Konstruktion av offentligt, privat och däremellan

9.10 Konstruktion av offentligt, privat och däremellan

I diskussionen kring entreprenörskap i samhället hamnar man inte sällan i frågan om entreprenörskapets relation till den offentliga sektorn i vid mening. Den offentliga sektorn förutsätts för det första leverera stabila legala och fiskala ramverk, inom vilka företagarna tryggt kan operera. Detta syntes inte minst inför riksdagsvalet 2006, då flertalet partier på bägge sidor om blockgränsen verkade rörande överens om att det behövdes enklare och mer robusta regelverk för nyföretagande i Sverige. För det andra vill man gärna att den offentliga sektorn skall vara en del av en allmänt positivt stödjande kulturell kontext till nyföretagandet, helst genom att formulera ett slags Gnosjöanda på det nationella planet. Även om detta råder stor enighet.

För det tredje – och här dyker nu de politiska skillnaderna upp – finns det också en diskussion kring om inte den offentliga sektorn också kan vara en källa till affärsmöjligheter. Dels genom att den offentliga upphandlingen involverar privata småföretag, men även genom att viss offentlig utförarverk- samhet övergår i privat regi. Medan den förstnämnda formen existerat länge så är den senare fortfarande kontroversiell, t ex inom sjukvården. Vi menar att samtliga våra fyra fall på var sitt sätt exemplifierar denna konstruktion av relationen mellan offentligt och privat vad gäller entreprenörskap och nyföreta- gande.

I fallet med de båda friskolorna kan man snabbt konstatera att ingen av dem hade existerat om det inte hade varit för den nationella friskolereformen 1992. Genom ett politiskt beslut fattat av en regering med systemförändrande ambitioner skapades plötsligt ett utrymme för skolintresserade personer att skapa egna skolor där de själva fick förverkliga sina pedagogiska visioner (Lindgren & Packendorff, 2004). I fallet med den Söderbaumska skolan såg man reformen som självklar och kom också att ha ett nära och fruktbart samarbete med Faluns kommun. Här såg man den lokala offentliga sektorn som en samarbetspartner, medan man på nationell nivå efter 1994 års val såg den som ett hot mot friskolereformen. Viktor Rydbergs Gymnasium föddes i högre grad ur ett missnöje med den kommunala skolan i området, och där kom man också att ha en mer distanserad relation med kommunpolitikerna.

Rock City i Hultsfred är ett exempel på hur man i en entreprenöriell organisation kan använda hela den offentliga sektorns åtgärdsregister som bas för en växande verksamhet. Medan man vidhåller att kommunen inte har varit särskilt tillmötesgående så försöker man ändå samarbeta så gott det går (Lindgren & Packendorff, 2006), men det är framför allt på regional och nationell nivå som kopplingarna till den offentliga sektorn är som tydligast. Så snart det finns projektmedel att söka, bidrag att äska eller konsortier att gå in i, då är folket från Rock City där. Medan själva festivalverksamheten och dess kringverksamheter haft sina upp- och nedgångar, så har man successivt skapat en stabil, offentligfinansierad bas i organisa- tionen. Det industriella utvecklingscentrat, högskolecentrum, rockgymnasiet och inkubatorverksamheten är exempel på hur man genom ett tålmodigt arbete mot anslagsgivande Rock City i Hultsfred är ett exempel på hur man i en entreprenöriell organisation kan använda hela den offentliga sektorns åtgärdsregister som bas för en växande verksamhet. Medan man vidhåller att kommunen inte har varit särskilt tillmötesgående så försöker man ändå samarbeta så gott det går (Lindgren & Packendorff, 2006), men det är framför allt på regional och nationell nivå som kopplingarna till den offentliga sektorn är som tydligast. Så snart det finns projektmedel att söka, bidrag att äska eller konsortier att gå in i, då är folket från Rock City där. Medan själva festivalverksamheten och dess kringverksamheter haft sina upp- och nedgångar, så har man successivt skapat en stabil, offentligfinansierad bas i organisa- tionen. Det industriella utvecklingscentrat, högskolecentrum, rockgymnasiet och inkubatorverksamheten är exempel på hur man genom ett tålmodigt arbete mot anslagsgivande

Stockholms Improvisationsteater har en annan bild av den offentliga sektorn. I kulturvärlden är offentlig finansiering ofta en nödvändig förutsättning, men sådan finansiering ges selektivt och inte särskilt generöst. Improvisationsteatern klarar sig på egen hand, men de tycker samtidigt att frånvaron av offentliga bidrag signalerar en syn på deras teaterform som lite väl kommersiell och inte tillräckligt ”fin”. Här konstrueras skillnaden mellan offentligt och privat som en fråga om att verkligen rå sig själv och bestämma själv – man äger själv sin framtid och förväntar sig inte att några andra än teaterns publik skall betala för det hela. I den mån man ser en bidragsgivare framför sig så är det en privat affärsängel som utifrån ett brinnande intresse för improviserad teater vill ge verksamheten en mer stabil bas att stå på.

Konstruktionen av offentligt, privat och relationen dem emellan är således ganska olika i de olika fallen. Den tilltro till offentliga organ och myndigheter man hyser beror mycket på vilka erfarenheter man gjort och vilken grad av beroende man har till dessa. Däremot är det offentliga i högsta grad en närvarande del av verksamhetens förutsättningar, oftast i termer Konstruktionen av offentligt, privat och relationen dem emellan är således ganska olika i de olika fallen. Den tilltro till offentliga organ och myndigheter man hyser beror mycket på vilka erfarenheter man gjort och vilken grad av beroende man har till dessa. Däremot är det offentliga i högsta grad en närvarande del av verksamhetens förutsättningar, oftast i termer