Strukturbrytande och gränsarbete: Att utnyttja möjligheter och övervinna hinder

10.3 Strukturbrytande och gränsarbete: Att utnyttja möjligheter och övervinna hinder

Som nämndes i bokens inledning finns det en samstämmig uppfattning i den anglosaxiska entreprenörskapsforskningen om att hela fältet i grunden särskiljer sig från annan samhälls- och beteendevetenskap genom att individens möte med möjligheter Som nämndes i bokens inledning finns det en samstämmig uppfattning i den anglosaxiska entreprenörskapsforskningen om att hela fältet i grunden särskiljer sig från annan samhälls- och beteendevetenskap genom att individens möte med möjligheter

de möjligheter som fanns omkring dem i ekonomin och dessutom agera för att utnyttja dem framgångsrikt. Scott Shane (2003) har i en bok med den föga blygsamma titeln

A General Theory of Entrepreneurship utvecklat detta till en allmän teoribas och forskningsagenda för entreprenörskapsfältet.

Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv handlar dock mötet mellan individen och möjligheterna inte om en kognitiv problematik, dvs att möjligheterna skulle existera ”där ute” och att det är upp till vissa av oss att finna dem. Det finns hos människorna i våra studier en receptivitet för allt i omgivningen, men det är de själva som tolkar företeelser i denna som möjligheter. Möjligheter är något som de skapar utifrån en upplevelse av att de egna ambitionerna nu kan kopplas samman med bra villkor för dess realiserande, och den upplevelsen är något de skapar tillsammans i social interaktion (jfr Chell, 2000). Därför kan man också hävda att möjligheter inte bara ”poppar upp” eller ”finns därute”, utan skapas i interaktionen människor emellan. Även om det t ex fanns förutsättningar för en delfinansiering av fristående skolverksamhet genom införandet av skolpengen 1993 så kan man ändå hävda att friskolor både genom regleringar och ideologiskt motstånd har haft det betydligt tuffare än kommunala skolor, och det är därför långtifrån alla som upplevt friskolereformen som en särskilt attraktiv möjlighet. För flertalet av de lärare som haft intresse för pedagogisk utveckling har det varit en betydligt enklare och Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv handlar dock mötet mellan individen och möjligheterna inte om en kognitiv problematik, dvs att möjligheterna skulle existera ”där ute” och att det är upp till vissa av oss att finna dem. Det finns hos människorna i våra studier en receptivitet för allt i omgivningen, men det är de själva som tolkar företeelser i denna som möjligheter. Möjligheter är något som de skapar utifrån en upplevelse av att de egna ambitionerna nu kan kopplas samman med bra villkor för dess realiserande, och den upplevelsen är något de skapar tillsammans i social interaktion (jfr Chell, 2000). Därför kan man också hävda att möjligheter inte bara ”poppar upp” eller ”finns därute”, utan skapas i interaktionen människor emellan. Även om det t ex fanns förutsättningar för en delfinansiering av fristående skolverksamhet genom införandet av skolpengen 1993 så kan man ändå hävda att friskolor både genom regleringar och ideologiskt motstånd har haft det betydligt tuffare än kommunala skolor, och det är därför långtifrån alla som upplevt friskolereformen som en särskilt attraktiv möjlighet. För flertalet av de lärare som haft intresse för pedagogisk utveckling har det varit en betydligt enklare och

Vad som påverkar upplevelsen av något som en möjlighet har också att göra med identitet och därmed med frågan om vem man är och vilka förväntningar man har på sig från sin omgivning. En entreprenöriell process är inte minst en balansakt mellan att avvika och tillhöra en social kontext (Lindgren & Packendorff, 2006), där man söker konstruera något som på en gång både välbekant och annorlunda, både vettigt och omstörtande (Spinosa et al, 1997). Man kan avvika med hänseende till normala verksamheter men samtidigt är det väsentligt att ha roten i sociala nätverk på orten eller i kontexten

i övrigt.

I fallen med friskolorna var det en ifrågasatt politiskt reform som man utnyttjade, en reform som ännu i dagsläget är högst omdebatterad och föremål för återkommande utredningar och utvärderingar. Offentligt drivna skolor har länge varit en central institution i det svenska samhället och friskolorna har ofta I fallen med friskolorna var det en ifrågasatt politiskt reform som man utnyttjade, en reform som ännu i dagsläget är högst omdebatterad och föremål för återkommande utredningar och utvärderingar. Offentligt drivna skolor har länge varit en central institution i det svenska samhället och friskolorna har ofta

de i omgivningen som inte stöttade idén med en ny skola. Man skall betänka att när skolorna statades kunde det inte bara finnas ett politiskt motstånd utan också kunskapsmässigt sådant bland politiker (jfr även Lindgren, 2000, 2001, 2002). Dessutom bidrar även föreställningar om vad kvinnor och män skall ägna sig åt till bilden av ett avvikande beteende.

När det gäller Improvisationsteatern är verksamheten i sig avvikande från människors allmänna uppfattningar om vad teater är samtidigt som man kompenserar och gör detta mer tillgängligt genom att också ta uppdrag av företag. Den sociala tillhörigheten betonas också i vikten av sociala relationer och nätverk. I Hultsfredsfallet har det under årens lopp varit tydligt att myten om Rockparty-gänget som rebeller odlats både av omgivningen och dem själva, vilket gjort dem avvikande från näringslivet i övrigt i bygden. Samtidigt har det sociala engagemanget för bygden bland kärntruppen varit tydligt i det att man har skapat sysselsättning åt kompisar, och också skapat När det gäller Improvisationsteatern är verksamheten i sig avvikande från människors allmänna uppfattningar om vad teater är samtidigt som man kompenserar och gör detta mer tillgängligt genom att också ta uppdrag av företag. Den sociala tillhörigheten betonas också i vikten av sociala relationer och nätverk. I Hultsfredsfallet har det under årens lopp varit tydligt att myten om Rockparty-gänget som rebeller odlats både av omgivningen och dem själva, vilket gjort dem avvikande från näringslivet i övrigt i bygden. Samtidigt har det sociala engagemanget för bygden bland kärntruppen varit tydligt i det att man har skapat sysselsättning åt kompisar, och också skapat

Entreprenörskap kan därmed betraktas som ett ”gränsarbete”, dvs som konstruktionsprocesser där för-givet-

tagna föreställningar om normalitet i en viss kontext artikuleras och omformuleras utan att man för den skull går helt bortom dessa föreställningar (Lindgren & Packendorff, 2006). Spinosa et al (1997) diskuterar utförligt detta synsätt, där de framhåller att entreprenörskap är ett sätt att ”skapa historia” (dvs förändra det sätt på vilket vi förstår och hanterar oss själva och världen omkring oss) och att detta kräver entreprenöriella förmågor. Dessa förmågor kan återfinnas hos vem som helst, och visar sig

i att man uppfattar en anomali eller disharmoni i livsvärlden. Medan ett ”normalt” mänskligt beteende är att lära sig leva med

anomalin eller disharmonin och göra den för-givet-tagen, så innebär entreprenöriellt handlande att man använder den för att förändra sättet på vilket man själv och andra uppfattar världen. Enligt Spinosa et al sker detta genom att man socialt konstruerar den som både annorlunda och naturlig på en och samma gång. Entreprenörskap som gränsarbete innebär sålunda en process av att konstruera en anomali eller disharmoni i termer av både tillhörighet och avvikelse, och att detta kan upprätthållas anomalin eller disharmonin och göra den för-givet-tagen, så innebär entreprenöriellt handlande att man använder den för att förändra sättet på vilket man själv och andra uppfattar världen. Enligt Spinosa et al sker detta genom att man socialt konstruerar den som både annorlunda och naturlig på en och samma gång. Entreprenörskap som gränsarbete innebär sålunda en process av att konstruera en anomali eller disharmoni i termer av både tillhörighet och avvikelse, och att detta kan upprätthållas