Konstruktion av entreprenörskap som projekt
9.6 Konstruktion av entreprenörskap som projekt
De entreprenöriella processerna i våra fyra fall visar också på att entreprenörskap i mångt och mycket handlar om projekt, om tillfälliga organiseringsprocesser kring något som skall leva vidare på lång sikt (Lindgren och Packendorff, 2003). När aktörerna skall beskriva sina entreprenöriella handlingar så gör
de det inte så mycket utifrån sitt vardagsarbete som från allehanda critical incidents ; idéer, starter, satsningar, evene- mang, kriser, omorganisationer, konkurser. Det är som om det entreprenöriella handlandet är begränsat i tid och rum till de episoder där viktiga problem och möjligheter löses och hanteras, och att det som händer däremellan kan betecknas som rutinmässigt arbete där var och en sköter sitt. Entreprenöriella processer kan som vi ser det betraktas som temporära förtätningar i annars löst kopplade aktörsnätverk.
I Kerstin och Johns berättelse är skeendet från det att de bestämde sig för att starta en skola till dess att den slog upp dörrarna för de första klasserna kärnan i deras entreprenöriella handlande. Det systematiska tillvägagångssättet med marknads- föring, nätverksbyggande och skapande av en ekonomisk I Kerstin och Johns berättelse är skeendet från det att de bestämde sig för att starta en skola till dess att den slog upp dörrarna för de första klasserna kärnan i deras entreprenöriella handlande. Det systematiska tillvägagångssättet med marknads- föring, nätverksbyggande och skapande av en ekonomisk
Organiserandet av entreprenöriella processer som projekt är tydligt även i fallet med VRG, där organisationen växer stegvis genom det successiva inrättandet av nya organisatoriska enheter. Varje ny skola är en ny idé man vill förverkliga, och kräver en period av intensivt arbete. Till skillnad mot den Söderbaumska skolan är Louise & Louise inte upptagna med skolornas vardagliga drift, och de är alltså i viss mån ”fria resurser” för generering och genomförande av nya projekt. Detsamma gäller Putte och några andra i RockCity-koncernen, som i princip har tid avsatt i tjänst för att starta nya projekt. I Hultsfred har ett mycket stort antal olika projekt genomförts över åren, spretandes åt olika håll, där deltagarna har skiftat en hel del beroende på intresse och engagemang. De har också utvecklat ett mycket medvetet projekttänkande där olika personer Organiserandet av entreprenöriella processer som projekt är tydligt även i fallet med VRG, där organisationen växer stegvis genom det successiva inrättandet av nya organisatoriska enheter. Varje ny skola är en ny idé man vill förverkliga, och kräver en period av intensivt arbete. Till skillnad mot den Söderbaumska skolan är Louise & Louise inte upptagna med skolornas vardagliga drift, och de är alltså i viss mån ”fria resurser” för generering och genomförande av nya projekt. Detsamma gäller Putte och några andra i RockCity-koncernen, som i princip har tid avsatt i tjänst för att starta nya projekt. I Hultsfred har ett mycket stort antal olika projekt genomförts över åren, spretandes åt olika håll, där deltagarna har skiftat en hel del beroende på intresse och engagemang. De har också utvecklat ett mycket medvetet projekttänkande där olika personer
Improvisationsteatern är till skillnad från de andra organisa- tionerna en huvudsakligen projektbaserad rörelse, där vardagsverksamheten snarare än de spektakulära satsningarna är det som organiseras som projekt. Varje ny uppsättning organiseras som projekt, vilket sker två-tre gånger per år, och till det kommer återkommande events som den improviserade melodifestivalen. Projekttanken är genomgående även i verksamheten mot näringslivet. Varje projekt måste vara nyskapande både för teaterns interna och externa utveckling, men däremot har man sedan rekonstruktionen inte haft de resurser som krävs för att skapa organisatoriska utvecklings- projekt.
Projekttankens centrala roll i entreprenöriella processer leder naturligtvis till frågan om inte projektbegreppet och projekt- forskningen vore av relevans i den fortsatta utvecklingen av entreprenörskapsteorin. På den frågan är – som vi ser det – svaret obetingat ja, och i kapitel 11 i denna bok diskuterar vi närmare innebörden och konsekvenserna av en projektbaserad syn på entreprenörskap.