Bortom den girige entreprenören: Kritik mot det ekonomistiska motivet

10.4 Bortom den girige entreprenören: Kritik mot det ekonomistiska motivet

Det finns en föreställning i samhället kring tillväxt som ett odelat positivt fenomen och det är också ett begrepp som används dagligen i alla nyhetssändningar, dagstidningar, politiska samtal osv. Även entreprenörskapsforskningen kan betraktas som tillväxtfokuserad, och i arvet från Schumpeter ingår att den entreprenöriella funktionen i samhället skall bygga upp verksamheter och framgångsrikt föra nya goda idéer ut på marknaden. Av det anses i regel följa att entreprenörer är särskilt intresserade av pengar och tillväxt, vilket är en del av den generella stereotypa bilden av entreprenörer (ESBRI, 2005). Samtidigt kan det också ses som en paradox att studera tillväxt och entreprenörskap/eget företagande. Många småföretagare uttrycker ambivalenta/negativa känslor gentemot tillväxt; istället för att ta risken att förlora kontrollen och dra på sig ytterligare fasta kostnader i form av t ex fler anställda så väljer man att hålla verksamheten på en bekväm och överskådlig nivå och förändrar den sakta men säkert. Tillväxtfokuseringen kommer snarare från samhället som helhet; som Georg Henrik von Wright skriver i sin bok ”Myten om framsteget” (1993) där han gör upp med våra oreflekterade föreställningar kring tillväxt- tänkandet. Han har visserligen beskyllts för att vara en pessimist, men hans profetior om ett samhälle med miljöför- Det finns en föreställning i samhället kring tillväxt som ett odelat positivt fenomen och det är också ett begrepp som används dagligen i alla nyhetssändningar, dagstidningar, politiska samtal osv. Även entreprenörskapsforskningen kan betraktas som tillväxtfokuserad, och i arvet från Schumpeter ingår att den entreprenöriella funktionen i samhället skall bygga upp verksamheter och framgångsrikt föra nya goda idéer ut på marknaden. Av det anses i regel följa att entreprenörer är särskilt intresserade av pengar och tillväxt, vilket är en del av den generella stereotypa bilden av entreprenörer (ESBRI, 2005). Samtidigt kan det också ses som en paradox att studera tillväxt och entreprenörskap/eget företagande. Många småföretagare uttrycker ambivalenta/negativa känslor gentemot tillväxt; istället för att ta risken att förlora kontrollen och dra på sig ytterligare fasta kostnader i form av t ex fler anställda så väljer man att hålla verksamheten på en bekväm och överskådlig nivå och förändrar den sakta men säkert. Tillväxtfokuseringen kommer snarare från samhället som helhet; som Georg Henrik von Wright skriver i sin bok ”Myten om framsteget” (1993) där han gör upp med våra oreflekterade föreställningar kring tillväxt- tänkandet. Han har visserligen beskyllts för att vara en pessimist, men hans profetior om ett samhälle med miljöför-

I våra studier var vi inte primärt intresserade av tillväxt, däremot uppstod detta som en narrativ kategori när ekonomi och olika projekt diskuterades. Det kan tolkas som att tillväxt är en konsekvens av utvecklingen, inte som ett självändamål à priori. Det fanns olika drivkrafter beroende på situation och verksam- het t ex ville man expandera i Hultsfred för att fixa jobb åt människor, göra spännande projekt osv, men tillväxten har varit problemfylld och tagit drygt 20 år. VRG, som verkat under 10 år, har varit försiktiga i sin expansion där man tagit en skola i taget och utvecklat denna. Att få entreprenöriellt tänkande att ständigt reproduceras i verksamheter kräver också engagemang och olika åtgärder. När verksamheterna primärt bygger på människor är det också både komplext men samtidigt också utvecklingsbart. Improvisationsteatern bygger som idé på konstnärligt intresserade människor som försöker leva på sin passion för konsten. De som vi intervjuat har börjat som skådespelare och sedan successivt behövt involvera sig i själva verksamhetens fortlevnad och fortskridande. I fallet med Söderbaumska fanns/finns det en idé om att göra någonting spännande tillsammans som fanns som grund och det fanns möjligheter beroende på Kerstins tidigare lärarerfarenhet och Johns ekonomiska bakgrund att skapa den kulturella profil som skolan fick. Nu har det gått vidare till ett nytt projekt om äldreboende. I samtliga fall är inte det primära tillväxt och expansion. Det handlar istället om att driva fram något man tycker är meningsfullt och tror på, med den lilla men väsentliga brasklappen att man också måste kunna försörja sig på verksamheten i långa loppet.