Empiriska utgångspunkter – att studera entreprenöriella sociala processer
4. Empiriska utgångspunkter – att studera entreprenöriella sociala processer
På flera sätt har entreprenörskapets teori och praktik närmat sig områden som ledarskap och organisationsteori – en trend som inte minst är tydlig inom intraprenörskap (Stevenson & Jarillo, 1990). Liksom storföretags-VD:ar uppmärksammas entrepre- nörer individuellt som maskulina, närmast övermänskliga ledare och hjältar; bilden som frammanas är den ensamme, starke mannen som ägnar sitt liv åt att slåss för sina idéer gentemot en konservativ omvärld Chell, 1996, Nilsson, 2002). Problemet med denna utveckling är att entreprenörskap utmålas som något för en utvald grupp snarare än en möjlighet för alla. Vi behöver därför en bild av entreprenörskap som innebär många olika sätt att leva och arbeta. Det innebär också att empiriska operationali- seringar av entreprenörskap måste ifrågasättas - att samla data kring småföretag och företagsstarter är inte à priori samma sak som att studera entreprenörskap, bara ett möjligt sätt att göra det.
Empirisk forskning om entreprenörskap bör således breddas bortom startandet av företag. Många kulturevenemang kan vara entreprenöriella, både när det gäller organisering och själva innehållet. T ex så kan filmteam skapa nog så innovativa bilder av livet och samhället som traditionella entreprenörer, och det finns teaterformer där själva pjäsen växer fram undan för undan Empirisk forskning om entreprenörskap bör således breddas bortom startandet av företag. Många kulturevenemang kan vara entreprenöriella, både när det gäller organisering och själva innehållet. T ex så kan filmteam skapa nog så innovativa bilder av livet och samhället som traditionella entreprenörer, och det finns teaterformer där själva pjäsen växer fram undan för undan
Traditionell
Interaktivt
entreprenörskaps-
entreprenörskap
forskning
Hur hitta
Processkaraktäristik entreprenörskapet? sering efter
Ex-post kategori-
a för entreprenöriella
processer Studiefokus
företagsstarten
Individuella entre-
Den löpande
prenörer och/eller
organiseringen av
skapade formella
entreprenöriella
processer Empirisk
organisationer
Formella och icke- operationalisering entreprenörer och/
Framgångsrika
formella skapade
eller registrerade
projekt, organisatio-
formella organisa-
ner och samarbeten
av innovativ karaktär Forskningsmetod
tioner
Enkätstudier,
Narrativa intervjuer, kvantitativ analys av deltagande obser- databaser
vation, aktionsforsk- ning, etnografi
Resulterar i
Normativ teori,
En deskriptiv
förklarande och
förståelse för predicerande faktorer entreprenöriella bakom
processer och
framgångsrika
handling i vid
mening Fig 2. Traditionell entreprenörskapsforskning och interaktivt
företagsstarter
entreprenörskap – En jämförelse av empiriska forskningsansatser. Entreprenöriella processer bör alltså studeras som organiska
processer i vilka människor skapar och utvecklar saker tillsammans. Det innebär också att analys och slutsatser får en processer i vilka människor skapar och utvecklar saker tillsammans. Det innebär också att analys och slutsatser får en
4.1 Fallorganisationer
I denna studie har vi valt att studera entreprenörskap i kulturella sektorn beroende på vår ambition att verkligen lyfta fram och bredda synen på entreprenörskap. Avsikten med urvalet var att få en bredd och rikhet i materialet samt att också täcka in olika konstellationer. Två friskolor har studerats som goda exempel på vad människor har möjlighet att skapa när system förändras. Tanken med urvalet var att inledningsvis studera interaktioner mellan två grundare, i detta fall blev det Söderbaumska skolan i Falun där ett gift par startat en friskola. I Viktor Rydberg Gymnasium har två kvinnor drivit igång en skola där verk- samheten utvecklats till fler skolor och nära liggande biverksamhet. Dessa två friskolor har dock inte haft en ”gräddfil” på något sätt. De har fått kämpa både för accepte- rande av idéerna (gentemot elever, föräldrar samt övriga lokala samhället) men också för att ekonomin i skolorna skall fungera tillfredsställande. Det är också viktigt att notera att det goda i dessa exempel inte står för ”guldkalvar” utan snarare handlar om att de lyckats få en verksamhet att bli respekterad i sin speciella bransch.
Nästa steg var att välja nya företag och Hultsfred/Rockcity valdes som exempel på interaktioner mellan många aktörer. Hultsfred/Rockcity är en komplex organisation som skapar nya processer genom nya nätverk som på något sätt stödjer kärnverksamheten. Medan Stockholms Improvisationsteater har en kärnverksamhet med några nära liggande biverksamheter med praktisk utövning i verksamhetsidén.
Hultsfred/Rockcity startade som en intresseförening med musik som gemensam nämnare och utvecklades sedermera till ett musikindustriellt centrum där också det sociala ansvaret för bygdens överlevnad och människors möjlighet att bo kvar har spelat en viss roll. Entreprenörskapet inom Improvisations- teatern handlar om att de startade som en grupp där det fria improviserandet bland människor som tidigare arbetat vid den traditionella teatern lockade. Sedermera har också detta utvecklas till att bli en s k ”business” där det finns flera olika målgrupper och uttryck, t ex föreläsningar, företagsutbildningar, happenings osv. Dessa företag är inte heller några ”guldkalvar”,
de brottas ständigt med ekonomiska realiteter som sätter gränser för vad man har möjlighet att göra. Samtidigt har dessa företag i likhet med friskolor haft framgångsrika affärsidéer som också visat sig, trots kriser, utvecklats vidare.
Företagen är, med andra ord, inte startade för att tjäna pengar
i första hand utan för att driva något som engagerar människor i deras dagliga liv och som man också kan (åtminstone för det mesta) leva på. På detta sätt är de inga ”tillväxtföretag” om man mäter detta i traditionella termer som avkastning på investerat kapital, däremot är de ”utvecklingsföretag” i att de håller utvecklingsfrågor levande samt att de också växer med olika i första hand utan för att driva något som engagerar människor i deras dagliga liv och som man också kan (åtminstone för det mesta) leva på. På detta sätt är de inga ”tillväxtföretag” om man mäter detta i traditionella termer som avkastning på investerat kapital, däremot är de ”utvecklingsföretag” i att de håller utvecklingsfrågor levande samt att de också växer med olika
Organisation Söderbaumska
Stockholms skolan, Falun
Viktor Rydberg
Hultsfredsfestivalen
Gymn., Djursholm
Fristående
Privatteaterensemble som högstadieskola med skolföretag med tre
Fristående
Rockfestival, restaurang/
spelar och utvecklar kulturprofil.
event, högskoleutbildning,
gymnasieskolor och
företagsutveckling,
improviserad teater. Pjäser,
en grundskola.
forskning m m m m.
kurser, företagsuppdrag
Bolagsform,
Skolan grundades
Den första skolan
Grundat 1981 som en ideell Grundad 1989 som en
ägare
och startade 1994 i
teaterförening. Omstartad aktiebolagsform.
startades 1993, övr.
musikförening. Föreningen
2002 efter konkurs, ägs av fem Grundarna sålde
skolor har tillkom-
äger nu ett antal företag
av de anställda. skolan 2003 till en
mit successivt.
som drivs i koncernform.
Gruppen drivs i
privatperson.
stiftelseform.
Ungefärlig
Ca 60 anställda
Ca 100 anställda
Ca 50 anställda
7 anst (+ 30 frilansare)
storlek
Ledningsstruk- Två gifta ägare (till
Två grundare som
Koncernstyrelse i
Fem ägare, av vilken en
tur
2003), varav en
fungerar som teaterdirektör. rektor och en
arbetar med strate-
föreningen. En individ som
Styrelse, konstnärligt råd och administrativt
gisk utveckling.
fungerar som “ansiktet
rådgivande styrelse. ansvarig.
Anställda rektorer i
utåt”. Informell kärna av
skolorna.
grundare.
Organisation Söderbaumska
Stockholms skolan, Falun
Viktor Rydberg
Hultsfredsfestivalen
Gymn., Djursholm
Intervjuer och del-
Intervjuer och deltagande
Intervjuer och deltagande
studie
2004.
tagande observation
observation 2003-2005.
observation 2003-2005.
2002-2004.
Intervjuade
- Kerstin (grundare, - Louise A
- Patrik (grundare,
- Niklas (ägare, teaterdirektör)
personer
rektor)
- Janne (ägare, skådespelare) - John (grundare,
(grundare)
styrelseordf)
- Ulrica (producent) adm ansvarig)
- Louise W
- Putte (grundare, db-VD)
(grundare)
- Frederika (db-VD)
- Sofia (ägare, skådespelare)
- Ingegerd (projektledare)
- Per (ägare, skådespelare)
- Yvonne (projektledare)
- Therese (producent)
- Daniel (projektledare)
- Helen (skådespelare)
- Nisse (grundare, db-VD) - Gunnar (grundare,
artistbokare) - Hanna (projektledare) - Lasse (db-VD) - Emma (projektledare)
Fig 3: Sammanfattning av de empiriska studierna i denna bok
Vi har i dessa fall följt organisationerna under en längre tid (se fig 3). Kontakten med friskolorna togs år 2002, medan kontakten med Hultsfred/Rockcity och Improvisationsteatern inleddes ett år senare dvs 2003. Anledningen till att vi valde att göra på detta sätt var möjligheten att låta de första fallen styra inriktningen på studien. Metodmässigt har vi valt att använda berättelser av studiesubjekten som grund för en narrativ framställning i syfte att skapa förståelse för deltagarnas förståelse av processerna. Berättelser behandlar händelser, konflikter etc som är centrala i processerna (jfr Boje, 2001). Aktörernas upplevelser av interaktionerna är centrala för att förstå processen, liksom deras förväntningar på framtida handlingar och relationer (Kupferberg, 1998, Rigg, 2005). I berättelserna finner vi hur möjligheter/problem uppstår, var hinder har uppstått, varför vissa idéer blir verklighet och andra inte. När vi ser entreprenöriella handlingar som kollektiva interaktioner kan vi inte begränsa oss till att enbart analysera den ”synlige entreprenörens” berättelser – det är viktigt att tala med andra aktörer, gärna tillsammans – för att förstå interaktionen (Lindgren & Packendorff, 2003).
Vår ambition har varit att berätta historier kring fenomenet entreprenörskap som kollektiv företeelse men samtidigt också kunna förmedla en känsla för hur livet kan te sig i organisationerna. Vi valde därför på ett tidigt stadium att inte anonymisera eftersom det i praktiken visat sig vara tämligen svårt för att inte säga omöjligt när man skall beskriva en verksamhet på ett ingående sätt. Visserligen kan vi som forskare skriva/säga att vi anonymiserar, men i flertalet fall går det för den invigde läsaren att räkna ut vem/vilket person/företag det Vår ambition har varit att berätta historier kring fenomenet entreprenörskap som kollektiv företeelse men samtidigt också kunna förmedla en känsla för hur livet kan te sig i organisationerna. Vi valde därför på ett tidigt stadium att inte anonymisera eftersom det i praktiken visat sig vara tämligen svårt för att inte säga omöjligt när man skall beskriva en verksamhet på ett ingående sätt. Visserligen kan vi som forskare skriva/säga att vi anonymiserar, men i flertalet fall går det för den invigde läsaren att räkna ut vem/vilket person/företag det
Intervjuerna har gjorts under två-timmars pass för det mesta där vi använt bandspelare och låtit samtalet löpa fritt. Direkt efteråt har vi skrivit ut intervjuerna. Därefter har vi träffat personerna igen för att följa upp och komma med kompletteringar. Mötena med friskolorna har av förklarliga skäl blivit fler (längre tid). Däremot har intervjuerna med både Hultsfred och Improvisationsteatern varit mer komprimerade. Förutom informationssamling på detta sätt har vi även förevisats lokaler, hämtat information på Internet, träffat övrig personal, varit med på invigningar, samt varit med på möten. Ambitionen har varit att få en mångfacetterad bild av verksamheten. I den fortsatta framställningen kommer dels fallen att beskrivas för att sedan analyseras med hänsyn tagen till det som utifrån beskrivningarna visat sig vara intressanta teman som karaktäriserar de entreprenöriella processerna.