Konstruktion av ägarskap och pengar

9.1 Konstruktion av ägarskap och pengar

I samtliga fyra fall är pengar en viktig del av konstruktionen av entreprenörskap, men inte på något positivt eller enkelt sätt. Vinster och fiffiga affärsupplägg är inte riktigt legitima i de kontexter där våra intervjupersoner verkar, och därför eftersträvar man ärlighet och transparens i frågan om verksam- heternas ekonomi. De båda friskolorna verkar i en sektor där pengar och vinstintressen ses som något högst negativt, vilket de hanterar genom att prata om pengar som något som det ständigt är ont om och som en praktisk fråga om att få verksamheten att fungera. De har avsiktligt valt associationsformer som skall säkerställa omvärldens insyn (aktiebolag) eller frikoppling från grundarnas privatekonomi (stiftelse).

Samma sak gäller i Hultsfred, där frågan om privata vinstintressen diskuterats i åratal. Även om man sett till att enskilda personer inte äger något av kärnverksamheten, så Samma sak gäller i Hultsfred, där frågan om privata vinstintressen diskuterats i åratal. Även om man sett till att enskilda personer inte äger något av kärnverksamheten, så

I samtliga fyra fall vill man kunna försörja sig på sin verksamhet, men det är primärt för att inte behöva ödsla värdefull tid på andra inkomstkällor utan kunna ägna sin energi helt åt det man gör. Under själva starten av verksamheterna har man i regel varit tvungen att försörja sig på annat sätt (i våra fyra fall finns allt ifrån arbetslöshetsunderstöd till konsultverk- samhet), och lön har man börjat lyfta när det funnits bärkraft i verksamheten för detta. Verksamheten skall gå runt och vara självfinansierande, och eventuella överskott investeras i nya idéer och projekt. Kravet på försörjning är dock viktigt, framför allt hos de som har familj, men ingen tror att det går att starta en verksamhet utan att göra privatekonomiska uppoffringar i inledningsskedet.

I den mån man söker externt kapital är detta hårt knutet till avgränsade projekt eller tillfälliga likviditetsbehov, och man vill

i regel inte släppa in externa ägare som inte är en del av den dagliga verksamheten. I de fall där ett individuellt ägarskap varit basen för entreprenörskapet – Söderbaumska och Improvisa- tionsteatern – finns det inte heller någon förväntan om värdestegring på andelen i bolaget. Delägarskapet var en central del av rekonstruktionen av Improvisationsteatern på så vis att man där avgjorde vilka som framgent skulle driva teatern och vilka som underförstått borde söka sig annorstädes. Däremot har detta gjorts på lite olika sätt; i fallet Söderbaumska hade man ambitionen att låta föräldrarna bli delägare som ett led i just att involvera fler i starten av skolan, och VRG såg genom stiftelseformen till att ingen skulle kunna äga verksamheten. Vissa av projekten i Hultsfred har krävt externt delägarskap (t ex från staten eller riskkapitalbolag) och då har man placerat dem i separata bolag. När banken krävde att fysiska individer skulle står som ägare till det nya huset gick man med på detta för att få kredit, men avtalade snabbt bort alla tänkbara personliga vinster av arrangemanget. Man har i alla fyra fallen satsat på organisk tillväxt och behållit en gemensam kontroll över verksamheten för att de grundläggande värderingarna inte skall förvanskas.