Val av fenomen att studera – bortom företagsstarter

12.2 Val av fenomen att studera – bortom företagsstarter

Entreprenörskap handlar inte enbart om företagsstarter. Det handlar också om förändringar, innovationer och projekt som vi tidigare beskrivit i framställningen. Däremot uppkommer många av dessa förändringar, innovationer etc i affärsrelaterade omständigheter och problem (cf Shane & Venkataraman, 2000; Davidsson & Wiklund, 2001). Ett vanligt dilemma när man studerar företagsstarter är att det är svårt att avgöra vilka av dem som faktiskt kommer att betraktas som entreprenöriella i efterhand. Detta uppmärksammades också tidigt av Schumpeter

där efterföljartanken var central. Men man kan också hävda att det fortfarande är möjligt att studera entreprenörskap på detta sätt eftersom affärsidén eller det skapade företaget alltid är nytt på något sätt samt att forskningen också bör uppmärksamma s k misslyckanden (se t ex Davidsson, 2000). En möjlig lösning på problemet med att följa entreprenöriella processer som man inte vet är s k entreprenöriella är att fokusera empiriska studier på projekt med syfte att vara innovativa eller entreprenöriella – sådana intentioner är vanligtvis explicit gjorda under tidiga skeden av projekt (Holler, 1999; Clarysse & Moray, 2004). Projekt kan därmed ses som temporära strukturerade processer av social interaction ämnade att bidra med något nytt till omgivningen som de en gång uppstod från (Ekstedt et al, 1999; Hitt et al, 1999). Man bör dock vara medveten om att den formella projektperioden ofta inte inkluderar hela processen (idégenerering kommer ofta före det formella projektet och implementeringen ofta efter formell deadline) men det varierar förstås mellan olika projekt. De flesta kulturella projekt innefattar en kreativ fas i början det formella projektet, medan andra typer av projekt inte startar förrän hela processen är ordentligt planerad.

Det gemensamma för projekt är också den fördelen att de är klart definierade insatser för att identifiera nya idéer, få saker och ting gjorda samt arbeta i löst sammansatta team (Hitt et al, 1999). Genom att studera projekt blir det också enklare att begränsa de entreprenöriella processerna på ett praktiskt sätt. Många existerande företag/verksamheter är också utvecklade av temporära processer mellan och i organisationer - processer som faktiskt innehåller all karaktäristika för entreprenörskap som nya Det gemensamma för projekt är också den fördelen att de är klart definierade insatser för att identifiera nya idéer, få saker och ting gjorda samt arbeta i löst sammansatta team (Hitt et al, 1999). Genom att studera projekt blir det också enklare att begränsa de entreprenöriella processerna på ett praktiskt sätt. Många existerande företag/verksamheter är också utvecklade av temporära processer mellan och i organisationer - processer som faktiskt innehåller all karaktäristika för entreprenörskap som nya

Om man studerar entreprenöriella processer istället för uppstart av företag betyder detta att man öppnar upp för en utveckling av entreprenörskapsteorin. Davidsson och Wiklund (2001) menar att studier av processer implicerar fokus på verksamhetsnivån snarare än individuella och organisations- nivån (se även Van de Ven et al, 1999). Detta betyder också att processen – inte strukturella formen – är definitionen, implikationen och resultatet av entreprenörskapet.

Många organiseringsprocesser som har resulterat i nya produkter, tjänster och livsstilar har aldrig lett till skapande av företag. Ett exempel är den långa och komplexa processen av organisering av ett nätverk för data kommunikation mellan amerikanska universitet som så småningom blev Internet. Många kulturella händelser kan vara mönsterbrytande genom organisering och generering av nya sätt att se på omgivning /världen t ex kreativa filmproduktioner som ofta vänder taget- för-givet tankar upp och ner. Ytterligare exempel finner vi hos improvisationsteater där föreställningen uppstår, utan något tydligt manus, på scenen i interaktionen mellan aktörer och publiken. Det finns också många exempel på entreprenörskap som händer utanför existerande organisationsstrukturer (t ex frivilligt arbete och spontana politiska aktioner) men också inom existerande organisationer (t ex innovativa produktutveck- lingsprojekt och radikala omstruktureringar av företag (Stevenson & Jarillo, 1990; Lounsbury, 1998; Hitt et al, 1999; Clarysse & Moray, 2004).