Konstruktion av organisationer, konstruktion av processer

9.7 Konstruktion av organisationer, konstruktion av processer

Entreprenörskap betraktas ofta i termer av skapandet av nya organisationer (Gartner, 1993), dvs att entreprenöriella handlingar resulterar i och manifesteras som bildade organisationer. Själva skapandet av organisationen är då den entreprenöriella handlingen och processen, varefter förvaltning och administration av den nu etablerade organisationen vidtar. Utifrån den diskussion vi fört ovan om projekttanken så kan man fråga sig om inte entreprenöriella handlingar är återkom- mande inom ramen för organisationer, snarare än att i linje med Gartner se organisationens tillblivelse som den enda entreprenö- riella handlingen. Vilken är egentligen relationen mellan organisationen och de entreprenöriella handlingsprocesserna?

I fallet med den Söderbaumska Skolan är starten av själva organisationen ett skolboksexempel (om uttrycket tillåts) på hur man målmedvetet bygger upp en stor verksamhet på kort tid. Startfasen från det att Kerstin och John bestämde sig för att starta en fristående skola till dess att de slog upp dörrarna för den första årskullen beskriver de själva som välplanerad och välorganiserad. De hade erfarenhet av pedagogisk verksamhet, ekonomisk styrning, projektarbete och företagsledning, och ägnade större delen av processen åt att bygga upp ett brett nätverk bland de aktörer vars medverkan var nödvändig för skolans startande. Efter det att skolan väl var igång uppstod det naturligtvis diverse problem och utvecklingsbehov från tid till annan, men någon så radikal satsning som själva skolstarten gjorde man inte inom organisationens ramar. Däremot ägnade sig Kerstin och John åt nya entreprenöriella processer relaterade I fallet med den Söderbaumska Skolan är starten av själva organisationen ett skolboksexempel (om uttrycket tillåts) på hur man målmedvetet bygger upp en stor verksamhet på kort tid. Startfasen från det att Kerstin och John bestämde sig för att starta en fristående skola till dess att de slog upp dörrarna för den första årskullen beskriver de själva som välplanerad och välorganiserad. De hade erfarenhet av pedagogisk verksamhet, ekonomisk styrning, projektarbete och företagsledning, och ägnade större delen av processen åt att bygga upp ett brett nätverk bland de aktörer vars medverkan var nödvändig för skolans startande. Efter det att skolan väl var igång uppstod det naturligtvis diverse problem och utvecklingsbehov från tid till annan, men någon så radikal satsning som själva skolstarten gjorde man inte inom organisationens ramar. Däremot ägnade sig Kerstin och John åt nya entreprenöriella processer relaterade

I fallet med Viktor Rydberg Gymnasium var starten av den första skolan i Djursholm inte olik den process som ledde fram till den Söderbaumska Skolan. Samma organiserade planering, samma fokus på att bygga nätverk med viktiga aktörer som kunde hjälpa processen framåt. En viktig skillnad var dock att Louise & Louise inte själva hade lärarerfarenhet och heller inte hade för avsikt att i leda det dagliga arbetet på skolan. Som organisations- snarare än verksamhetsledare var de istället fria att ägna sig åt att genomföra nya entreprenöriella processer med den etablerade organisationen som bas, vilket också stöttades av den tillväxtorienterade styrelsen. De kunde därmed ägna sig åt att starta ytterligare två skolor, överta en tredje och dessutom starta ett bemanningsföretag. I samtliga fall var den existerande verksamheten med befintlig personal och gott renommé en förutsättning för nysatsningarna. Däremot var finansieringen en fråga som måste lösas på nytt varje gång i och med att en fristående skola svårligen kan sätta av finansiella resurser från den löpande verksamheten.

Det tydligaste exemplet på hur en organisation – när den väl är startad – kan fungera som en bas för nya entreprenöriella processer är nog Rockcity i Hultsfred. Utifrån den ursprungliga musikföreningen – som i sig inte startades med någon som helst annan ambition än att organisera spelningar - har man startat festivaler, restaurangbolag, utbildningscentra, mediaföretag, inkubatorer, nya musikföreningar och mycket annat, samtidigt Det tydligaste exemplet på hur en organisation – när den väl är startad – kan fungera som en bas för nya entreprenöriella processer är nog Rockcity i Hultsfred. Utifrån den ursprungliga musikföreningen – som i sig inte startades med någon som helst annan ambition än att organisera spelningar - har man startat festivaler, restaurangbolag, utbildningscentra, mediaföretag, inkubatorer, nya musikföreningar och mycket annat, samtidigt

I jämförelse med de tre andra organisationerna är Stockholms Improvisationsteater till stor del en projektbaserad organisation, där mycket av den löpande verksamheten organiseras i form av standardmässigt drivna leverans- och utvecklingsprojekt (jfr Söderlund, 2005). Däremot är denna löpande, projektbaserade verksamhet beroende av ständigt nytänkande och ständigt ifrågasättande – man har till skillnad mot såväl skolorna som Rockcity ingen repetitiv basverksamhet som fortgår på samma sätt år ut och år in. Undantaget är här möjligen kursverksamheten, medan teateruppsättningarna och Teater på jobbet helt bygger på ett ständigt entreprenörskap där man aldrig är bättre än sitt senaste projekt. I denna typ av organisation är själva organisationen alltså bara skenbart en bas, eftersom den bara existerar så länge ensemblen lyckas skapa och I jämförelse med de tre andra organisationerna är Stockholms Improvisationsteater till stor del en projektbaserad organisation, där mycket av den löpande verksamheten organiseras i form av standardmässigt drivna leverans- och utvecklingsprojekt (jfr Söderlund, 2005). Däremot är denna löpande, projektbaserade verksamhet beroende av ständigt nytänkande och ständigt ifrågasättande – man har till skillnad mot såväl skolorna som Rockcity ingen repetitiv basverksamhet som fortgår på samma sätt år ut och år in. Undantaget är här möjligen kursverksamheten, medan teateruppsättningarna och Teater på jobbet helt bygger på ett ständigt entreprenörskap där man aldrig är bättre än sitt senaste projekt. I denna typ av organisation är själva organisationen alltså bara skenbart en bas, eftersom den bara existerar så länge ensemblen lyckas skapa och