många intresserade genom en talong som de skulle skicka in, och därefter hade vi vårt första informationsmöte med den rektor som vi valde. Hon hade bra idéer om hur saker och ting skulle vara och precis samma dag som mötet skulle vara i mars 1994, då
fick vi meddelande om att vi fått tillstånd.” (Louise A) Snabbt planerade de in ett par ytterligare informationsmöten och
fick ytterligare intresseanmälningar, och i maj anställde rektorn
de första lärarna. Flera av lärarna var välkända lokalt och gav hög trovärdighet åt skolan, vilket visade sig i att de i slutändan fick fler anmälda elever än vad det fanns platser för. Därmed var ekonomin och verksamheten i hamn, och skolan kunde starta i en flygel till Djursholms Samskola. Eleverna kom från ett tjugotal olika kommuner i Stockholmsområdet.
”Det viktiga med skolan var att det skulle vara en liten skola med engagerade lärare och elever, och med korta
beslutsvägar. Engelska skulle vara arbetsspråket tillsammans med svenska i flera av ämnena eftersom de båda är viktiga när man skall plugga vidare på universitetsnivå. Och på den tiden var det viktigt med datorer eftersom de inte fanns i större utsträckning och vi ville att man skulle använda dem som ett hjälpmedel.
Det är ju inte vår profil längre eftersom nu har ju alla datorer i undervisningen. Musik, idrott och estetiska ämnen är också väldigt viktigt för både inlärning och att det skall bli kul i skolan. Vi ville få upp ögonen för hur kul det var att läsa, men i kombination med det andra. Vi hade t ex en musikal med 30 elever första året! (Louis A)
”Det var blandade grupper från början. Vår skola ser lite annorlunda ut eftersom vi har projektperioder, vi
bryter både på vår och höst för att lära med alla sinnen. Många av de som vi tog in och som inte tyckte skolan var spännande på högstadiet blommade ju sedan ut när de gick här. Sedan gick ju tiden och vi fick fler och fler sökanden, så nu har vi ju väldigt duktiga elever som kommer in i skolan. Men i och med att de är så duktiga när de kommer in så behöver de estetiska ämnen för att få helheten. En av våra målsättningar har också varit att göra det trevligt. Det är inte exklusivt, IKEA levererar de flesta möbler, men det ser trevligt ut med tavlor, rutiga gardiner och blommor. Så fort det klottrats på borden ser vi till att det tas bort. Det är väldigt viktigt att känna
sig hemma när man kommer till skolan.” (Louise W)
I detta föddes också VRG:s vision och verksamhetsidé, som man formulerat så här:
VISION: ”Att leda utvecklingen inom gymnasieskolan och bidra till att kvaliteten på den svenska skolan i stort förbättras. VRG skall vara en föregångare på skolans alla områden.”
VERKSAMHETSIDÉ: "Att, utifrån en helhetssyn och med individen i centrum, förmedla utbildning på hög akademisk nivå och med konstnärlig kreativitet, med sikte på framtida studier och arbetsliv i
Sverige och utomlands." 10
Skolan uppkallades efter författaren, journalisten och forskaren Viktor Rydberg (1828-1895), som på sin tid var en av Sveriges ledande kulturpersonligheter. Rydberg bosatte sig under sina sista levnadsår i villa Ekeliden på Djursholm, där han vid sidan av sitt arbete som professor och akademiledamot också var Djursholms Samskolas förste inspektor. Rydbergs namn återfinns idag på samtliga skolor, t ex så finns det särskilda elevklubbar som kallas ”Viktors Vänner”.