Makt och entreprenörskap
10.6 Makt och entreprenörskap
Som individer har entreprenörer förknippats med en förmåga att utmana gamla, etablerade företag genom att organisera nya dito. Många av de mest kända entreprenörerna i vår tid har inte bara rykte om sig att skapa nya produkter och tjänster, de har också blivit kända för att organisera och leda företag på nya och ibland okonventionella sätt. Vad som i detta avseende är gemensamt för t ex Richard Branson, Rupert Murdoch, Donald Trump eller Ingvar Kamprad är ett obyråkratiskt och kreativt synsätt på företagsorganisation kombinerat med en passionerad vilja att förverkliga sina planer och visioner. Det moderna entreprenör- skapets legitimitet i samhället kommer ur en allmän föreställning om slika hjälteentreprenörer som i grunden goda människor som använder sin energi för att skapa utveckling och välstånd för oss alla. Av någon anledning antas också dessa entreprenörer ”slå underifrån” i någon diffus bemärkelse; de beskrivs ofta som människor som bryter ingrodda maktmönster, sällan som människor som bygger nya sådana.
Makt som begrepp och perspektiv är en sällsynt företeelse i entreprenörskapslitteraturen. Ur vårt perspektiv så borde dock maktbegreppet ha mycket att tillföra entreprenörskaps- forskningen, egentligen oavsett hur man ser på vad makt är och hur den konstrueras. Till skillnad mot forskning som involverar ”vanliga” företagsledare eller politiker så finns det nästan inga Makt som begrepp och perspektiv är en sällsynt företeelse i entreprenörskapslitteraturen. Ur vårt perspektiv så borde dock maktbegreppet ha mycket att tillföra entreprenörskaps- forskningen, egentligen oavsett hur man ser på vad makt är och hur den konstrueras. Till skillnad mot forskning som involverar ”vanliga” företagsledare eller politiker så finns det nästan inga
Utöver ett sådant perspektiv på makt som mönster av dominering och underkastelse så kan man också se entreprenör- skap som ett sätt för människor att skapa makt tillsammans och skapa något nytt – dvs en emancipatorisk, icke-hierarkisk syn på makt. Utifrån en sådan syn – som i litteraturen ofta tillskrivs Mary Parker Folletts författarskap i det tidiga 1900-talet – innebär entreprenöriella processer att makt skapas kollektivt, man får makt tillsammans med andra men inte nödvändigtvis över andra (se t ex Dareblom, 2005).
Själva ser vi denna dualitet i maktbegreppet som nödvändig i studiet av entreprenöriella processer för att förstå såväl relationen mellan processerna och deras kontext som relationerna mellan aktörerna i en och samma process (Lindgren & Packendorff, 2005b). Entreprenörskap är ett sätt att ”låsa upp” etablerade maktstrukturer i samhället genom sociala rörelser där människor samlas för att bjuda motstånd och uppnå frigörelse, men samtidigt kommer sådana sociala rörelser att reflektera vad som händer i det omgivande samhället. På samma sätt som ett ensidigt hierarkiskt synsätt på makt kan leda oss till förväntan att entreprenöriella processer alltid kommer att styras av samhälleliga maktstrukturer, så kommer ett ensidigt fokus på Själva ser vi denna dualitet i maktbegreppet som nödvändig i studiet av entreprenöriella processer för att förstå såväl relationen mellan processerna och deras kontext som relationerna mellan aktörerna i en och samma process (Lindgren & Packendorff, 2005b). Entreprenörskap är ett sätt att ”låsa upp” etablerade maktstrukturer i samhället genom sociala rörelser där människor samlas för att bjuda motstånd och uppnå frigörelse, men samtidigt kommer sådana sociala rörelser att reflektera vad som händer i det omgivande samhället. På samma sätt som ett ensidigt hierarkiskt synsätt på makt kan leda oss till förväntan att entreprenöriella processer alltid kommer att styras av samhälleliga maktstrukturer, så kommer ett ensidigt fokus på
Fallet Hultsfred är som vi ser det ett bra exempel på hur maktbegreppet kan användas i studiet av entreprenöriella processer (Lindgren & Packendorff, 2005b). Organisationens framväxt är en kollektiv process där ett antal unga människor med avvikande intressen lyckas bygga upp en internationellt känd verksamhet i en liten stagnerande industriort. Detta kan naturligtvis analyseras i termer av att man tillsammans skapar makt i en miljö där man innan inte hade någon, och att detta skett genom att man betonat jämlikhet och nätverk snarare än hierarkiskt tänkande. Samtidigt räcker inte detta till för att förstå
de entreprenöriella processerna som man genomlevt, eftersom man har en ganska tydlig identitet som avvikande ”underdogs” –
dvs att man trots tillväxt och framgångar lever i en hierarkisk värld där andra har makt och där man måste ”slå uppåt” för att