Konsekvenser i teori och praktik

11.4 Konsekvenser i teori och praktik

Detta kapitel utgick ifrån en övertygelse att entreprenörskapets teori och praktik är i behov av förändring. Den förändrings- riktning vi föreslår här, en projektbaserad syn på entrepre- nörskap, består av tre argumentationssteg; (1) att entreprenörskap bör studeras i termer av processer, av tillfälliga entreprenöriella handlingar, (2) att entreprenöriella handlingar sker återkommande i involverade aktörers livsbanor, samt (3) att entreprenöriella handlingar består av kollektiva sociala interaktionsprocesser mellan individer i tillfälligt tätt kopplade aktörsnätverk. Frågan är då naturligtvis vilka konsekvenser en sådan syn kan innebära för entreprenörskapets teori och praktik.

Utvidgad empirisk bas för entreprenörskapsforskningen. Den konceptuella diskussionen om hur vi definierar och finner entreprenörskap i den empiriska verkligheten behöver ta ny fart. Varje nystartat företag är inte nödvändigtvis entreprenöriellt, och det finns annat än företag som definitivt är det. I grunden måste man fråga sig vad som egentligen är nytt med en viss handling eller process. Det innebär också att forskningen inte kan styras av vad allmänheten eller affärspressen anser är entreprenörskap eller entreprenörer - det innebär bara att befintliga bilder befästs än mer. I den här boken vill vi t ex föra fram att musik- och teatersällskap kan betraktas som entreprenöriella, liksom en del av de projekt som utförs inom dessa ”branscher”. Många sådana projekt är explicit tänkta att

riva ned barriärer och utmana föreställningarna om vad som är möjligt. Det är naturligtvis inte så att alla projekt är sådana, men vi kan definitivt upptäcka nya saker om entreprenörskap om den riva ned barriärer och utmana föreställningarna om vad som är möjligt. Det är naturligtvis inte så att alla projekt är sådana, men vi kan definitivt upptäcka nya saker om entreprenörskap om den

Utvidgning av entreprenörskap som identitetsbas. En viktig konsekvens av resonemanget ovan är att entreprenörskap kan bli en identitetsbas för fler människor och grupper i samhället. Fler människor kan referera till en entreprenöriell identitet om vi ser fler företeelser i fler samhällssektorer som entreprenörskap. Förutom kulturella projekt gäller det t ex (oftast) så kallade kvinnliga företag som friskolor och barnomsorg, som kan ses som entreprenöriella handlingar trots att nya företag inte inregistreras dessutom mycket av invandrarnas företagande.

Emanciperat entreprenörskap. Utvidgar man entreprenörskapet som identitetsbas innebär det rent praktiskt också att många människor och grupper i samhället kan emancipera sig från att vara icke-entreprenöriella. Entreprenörskapet är numera en dygd

i nästan alla ekonomiska system, och genom tendensen att identifiera entreprenörskap genom entreprenörer så är det också ett sätt att identifiera de som är viktiga och drivande i samhällsutvecklingen. Men utöver dessa av hävd ensamma och starka män som startar snabbväxande koncerner så skulle vi också vilja se andra kreativa, innovativa och engagerade människor betrakta sig själva – och bli betraktade av andra – som entreprenörer. Utöver att fler människor därmed börjar se sig själva som drivande samhällsomdanare snarare än som tysta rutinarbetare så borde det också innebära en ny syn på stöd- och incitamentsstrukturer från samhällets sida.

Pluralism och förnyelse i entreprenörskapsforskningen. Genom att applicera en projektmetafor på entreprenörskapsforskningen hoppas vi ha visat på hur viktigt det är att betrakta entreprenör- skap ur nya perspektiv och på att sådana perspektivbyten verkligen har en potential både i teori och praktik. Entreprenörskap har faktiskt potentialen att bli en viktig kraft i samhällsutvecklingen, förutsatt att fler människor ser sig som entreprenörer och lämnar en del av de traditionella bilderna av vad entreprenörskap är och hur entreprenörer skall vara bakom sig. För att detta skall kunna ske behöver vi i sin tur då en bättre förståelse för alla former av entreprenörskap. Detta sista är en tydlig uppgift för forskningen, som vi ser det, och i det kommande (och avslutande) kapitlet skall vi gå närmare in på vad det skulle innebära, teoretiskt och metodologiskt.