Nätverk och team: Olika typer av relationer – ger olika former av nätverk

10.2 Nätverk och team: Olika typer av relationer – ger olika former av nätverk

Inom entreprenörskapsforskningen har nätverksbegreppet kommit att bli allt viktigare under senare år, och man talar ofta om en ”nätverksansats” vars unika bidrag är att man ser entreprenörers totala sociala kontaktnät som viktigt för utveckling och framgång (Birley, 1985, Burt, 2000, Landström,

2005). Ofta beskrivs nätverken som instrument för entreprenö- riellt handlande, där man i olika faser behöver olika typer av nätverk, olika typer av kontakter och olika sätt att involvera kontakterna i själva företagsbyggandet.

I våra studier är nätverken centrala. Ingen av de fyra studerade organisationerna skulle ha funnits i sin nuvarande form om man inte konsekvent och seriöst ägnat sig åt nätverks- byggande. Samtidigt är det svårt att se att detta nätverks- byggande varit alltigenom planerat, instrumentellt och medvetet. Nätverken skapas organiskt, dvs det växer fram under tiden och vidgas i och med att verksamheten växer och får fler dimen- sioner. De ser olika ut och har också olika karaktär. Det är också tydligt att man i våra fall är medveten om kontakters betydelse för verksamheten och dess utveckling. Däremot finns det inget som tyder på ett instrumentellt betraktelsesätt visavi sina relationer, dvs man utnyttjar inte medvetet sina sociala privata relationer för sin verksamhet. Många gånger kan det dock finnas kopplingar mellan privat/arbete som en accepterad del i subkulturen. I Hultsfred hjälps man åt och anlitar kompisars kompisar osv, medan man i VRG under årens lopp byggt upp ett professionellt nätverk där man har kontakter både nationellt och internationellt. När det gäller Söderbaumska finns det en koppling till privatlivet på så sätt att de professionella kontakterna visat sig utvecklas till privata/sociala sådana också. Nätverket som skapas på Improvisationsteatern är mycket beroende av aktörernas tidigare sysselsättningar och nätverk, och finns i stor utsträckning inom kulturlivet. Där finns det en person som har de mesta affärskontakterna, men människorna i Improvisationsteatern arbetar nu mer medvetet med att utvidga sina kontaktnät.

Om man kopplar dessa resonemang till de studier som gjorts av nätverk i t ex USA (Birley, 1985, Burt, 2000, Jack & Anderson, 2002, Saxenian, 2000) kan man finna likheter i nätverkets betydelse för verksamheter. Man kan uttrycka det så som att entreprenörskap är inbäddat i sociala strukturer (jfr Granovetter, 2000). Däremot kan det finnas kulturella skillnader

i sättet att betrakta relationerna privat/arbete. I USA synes det utifrån forskningen kring detta vara mer legitimt att nyttja sina privata vänner i sitt arbete/verksamhet och det skulle snarare upplevas som dysfunktionellt att inte väva ihop det privata med arbetet. Problemet som också pekats på av forskare är att detta kan innebära en instrumentell rationalisering av sociala relationer – vänner och andra typer av sociala kontakter studeras som redskap för entreprenören att kunna nå finansiering och annat (Ucbarasan et al, 2001). Även om det görs och har gjorts i Sverige så kan människor uppleva dilemman. Gränsen mellan privatliv och arbetsliv har på det stora hela varit tydlig, men dessa kulturella normer är under ständig förhandling. Nätverksansatsen är sålunda högst relevant och aktuell i entreprenörskapsforskningen, men det kan finnas anledning att vidareutveckla dess empiriska underlag och teoretiska synteser genom fortsatt kritisk forskning.