Metoder för fältarbete

12.3 Metoder för fältarbete

Metoder för det praktiska arbetet med empiriska studier som vanligtvis länkas till social konstruktion har att göra med både insamlande av, presentation av och analys av material. Inom fältet kvalitativ forskning inom entreprenörskap (liksom andra teoretiska fält) finns det både konstruktionistiska och icke- konstruktionistiska observationsstudier och analyser av intervju- texter. Vad som skiljer dem åt är antaganden om hur det empiriska materialet är relaterat till den så kallade verkligheten, hur materialet används i relation till teori och vilka långsiktiga konsekvenser metodologiska val kan ha för teorin och praktik.

Många metoder kan användas med utgångspunkt från ett socialkonstruktionistiskt tänkande men detta betyder inte att metoderna garanterar socialkonstruktionistisk forskning (för en diskussion se Nylén, 2005). Det finns många fallstudier inom entreprenörskapsfältet som baseras på kvalitativa intervjuer men som är ämnade att finna orsak-verkan samband. Det betyder att fallstudiemetoder inte givet är lika med ett socialkonstruktio- nistiskt perspektiv på entreprenörskap. Åter igen vill vi lyfta fram att vad som är viktigt är syftet med forskningen, hur fenomenet studeras samt att de teoretiska ingångarna och analysen är konsistenta. I studien som boken har beskrivit har syftet varit att förstå hur/varför människor interagerar med varandra i den entreprenöriella processen och vi har haft som ambition att göra beskrivningar och analyser konsistenta med detta perspektiv. Detta har medfört att beskrivningar av verksamheter, siffror, resultat, beslutsfattandemodeller och individuella karaktäristika har tonats ned i relation till beskrivningarna av konstruktionerna av entreprenörskap. Olika Många metoder kan användas med utgångspunkt från ett socialkonstruktionistiskt tänkande men detta betyder inte att metoderna garanterar socialkonstruktionistisk forskning (för en diskussion se Nylén, 2005). Det finns många fallstudier inom entreprenörskapsfältet som baseras på kvalitativa intervjuer men som är ämnade att finna orsak-verkan samband. Det betyder att fallstudiemetoder inte givet är lika med ett socialkonstruktio- nistiskt perspektiv på entreprenörskap. Åter igen vill vi lyfta fram att vad som är viktigt är syftet med forskningen, hur fenomenet studeras samt att de teoretiska ingångarna och analysen är konsistenta. I studien som boken har beskrivit har syftet varit att förstå hur/varför människor interagerar med varandra i den entreprenöriella processen och vi har haft som ambition att göra beskrivningar och analyser konsistenta med detta perspektiv. Detta har medfört att beskrivningar av verksamheter, siffror, resultat, beslutsfattandemodeller och individuella karaktäristika har tonats ned i relation till beskrivningarna av konstruktionerna av entreprenörskap. Olika

Från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv kan man betrakta allt empiriskt arbete som en interaktion mellan forskare och de människor man samtalar med. Detta betyder att all kunskap som vi skapar är resultat av en interaktionsprocess som är designad och initierad av forskare. Istället för att betrakta denna process som en oönskad avvikelse från objektivitet så kan man istället se interaktionen som ett bidrag till både teoribyggande och praktik (Gummesson, 1988). Forskningspro- cessen kan därför ses som en inlärningsprocess där involverade aktörer lär från varandra. (jfr Lundin & Wirdenius, 1990). En sådan forskningsprocess kan vara en möjlighet för involverade praktiker och forskare att reflektera och omkonstruera sina identiteter (jfr Lindgren & Wåhlin, 2001).

När man överväger olika typer av fältarbete utifrån ontologiska, epistemologiska och ideologiska utgångspunkter bör man vara medveten att olika kvalitativa metoder implicerar olika inverkan på det man studerar (t ex om man jämför standardiserade intervjuer med aktionsforskning). Metoderna skiljer sig dessutom åt i den tid som de kräver i engagemang och ansvar både för forskare och beforskade. Genom olika typer av deltagande studier där forskare följer och deltar i en process (t ex förändringsarbete) blir det ett större engagemang och därmed följer också vanligtvis ansvar för forskare jämfört med punktvisa insatser i form av intervjuer. Sedan kan det i vissa situationer inte vara möjligt att genomföra studier med en viss metod t ex etnografiska studier (Van Maanen, 1988, O´Connor 2002) beroende på access- problem. Däremot finns det flera När man överväger olika typer av fältarbete utifrån ontologiska, epistemologiska och ideologiska utgångspunkter bör man vara medveten att olika kvalitativa metoder implicerar olika inverkan på det man studerar (t ex om man jämför standardiserade intervjuer med aktionsforskning). Metoderna skiljer sig dessutom åt i den tid som de kräver i engagemang och ansvar både för forskare och beforskade. Genom olika typer av deltagande studier där forskare följer och deltar i en process (t ex förändringsarbete) blir det ett större engagemang och därmed följer också vanligtvis ansvar för forskare jämfört med punktvisa insatser i form av intervjuer. Sedan kan det i vissa situationer inte vara möjligt att genomföra studier med en viss metod t ex etnografiska studier (Van Maanen, 1988, O´Connor 2002) beroende på access- problem. Däremot finns det flera

Syftet med studierna är att förstå processer, utveckla teorier, begrepp och ansatser för teoribyggande. Förståelsen i den här boken kan man säga handlar om hur/varför problem uppstår, hur/varför människor kan uppleva hinder samt hur/varför nya idéer uppstår. Eftersom vi betraktar entreprenöriella handlingar som kollektiva erfarenheter kommer också informationen till berättelserna från flera olika personer. Visserligen kan en person också berätta om kollektiva insatser men komplexitet och rikhet

i händelserna blir tydligare med information från flera människor som deltagit i processerna. (se t ex Lindgren & Packendorff, 2003). Det är också viktigt att ta hänsyn till olika relaterade frågeställningar t ex hur språk betraktas och används, diskurser samt vikten av reflektion genom forskningsprocessen (Potter & Wetherell, 1987; Alvesson & Sköldberg, 2000; Lindgren & Wåhlin, 2001; Fletcher, 2003).